This study examines accounting policies of Swedish firm under the EU ETS. The EUA entitles to emissions of CO2 and is either freely distributed, up to a certain amount, or bought on the market. Since 2013 the free distribution is decreasing which may augment the trade. The EUA has offset a diversity of accounting methods because it is not clearly defined and there are no clear guidelines. The research questions search for trends in accounting policies due to the line of business, the amount of EUAs received by each firm or the decreasing amount of EUAs on the market since 2013. To answer these questions a quantitative study has been accomplished within six lines of business that are entitled to free allocations of the EUA. The annual reports of 78 firms have been used to study accounting policies used for the EUA. The study uses content analysis and statistic data analysis. The result is that there are trends within the lines of business. The most significant trend is that the electricity and district heating uses classifications as current asset, current liability and operating revenue to a larger extent. There are similarities between the steel- and iron ore businesses that classify free-allowances as immaterial intangible assets and liabilities or depositions. Shortages are classified as liabilities at market value. The non-iron ore business classifies allowances as depositions. There is a positive correlation between receiving a large amount of allowances and classifying the EUA as a liability. The EUA is to a larger extent classified as revenue by firms that have received fewer allowances. The decreased allocation and supposed augmented trade as from 2013 may have caused some additional accounting policies for financial risk and classifications of the EUA as current liabilities and means of payment. / Uppsatsen diskuterar redovisning av utsläppsrätter i svenska företag åren 2014 och 2015. Bakgrunden är EUs handelssystem med en gemensam begränsning av koldioxidutsläpp. Ett begränsat antal utsläppsrätter, som ger rätt till en viss mängd koldioxidutsläpp, tilldelas gratis. Eventuella underskott handlas på börsen, via mäklare eller företagen emellan. Handelssystemet har verkat under tre perioder och under den tredje perioden, 2013-2020, minskas gratistilldelningen vilket kan öka handeln. Utsläppsrätten har skapat en redovisningsproblematik eftersom den inte är tydligt definierad och det saknas tydliga riktlinjer för redovisningen. Studier av företag i Europa har hittills definierat trender i redovisningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur utsläppsrätter redovisas i svenska företag och vad som påverkar redovisningen. Forskningsfrågorna söker samband mellan redovisning av utsläppsrätter och; (i) bransch; (ii) den tilldelning företaget erhållit samt (iii) det minskade antalet utsläppsrätter i omlopp under den tredje handelsperioden. För att besvara forskningsfrågorna studeras årsredovisningar i 78 svenska företag fördelade på sex branscher. Studien har ett deduktivt förhållningssätt och metoden är kvantitativ. De bakomliggande teorierna är positiv redovisningsteori eftersom studien undersöker redovisningspraxis samt institutionell teori eftersom det är samhällets institutioner som påverkar redovisningen. Resultatet visar att det finns tendenser till branschspecifik redovisning. Branschmarknader och organisationsmiljöer kopplade till en viss produktion, påverkade av riktlinjer och samhällsvärderingar, påverkar redovisningen av utsläppsrätter i avsaknad av specifika riktlinjer. Till exempel branschen el och fjärrvärme redovisar i större utsträckning utsläppsrätten som omsättningstillgång, kortfristig skuld och rörelseintäkt. Branscherna tackjärns eller stål och tillverkning av järnmalmpellets redovisar i många avseenden på ett likartat sätt. Underskott av utsläppsrätter redovisas som skuld till marknadsvärde. Tilldelade utsläppsrätter redovisas som immateriella anläggningstillgångar och skuld eller avsättning. Branschen icke-järnmetaller redovisar endast avsättningar. Sambanden mellan det antal tilldelade utsläppsrätter som företaget erhållit och redovisning visar ett positivt samband mellan större tilldelning och skuldredovisning. Intäkter redovisas till störst del av företag som erhållit färre utsläppsrätter. Observerade förändringar i årsredovisningarna år 2015 är tillägg för finansiell riskhantering av utsläppsrätter. Utsläppsrätten definieras även i högre grad som omsättningstillgång än immateriell anläggningstillgång. En definition av utsläppsrätten som betalningsmedel tillkommer. Förändringarna i redovisningen kan kanske relateras till minskad tilldelning och ökad handel.

