I samband med kriser är det vanligt förekommande att konsumenter uppvisar ett bunkringsbeteende, där de i förberedande syfte köper stora mängder produkter. Syftet med denna studie är att undersöka hur livsmedelsföretags marknadsföringsstrategi påverkats av bunkringsbeteendet som uppstod vid Covid-19-pandemins inträde. Studien grundar sig i litteratur om bunkringsbeteende och fyra element av företags marknadsföringsstrategi: 'Produkt', 'Påverkan', 'Plats' samt 'Personal'. Ämnet har undersökts genom fem fallstudier av fem butiker inom livsmedelsföretaget ICA Sverige där datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer med ansvariga personer för butikernas marknadsföring. Resultaten visar att två element, 'Produkt' och 'Påverkan', haft stor betydelse för hur butikernas marknadsföringsstrategi har påverkats av bunkringsbeteendet. Samtidigt har de andra två, 'Plats' och 'Personal', varit av mindre betydelse. Studien bidrar till förståelse av hur livsmedelsföretag reagerar på bunkringsbeteenden och hur de skulle kunna agera i framtiden vid liknande kriser.

The focus of this study is marketing and consumer behavior. The research is done within context of the COVID-19 pandemic. The theoretical framework is based on theories about hoarding and irrational purchase decisions. Further on theories from other areas, such as psychology, has been added to gain a more thorough understanding of the subject. The study is conveyed through a web-based survey distributed on social media where the researchers used their own social media accounts on Facebook and Instagram to find the respondents, as the study is based on social media users. The pandemic also caused restrictions in what ways the research could be executed. The result of the questionnaire cannot support either of the hypotheses that stress, worry and trust for information conveyed through different media and authorities influences consumers to make more irrational purchase decisions. One explanation could be that the respondents do not believe hoarding is considered irrational, due to the fact there is an ongoing crisis. Another explanation for this is that the respondents could have had a social desirability bias due to our research approach. This creates a possibility to expand this research with a different approach, presumably through observations. The reason to claim social desirability bias as a crucial factor is that there has been scarcity of products in stores, which became a real problem due to some consumers having bought more than needed. Another explanation for not achieving the results intended could be that the results cannot be generalized to a greater population due to the sampling method used. Through the empirical background and theoretical framework, it becomes evident that there are problems with irrational purchasing decisions and hoarding due to crises like the COVID-19 pandemic. This study produces indications for future research to continue upon. This thesis is written in Swedish. / Den här studien sätter fokus på konsumentbeteende som en del av marknadsföring och forskningen utförs i kontext till pandemin COVID-19. Genom teorier inom konsumentbeteende under stressfyllda situationer där bunkring (hoarding) förekommit undersöks hur irrationella köpbeslut föranleder detta. Tillsammans med forskning från andra områden, såsom psykologi, presenteras teorier vilka kan skapa en ytterligare förståelse för konsumentbeteende. Studien genomfördes i form av en webbaserad enkätundersökning som distribuerades på Facebook och Instagram via forskarnas egna sociala medier då studien ämnade att nå ut till användare av sociala medier. Dessutom bidrog den rådande pandemin till att tillvägagångssättet begränsades, vilket föranleder metodvalet. Vad som framkommer av studien är att det beteende som genom enkätundersökningen uppgavs av respondenterna inte stödjer de uppsatta hypoteserna om att stress, oro och förtroende för olika medier och myndigheter är något som påverkar konsumenter till att fatta irrationella köpbeslut. Det förklaras med att respondenterna inte ansåg sig ha ett irrationellt beteende, där en möjlig förklaring är att ett bunkringsbeteende inte anses vara irrationellt under kriser. En annan möjlig förklaring till detta är respondenternas partiskhet (bias) att svara på ett sätt som uppfattas vara socialt accepterat (social desirability). Det gör att framtida forskning förslagsvis bör ta sig an dessa frågor genom andra tillvägagångssätt, såsom genom observationer för att undersöka konsumenters faktiska beteende snarare än hur de uppger att de beter sig. Detta eftersom både studiens empiriska bakgrund samt teoretiska referensram tyder på ett problem då irrationella köpbeslut och bunkringsbeteende är något som uppvisats under pandemin COVID-19. De resultat som presenteras går inte att generaliseras till en större population, men studiens resultat ger en indikation på ett beteende som fördelaktigen kan ligga till grund för framtida studier kring konsumentbeteende under kriser.