Syftet med följande arbete är att få en bild av vad som betraktas som matematiksvårigheter i grundskolan, skolår 1-9, och hur undervisande lärare i matematik och specialpedagoger benämner svårigheterna.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om matematiksvårigheter.Genom intervjuer med fyra specialpedagoger och fyra matematiklärare klargörs deras sätt att se på matematiksvårigheter och hur dessa benämns.Det sammanfattande resultatet visar på att det finns många olika sätt att definiera matematiksvårigheter. Det visade sig inte finnas någon gemensam terminologi hos de olika pedagogerna.

Studien handlade om att undersöka förskollärares definitioner av begreppet barn i behov av särskilt stöd. Problemområdet i studien var att begreppet barn i behov av särskilt stöd är brett och det var svårt att konkretisera vad det innebär samt innefattar. Studien genomfördes med intervjuer tillsammans med legitimerade förskollärare i olika kommuner i mellersta Sverige. Totalt har åtta förskollärare deltagit i studien där de berättade om sina definitioner av begreppet barn i behov av särskilt stöd. Resultatet visade att förskollärarna hade liknande definitioner om vad begreppet innebär. Förskollärarna redogör även att begreppet barn i behov av särskilt stöd är svårt att definiera. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

<p>Detta arbete handlar om ett problem som angår oss alla som jobbar inom skolan, mobbning. Syftet med arbetet är att ge förslag på hur man kan förebygga och åtgärda mobbning i skolan. I litteraturen har jag hittat många förslag på hur man kan arbetaför att förebygga mobbning samt några olika samtalsmetoder som kan användas för att stoppa akut mobbning. I litteratugenomgången redogörs för dessa. En kvalitativ intervjuundersökning har gjorts, där jag har tagit reda på hur man på tre skolor har utformat sina handlingsplaner samt vilket syfte dessa handlingsplaner har, frågorna och svaren finns redovisade i resultatredovisningen.</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka vad elever i årskurs nio har för uppfattning om begreppet hälsa. Ambitionen är att nå en djupare förståelse för hur elever tänker och resonerar kring begreppet hälsa. Frågeställning: Vad har elever i årskurs nio för uppfattning kring begreppet hälsa? Metod Denna studie bygger på ostrukturerade intervjuer utifrån den kvalitativa metoden. Författaren har intervjuat fyra elever, två killar och två tjejer i årskurs nio. Intervjuerna har skett vid tre olika tillfällen med samma deltagare alla gånger. Resultat Från resultaten av intervjuerna kan man dra slutsatsen att dessa elever var relativt samstämmiga i uppfattningen om vad begreppet hälsa innebär. De ansåg att hälsa handlar om hur man mår och att olika faktorer påverkar hälsan såsom kost, motion, skola, familj, rökning, alkohol och självförtroendet. Slutsats Denna studie har gett mig en inblick i hur elever uppfattar begreppet hälsa och visat att det kan finnas skillnader i uppfattningar hos eleverna, beroende på deras bakgrund, levnadsförhållanden och livsstil. Skolan kan säkerligen ha en inverkan på många elevers uppfattning då de kommer i kontakt med hälsa. Därigenom är det viktigt som lärare att tydliggöra kursplanen så att eleverna på bästa möjliga sätt förstår sambandet mellan alla de olika faktorer som påverkar ens hälsa och att de kan tillämpa de kunskaperna i ett livssammanhang. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 samt gymnasiet. Ht 2011</p>

Detta arbete handlar om ett problem som angår oss alla som jobbar inom skolan, mobbning. Syftet med arbetet är att ge förslag på hur man kan förebygga och åtgärda mobbning i skolan. I litteraturen har jag hittat många förslag på hur man kan arbetaför att förebygga mobbning samt några olika samtalsmetoder som kan användas för att stoppa akut mobbning. I litteratugenomgången redogörs för dessa. En kvalitativ intervjuundersökning har gjorts, där jag har tagit reda på hur man på tre skolor har utformat sina handlingsplaner samt vilket syfte dessa handlingsplaner har, frågorna och svaren finns redovisade i resultatredovisningen.

