Inledning: Forskning har visat att miljön där brott sker är avgörande för att förstå kriminalitetsmönster och dess koncentration i och till olika områden, även kallade hot spots. Socialekologisk teori ämnar förklara distributionen av kriminalitet i städer. Syftet med aktuell studie var dels att analysera vilka platser i en stad som har flest anmälningar för misshandelsbrott för individer över 18 år, dels att analysera polisarbetet i och anslutning till dessa platser i Uppsala innerstad under åren 2013 – 2015. I denna studie har Brottsmönsterteorin applicerats för att förklara resultatet. Metod: I denna studie tillämpades både kvalitativ och kvantitativ metod. Materialet som användes var polisregister för misshandelsbrott, dokument som beskriver polisens arbete samt en intervju. Anmälningarna från polisregistret fördes in i ArcGIS, ett datorprogram för visualisering av kartor, för att ta fram hot spots. Vidare analyserades polisens arbete på eller i nära anslutning till dessa platser. Resultat: I studien identifierades fyra hot spots. Resultatet visade att anmälningsfrekvensen hade minskat i två av fyra hot spots (hot spot 2 och 3). Det totala antalet misshandelsanmälningar i Uppsala innerstad hade minskat i förhållande befolkningsmängden i Uppsala kommun. Det problemorienterade polisarbetet fokuserade under treårsperioden på platser med hög alkoholkonsumtion och med en stor omsättning av människor. Slutsats: Kartläggning av olika typer av brott är effektivt för att arbeta brottspreventivt. För vissa typer av brott så som misshandel, kan det för polisen vara väl så effektivt att arbeta problemorienterat i hot spots såsom mot individer. / <p>2016-06-01</p>

Introduktion: Forskning har visat att brott inte är jämt fördelat på kartan, på vissa platser är brottskoncenrationen högre än på andra. Dessa platser kallas för hot spots. Hot spots för narkotikabrott kan enligt tidigare forskning vara belägna vid ett gathörn, över flera kvarter eller till stora delar av en stad. Syftet i den aktuella studien var att kartlägga och analysera anmälningar angående narkotikabrott i Sundsvall mellan åren 2006 och 2015. Metod: Den aktuella studien var retrospektiv där en kvantitativ design tillämpades. Materialet som nyttjades var anmälningar gällande narkotikabrott tagna från polisens anmälningsregister RAR. Studiens resultat har visualiserats med hjälp av diagram, tabeller, samt densitetskartor vilka framtagits i SPSS respektive ArcGIS online. Resultat: Anmälningsfrekvensen har minskat från år 2006 jämfört med år 2015 i Sundsvall. Fem olika hot spots identifierades, varav en var bestående över tid i och med att den förekom under åren 2006, 2010 och 2015. Mellan klockan 12.00 och 17.59 gjordes 44% av alla anmälningar angående narkotikabrott de tre studerade åren. Slutsats: Vissa platser/områden samt tidpunkter visades vara mer utsatta för narkotikabrott än andra i Sundsvalls centrum. Till följd av hur polisen prioriterar sina insatser och hur människor rör sig, koncentrerar sig anmälningar angående narkotikabrott till utmärkande hot spots. / <p>2017-06-01</p>

Syftet med denna studie är att utföra en fördjupad områdesanalys av Södervärns knutpunkt, med avsikt att kartlägga den lokala problembilden av området. Studien har även till syfte att skapa en bättre förståelse kring varför knutpunkten upplevs som en plats med problem kopplade till ordningsstörningar, brottslighet och otrygghet. I förlängningen förväntas denna förståelse kunna leda till bättre riktade åtgärder och därmed förhoppningsvis färre problem och minskad otrygghet. Denna studie har genomförts med en kombinerad metod av strukturerade och semistrukturerade intervjuer. De semistrukturerade intervjuerna genomfördes för att komplettera de strukturerade intervjuerna och ge en djupare förståelse kring den lokala problembilden. Urvalet bestod av 104 respondenter, varav 100 i de strukturerade och fyra i de semistrukturerade intervjuerna. Resultatet visar på att de ordningsstörningar som resenärerna i vår studie främst upplever som ett stort problem på Södervärns knutpunkt är vårdslös trafik följt av nedskräpning, berusade personer som stör ordningen, skadegörelse och klotter. De faktorer som påverkar uppfattningen av Södervärns knutpunkt är rykten som florerar om området, den ständigt pågående narkotikahandeln, om man är där på dag- eller nattetid, de “skumma människorna” som rör sig i området samt rent estetiskt hur området ser ut. Åtgärden som respondenterna främst tror kan öka deras trygghetsupplevelse när de rör sig på knutpunkten är just synligheten av polis. / The purpose of this study is to conduct an in-depth area analysis of Södervärn's focal point, with the intention of mapping the local problem image of the area. The purpose of the study is also to create a better understanding of why the focal point is perceived as a place with problems related to disorder, crime and insecurity. In the long run, this understanding is expected to lead to better targeted measures, and hopefully fewer problems and reduced insecurity. This study has been conducted with a combined method of structured and semistructured interviews. Semi-structured interviews were conducted to complement the structured interviews and provide a deeper understanding of the local problem picture. The sample consisted of 104 respondents, of which 100 in the structured and four in the semistructured interviews. The result shows that the disorder that the travelers in our study mainly perceive as a major problem at Södervärn's focal point is careless traffic followed by litters, drunken people who disturb the scheme, damage and dumbbells. The factors that influence the perception of Södervärn's focal point are rumors about the area, the ongoing drug trafficking, whether in the day or night, the "shady people" moving in the area, as well as aesthetically what the area looks like. The main measure that respondents primarily believe can increase their safety experience when moving at the focal point is the visibility of the police.