<p>Redovisningsrätten är ett rättsområde som av tradition tillmäter sedvanerätten, där ibland branschspecifik praxis, stor betydelse som rättskälla. I takt med att redovisningen blivit mer detaljstyrd i lag, samtidigt som antalet redovisningsrekommendationer från normgivande organ som BFN och RR tenderar att tillmätas en allt större betydelse som rättskälla, råder dock osäkerhet om vilken betydelse branschspecifik praxis skall tillmätas som rättskälla. Detta är framförallt svårt att avgöra eftersom redovisningsrätten saknar någon utförligare rättskällelära som förmår klargöra vilken inbördes hierarki som skall gälla mellan olika rättskällor.</p><p>Uppsatsen har funnit att branschspecifik praxis bör tillmätas betydelse som rättskälla och god redovisningssed. Detta gäller under förutsättning att sedvanerätt föreligger, praxisen överensstämmer med lagstiftningen, är kvalitativt godtagbar, den aktuella branschen uppvisar särdrag som inte kan tillgodoses med hjälp av övriga rättskällor och slutligen att den aktuella praxisen anpassas efter och utvecklas i takt med övriga rättskällorna. Studien har vidare funnit att allmänt vedertagen rättskällelära kan fungera som lämplig utgångspunkt för att avgöra vilken inbördes dignitet en rättskälla skall tillmätas inom redovisningsrätten. Allmänt vedertagen rättskällelära förmår dock inte att närmare precisera de olika rättskällornas betydelse och vilken hierarki som skall gälla mellan dessa.</p> / <p>Within Swedish accounting law the non codified good accounting practise has long been an important source of justice as a complement to written law. As a result of the Swedish EC-membership as well as an increasing use of international accounting standards, Swedish accounting law has come to rely more upon a codified law, diminishing the need for and use of good accounting and customary law. Good accounting practise however still continues to serve as an important complement to codified law but its legal significance as source of justice compared to latter is uncertain to say the least. The matter is further complicated due to the fact that there is a close connection between taxation and accounting in Sweden, meaning that not only mere accountong issues have to be considered when trying to decide the importance of good accounting practise.</p><p>In this thesis the above mentioned issue of the importance of good accounting practise as a source of justice within specific branches is investigated on the basis of Swedish and international accounting law and related regulations. Empirical data have further been collected thru use of interviews with accounting professionals. Special consideration has been given to the close connection between accounting and taxation and its implications upon Swedish accounting law and the studied topic.</p><p>Based upon the collected data it has been found that good accounting practise and customary law formally still functions as as a important source of justice, only superseeded by written law. The use and development of customary law within specific branches however seems to be rather uncommon, mostly due to the fact most branches lack the economic incentives as well as the necessary knowledge to develop accounting practises of their own.</p>

Redovisningsrätten är ett rättsområde som av tradition tillmäter sedvanerätten, där ibland branschspecifik praxis, stor betydelse som rättskälla. I takt med att redovisningen blivit mer detaljstyrd i lag, samtidigt som antalet redovisningsrekommendationer från normgivande organ som BFN och RR tenderar att tillmätas en allt större betydelse som rättskälla, råder dock osäkerhet om vilken betydelse branschspecifik praxis skall tillmätas som rättskälla. Detta är framförallt svårt att avgöra eftersom redovisningsrätten saknar någon utförligare rättskällelära som förmår klargöra vilken inbördes hierarki som skall gälla mellan olika rättskällor. Uppsatsen har funnit att branschspecifik praxis bör tillmätas betydelse som rättskälla och god redovisningssed. Detta gäller under förutsättning att sedvanerätt föreligger, praxisen överensstämmer med lagstiftningen, är kvalitativt godtagbar, den aktuella branschen uppvisar särdrag som inte kan tillgodoses med hjälp av övriga rättskällor och slutligen att den aktuella praxisen anpassas efter och utvecklas i takt med övriga rättskällorna. Studien har vidare funnit att allmänt vedertagen rättskällelära kan fungera som lämplig utgångspunkt för att avgöra vilken inbördes dignitet en rättskälla skall