Den här uppsatsens främsta syfte är att undersöka hur en grupp användare av Scanias termdatabas Scania Lexicon ser på alternativt utformade terminologiska definitioner. Som en del i undersökningen berättar använd­arna hur de använder Scania Lexicon, om de har användning för definitionerna och om de tycker att definitioner­na är begripliga, lättlästa och användbara. De alternativa definitionerna består av en version skriven enligt klarspråksprinciper vad gäller meningsbyggnad och ordval, och en skriven enligt ett relativt nytt ordboksformat kallat cobuild. Användarna har fått läsa fem originaldefinitioner samt de två omskrivna versionerna. Resultatet visar att reaktionerna på cobuildformatet är negativa i nästan samtliga fall medan reaktionerna på klarspråksversionerna är blandade. Två användare tycker att klarspråksdefinitionerna är bättre i majoriteten av fallen medan de övriga fem oftast tycker bäst om originalet. Med utgångspunkt i dialogismen förklarar jag reakt­ionerna med genrekonventioner och vad som händer när dialogen med tidigare textnormer bryts. Med stöd i tid­igare forskning om klarspråk diskuterar jag attityder mot klarspråk. Hur kommer det sig att en substantivering som omformuleras till en verbfras kan ändra betydelse från professionell till något man sysslar med på fritiden?

Syftet med denna studie är att belysa förskollärares uppfattningar om anknytning i förskolan. För att nå upp till detta syfte har följande frågeställningar använts; 1) Vilka definitioner har verksamma förskollärare på anknytning? 2) Vilka strategier använder verksamma förskollärare i sitt arbete för att etablera en trygg anknytning till barnen? 3) Hur resonerar verksamma förskollärare om anknytningens betydelse för barns utveckling och lärande i förskolan? 4) Vilka utmaningar upplever verksamma förskollärare i sitt arbete med barns anknytningsprocesser? I studiens resultat synliggörs att de fyra förskollärarna har väldigt likartade uppfattningar om anknytningen i förskolan. Förskollärarna menar att anknytningen i förskolan handlar om att skapa trygga och tillitsfulla relationer till både barn och vårdnadshavare samt att kunna knyta an till barnens fysiska och emotionella behov under inskolning och efter barnen har övergått till förskoleklass. I resultatet redogörs det även att de intervjuade förskollärarna använder sex olika strategier för att kunna etablera en trygg anknytning med barnen och att anknytningen som skapas mellan dem och barnen påverkar barnets lärande och utveckling i förskolan. Avslutningsvis redogör resultatet för tre olika utmaningar, inskolningar, flerspråkiga familjer och konflikter med vårdnadshavare, som de fyra förskollärarna står inför i sitt arbete med barns anknytningar.

<p>Bullying can have serious consequences on everyone involved. Consequently it is important that school counselors are able to intervene. Thereby they need an unambiguous definition and knowledge about bullying that has been produced from research so they do not make mistakes that could lead to further damaging of the students. Thus the aim of this study was to examine how school counselors define bullying compared to the views held by scientists and students in secondary school. Through a review of previously done research the definitions of scientists and schoolchildren was summarized. To establish the school counselors’ definitions a qualitative interview based method was used. Data was collected by semi-structured interviews using an interview guide with open-ended questions. The interviews were transcribed and analyzed by the method of phenomenological concentration of its meaning. By the theory of logic-in-use and reconstructed logic the definitions of school counselors’, pupils and researchers was compared. Results showed that school counselors hold similar definitions to scientists and children but differ in some aspects. The results also indicate that the school counselors mainly have created their definitions through former experiences and knowledge and not through science and they also seem to experience difficulties in identifying bullying situations.</p>

Bullying can have serious consequences on everyone involved. Consequently it is important that school counselors are able to intervene. Thereby they need an unambiguous definition and knowledge about bullying that has been produced from research so they do not make mistakes that could lead to further damaging of the students. Thus the aim of this study was to examine how school counselors define bullying compared to the views held by scientists and students in secondary school. Through a review of previously done research the definitions of scientists and schoolchildren was summarized. To establish the school counselors’ definitions a qualitative interview based method was used. Data was collected by semi-structured interviews using an interview guide with open-ended questions. The interviews were transcribed and analyzed by the method of phenomenological concentration of its meaning. By the theory of logic-in-use and reconstructed logic the definitions of school counselors’, pupils and researchers was compared. Results showed that school counselors hold similar definitions to scientists and children but differ in some aspects. The results also indicate that the school counselors mainly have created their definitions through former experiences and knowledge and not through science and they also seem to experience difficulties in identifying bullying situations.

