Varumärkesutvidgning är i dag en trend inom affärsutveckling, då metoden underlättaringången på nya marknader. Utvidgningar är dock ingen genväg till en garanteradpublikframgång. Om utvidgningen ska fungera måste den struktureras så att den framstår somsjälvklar i konsumentens huvud, förutsatt att man vill att utvidgningsprodukterna ska köpas.Många är företagen som lyckats med sin utvidgning men många är även de som misslyckats,och som med det fått betala ett högt pris för lärdomen. I takt med att utvidgningsstrategiernahar ökat bland företag, är det också många som glider in på närbesläktade marknader, eller påhelt andra branscher. Varumärket får då fungera som en garant för den nya produkten. Utifråndet har företagsnamnet fått en huvudroll att spela, både för företag såväl som förkonsumenter. Eftersom det vi köper indirekt får en betydelse för oss själva, och för andragenom det varumärket symboliserar. Produkten är således så mycket mer i dag än en fysiskvara. Det är en känsla, och en visualisering av köparens livsstil. Det transcendenta varumärketanvänds därför som en plattform när företaget branschglider.Syftet med studien är att undersöka och beskriva branschglidningens spelregler. Samtanalysera om livsstil kan komma att påverka branschutvidgningar inom mode- ochmöbelbranschen. Ralph Lauren och Lexington är båda aktörer på livsstilsmarknaden.Företaget Chilli karakteriseras som en diversehandel, men gemensamt för de tre företagen äratt de alla har branschglidit. Därför känns det intressant att ta reda på om livsstil kan påverkakundens acceptans av en ny kategori.Uppsatsen består av en kvalitativ studie med en deduktiv metodansats. Vilket innebär attutgångspunkten varit från teoristudier, även fast empirin och den teoretiska referensramen ipraktiken bearbetats sida vid sida. Studiens teoridel behandlar varumärkets territorium ochvarumärkets betydelse för varumärkesutvidgningar. Medan empiridelen undersökeracceptansen för utvidgningsprodukter i korrelation med vanligt varumärke vs. livsstilsföretag.Det är först efter en introduktion på marknaden som det syns om varumärkesutvidgningenkommer att lyckas. Företag kan emellertid ändå i förväg pröva branschglidningens chanser,genom att analysera de basfaktorer som avgör hur kunden kommer att ta emotvarumärkesutvidgningen. Studien visar att identiteten måste föregå imagen eftersom det ärföretagets varumärke som bestämmer vad som faktiskt är en möjlig branschglidning.

Problemformulering och syfte: Dagens chefer och ledningsgrupper i organisationer har insett vikten av att anställa professionella kommunikatörer, däremot anses det vara ett yrke i förändring och uttalat som en svårdefinierad och missuppfattad befattning. Med detta i åtanke blir syftet således att tillsammans med en applicering av ett externt legitimitetsperspektiv att ta reda på hur kommunikationsyrket ser ut idag och i framtiden. Metod och material: Studien är baserad på kvalitativa samtalsintervjuer av respondentkaraktär med tio företrädare från olika organisationer som omsluter kommunikationsyrket. Huvudresultat: Det fanns en tveksamhet bland respondenterna om kommunikationsyrkets externa legitimitet var låg och det blev istället en motreaktion med en diskussion kring om detta samtal endast förs internt som ett dåligt självförtroende bland yrkesutövare. De visade däremot en enighet om att det är kommunikationsyrkets egna ansvar att öka den externa legitimiteten genom ett etiskt, hållbart och trovärdigt arbete. Respondenterna beskriver yrket som komplext och något som kan bli värre i framtiden med högre krav på kompetenser.