tillmätas inom redovisningsrätten. Allmänt vedertagen rättskällelära förmår dock inte att närmare precisera de olika rättskällornas betydelse och vilken hierarki som skall gälla mellan dessa. / Within Swedish accounting law the non codified good accounting practise has long been an important source of justice as a complement to written law. As a result of the Swedish EC-membership as well as an increasing use of international accounting standards, Swedish accounting law has come to rely more upon a codified law, diminishing the need for and use of good accounting and customary law. Good accounting practise however still continues to serve as an important complement to codified law but its legal significance as source of justice compared to latter is uncertain to say the least. The matter is further complicated due to the fact that there is a close connection between taxation and accounting in Sweden, meaning that not only mere accountong issues have to be considered when trying to decide the importance of good accounting practise. In this thesis the above mentioned issue of the importance of good accounting practise as a source of justice within specific branches is investigated on the basis of Swedish and international accounting law and related regulations. Empirical data have further been collected thru use of interviews with accounting professionals. Special consideration has been given to the close connection between accounting and taxation and its implications upon Swedish accounting law and the studied topic. Based upon the collected data it has been found that good accounting practise and customary law formally still functions as as a important source of justice, only superseeded by written law. The use and development of customary law within specific branches however seems to be rather uncommon, mostly due to the fact most branches lack the economic incentives as well as the necessary knowledge to develop accounting practises of their own.

Rörelsekapitalhantering (WCM) är en viktig del i små och medelstora företags (SMF) i syfte att generera nytt kapital samt effektivisera verksamheten. Företagen i Sverige består till större delen av SMF vilket gör det viktigt att undersöka hur företagen hanterar sitt kapital. Syftet för studien var att studera WCM i form av CCC och WCR med företagsspecifika, branschspecifikaoch makrospecifika faktorer. Detta testades i en OLS-modell med studiens beroende variabler CCC och WCR mot de oberoende variablerna lönsamhet, tillväxtmöjligheter, storlek, kassaflöde och branschtillhörighet. Studien undersökte även hur en finanskris påverkar rörelsekapitalet i form av ett t2-test. Denna studie innefattade 4240 företag under perioden 2008 till 2015 där 2008 till 2009 beskrivs som krisperiod. Resultatet för studien visar ett positivt signifikant samband mellan CCC och kassaflöde samt ett negativt signifikant samband medlönsamhet, storlek och branschtillhörighet. Vidare påvisar studien ett positivt signifikant samband mellan WCR och lönsamhet samt storlek medans tillväxtmöjligheter, kassaflöde och branschtillhörighet har negativt signifikant samband med WCR. Företagen har en längre CCC samt en högre WCR under krisperioder. / Working capital management (WCM) is an important part of small and medium-sized enterprises (SMEs) in order to generate new capital and streamline operations. The companies that consist in Sweden is to the majority SMEs, which makes it important to investigate how companies handle their capital. The purpose of the study was to analyse WCM thru CCC and WCR with company-specific, industry-specific and macro-specific factors. This was tested in an OLS model with this studies dependent variables CCC and WCR against the independent variables profitability, growth opportunities, size, cash flow and industry affiliation. The study also examined how a financial crisis affects working capital with a t2 test. This study included 4240 companies in the period 2008 to 2015, where 2008 to 2009 is described as a crisis period. The result for the study shows a positive significant correlation between CCC and cash flow, as well as a negatively significant correlation with profitability, size and industry affiliation. Furthermore, the study shows a positive significant correlation between WCR and profitability, and the size of the growth potential, cash flow and industry affiliationare negatively significant in relation to the WCR. The companies have a longer CCC and a higher WCR during crisis periods.