Det är inte ovanligt att viss rock- och annan populärmusik tillskrivs konstnärliga ambitioner, eller förses med epitet som "konstnärlig" och "konstmusikalisk". Sällan utvecklas emellertid på vilket sätt detta konstnärliga tar sig uttryck. Uppsatsens syfte är att musikanalytiskt undersöka vad som kan motivera formuleringarna och om de kan anses adekvata. Materialet för undersökningen är tre verk/låtar ur rockgenren, som beskrivits med ovanstående begrepp: Close to the Edge med gruppen Yes från 1972, Sense of Doubt med David Bowie från 1977 och Sleep med gruppen Godspeed You! Black Emperor från 2000. Metoden är den auditiva musikanalysen, vilket innebär att analysen utgår från ett aktivt lyssnande på musikens förlopp. Två fokus finns: ett på själva musiken; ett på de intentioner i och med verket/låten som kan föreligga. Analysen utgår från en definition av begreppen konst- och populärmusik som görs i början av uppsatsen. Denna grundar sig i sin tur på en genomgång av begreppsdefinitioner i framförallt lexikon och ordböcker, men också i musikvetenskaplig litteratur och den kan därmed göra anspråk på en viss allmängiltighet. Resultatet av analysen visar att samtliga musikexempel går utanför ramarna för definitionen av populärmusik, samtidigt som de uppvisar flera egenskaper som faller inom konstmusikdefinitionen. Beskrivningarna av låtarna som konstmusikaliska och konstnärliga kan alltså anses adekvata. Analysen och den föregående begreppsdiskussionen medvetandegör emellertid också den problematik som ryms i distinktionen konst- respektive populärmusik. Detta utvecklas i uppsatsens slutdiskussion, där begreppen relateras till ett idéhistoriskt sammanhang. Distinktionen visar sig ha rötter i 1800-talets kulturdebatt och under 1900-talet har den närts av en modernistisk kultur- och samhällssyn. De senaste decenniernas postmodernistiska strömningar, med ökad värderelativism och uppluckrade musikaliska genregränser, har dock bidragit till att begreppen i allt större utsträckning spelat ut sin roll. / It is not uncommon that certain rock and other popular music is attributed with artistic ambitions or is befitted with epithets such as "artistic" or "art music-like". However, it is rarely elaborated in which way these artistic qualities are conveyed. The purpose of this paper is to investigate from an analytical standpoint what can incentivize these wordings and if they can be viewed as adequate. The material for the investigation is three pieces/songs from the rock genre which have been described with the above terms: Close to the Edge by the group Yes from 1972, Sense of Doubt by David Bowie from 1977 and Sleep by the group Godspeed You! Black Emperor from 2000. The method is auditive music analysis which means that the analysis is based upon actively listening to the music. There are two areas of focus: one is on the music itself; one is on the intentions that may lie in and with the piece/song. The analysis is based upon a definition of the terms art music and popular music that is made at the beginning of the paper. This, in turn, is based upon a rundown of term definitions made in, above all, lexicons and dictionaries, but also in musicology, and thus it can claim a certain generality. The result of the analysis shows that all music examples move outside the boundaries of the definition of popular music and, at the same time, show qualities that fall inside the boundaries of the definition of art music. Thus, the descriptions of the songs as "art music-like" and "artistic" can be viewed as adequate. However, the analysis and the preceding term discussion raise awareness about the problems that are contained in the distinction between art music and popular music, respectively. This is elaborated in the concluding discussion in which the terms are interrelated to a contexture involving the history of ideas. The distinction is shown to have its roots in the cultural debate of the 19th century, and during the 20th century it has been nurtured by a modernist view of culture and society. The post-modernistic trends of the last few decades, characterized by increased value relativism and loosened musical genre boundaries, have contributed to making the terms obsolete.