Insug.-diss.--Freiburg i.B. / Lebenslauf. "Literaturverzeichnis": p. 182-186.

Insug.-diss.--Freiburg i.B. / Lebenslauf. "Literaturverzeichnis": p. 182-186.

This research inestigates and examines the relationship between innovation success, internal organizational factors, local cultural factors and external environmental factors in the Malaysian ICT industry. From the responses of 122 local and multinational companies operating in Malaysia, the independent variables having positive relationships with innovation success are external ecconomic environmental factors and leadership organizational factors, while independent variables having negative relationships with innovation success are collectivism local cultures and external social environmental factors. The findings also indicate that these factors do not influence the innovation on an individual basis, but they are working in unison.

This Master's Thesis is focused on motivation and job satisfaction of employees in organizations of business and non-business sphere with an emphasis on the present situation in non-business organizations. The theoretical part is focused on the knowledge of the business and non-business organizations, motivation, job satisfaction and reward system. This knowledge is used in the practical part, where I do research among employees of The military office of social security. The goal of this thesis is to analyze the present motivation of The military office of social security's employees and suggest solutions to increase their motivation and job satisfaction. These proposals should also provide better position of employer in the labor market and higher competitivenes.

In this study the writer is endeavoring to define, organize and present a comprehensive course of study in business law, in order to create a definite interest in the subject on the part of the student and to facilitate the task facing the teacher in his presentation of the course. The materials and suggestions in this study could be of interest to anyone who is concerned with the teaching of business law and who is interested in improving the high school course of business law.

Presence of the Dark Triad traits of Machiavellianism, narcissism, and psychopathy in the workplace, especially among managers, has received increased attention due to the implications for organizations. One way to influence behavior in business organizations is through controlled interventions to change individual mind-sets. A review of the extant literature indicated that the relationship between Dark Triad traits and mind-set had not been sufficiently examined. A quantitative study was conducted to examine whether a manager's Dark Triad traits predict their mindset. To explore this relationship, a sample of 153 managers' responses was collected online. The Short Dark Triad measure was used to assess participants' Machiavellianism, narcissism, and psychopathy and the Implicit Theory Measure was used to assess mind-set. Regression showed that only Machiavellianism predicts mind-set, accounting for 7% of the variance in mind-set as the criterion variable. The findings indicate that the relationship between Dark Triad traits and mind-set is weaker than a review of the extant psychological literature might suggest. Additionally, this study found that the Dark Triad traits are significantly negatively correlated with manager age, which might provide a new direction for further research. Further research on how and why Dark Triad traits tend to decline with age is recommended. The present study suggests that a better understanding of the relationship between the Dark Triad traits and mind-set and the knowledge that controlled interventions aimed at promoting a growth mind-set are most likely not a useful tool to mitigate the level of Dark Triad psychological traits of managers in business organizations.

<p>Denna uppsats handlar om hur några ledare i olika branscher gör, för att skapa inre motivation i sina team. </p><p>I dagens samhälle sker en ständig utveckling. Denna utveckling leder ofta till att företag får alltmer komplexa uppgifter att handskas med. Det är en av anledningar till att många företag väljer idag att arbeta i form av team. Team kan på ett effektivt sätt handskas med de uppkommande problemen, eftersom de består av flera medlemmar med olika, kompletterande färdigheter som hjälps åt att lösa uppgifterna. </p><p>Alltmer med tiden kan motivationen hos medlemmarna minska, vilket i sin tur leder till lägre effektivitet i teamet. Detta är något som ledaren bör motarbeta, då en av dennes viktigaste uppgifter är, enligt Sommerville (2001), Zaccaro, Rittman och Marks (2001), Clark (2005) samt Schmid (2007), att motivera teammedlemmarna. </p><p>Denna studie använde en kvalitativ ansats, för att med hjälp av fem olika intervjuer med både teamledare och teammedlemmar i olika team och branscher, undersöka förhållanden i teamen. Enligt Zaccaro, et al. (2001) kan motivationen härledas till fem olika faktorer i ledarskapsprocessen. Dessa faktorer är: planera och sätta mål, samordna prestationen, utveckla teammedlemmar, motivera de enskilda teammedlemmarna, samt ge feedback. Dessa faktorer utgör strukturen för uppsatsen, och har använts för att dela in intervjun i fem teman. </p><p>Frågan som denna uppsats ställer lyder: ”Hur gör några teamledare i branscherna VVS-, el-, restaurang-, hotell- och handels-, för att skapa inre motivation i sina team?”, och syftet med uppsatsen är att utifrån de nämnda teorierna om motivation av Zaccaro, et al. (2001) kunna få en djupare förståelse för hur ledare motiverar individer i olika team som är verksamma inom företag.</p><p>Vår slutsats består av tio förslag, som verkar leda till ökad motivation och därigenom högre effektivitet i team. Dessa förslag kan användas av teamledare i praktiken, under hela ledarskapsprocessen. Avslutningsvis har studien kommit fram till följande slutsats:</p><p>“En ledare kan inte ensam stå får all motivationsskapande i teamet, utan behöver även hålla medlemmarna ansvariga för och uppmuntra dem till att motivera varandra.” (eget citat, s. 39)</p>

This study analyses the possible impact of the European Union (EU) on the development of the relations between business interest groups and the government in Turkey, more precisely on the interventions of the business interest groups in domestic policy-making. Hence it deals with the links between the progress of the relationship between Turkey and the EU and the development of domestic interest group activity in Turkey. The progress of Turkey’s relations with the EU enhanced the visibility of the Turkish Peak Business Organizations (PBOs) in representing Turkish business interests in Brussels. Moreover, the evolution of the activities of the PBOs, provides a broader understanding of the developments of the general characteristics of the relations between the government and business interest groups in Turkey. Hence the investigation focuses on the major Turkish PBOs. We examine the relations of Turkish PBOs with the EU, essentially, on the basis of the observation of their transnational actions within the EU as well as their participation in financial and technical assistance programmes of the EU and in the joint institutional structures of the association regime between Turkey and the EU. By analysing these two dimensions we assess the repercussions of the socialization of the Turkish PBOs on their strategies of action in dealing with European Affairs, on discourses they adopted regarding domestic policy-making and on their organizational structure and policy agenda. We elaborate our topic with reference to the Europeanization concept, which covers the examination of the consequences of the European governance on national systems. Through the Europeanization concept we observe the correlation between the progress of the Turkey-EU relations and the ongoing process of change in the patterns of interventions of the Turkish business interest groups in domestic policy-making.

Denna uppsats handlar om hur några ledare i olika branscher gör, för att skapa inre motivation i sina team. I dagens samhälle sker en ständig utveckling. Denna utveckling leder ofta till att företag får alltmer komplexa uppgifter att handskas med. Det är en av anledningar till att många företag väljer idag att arbeta i form av team. Team kan på ett effektivt sätt handskas med de uppkommande problemen, eftersom de består av flera medlemmar med olika, kompletterande färdigheter som hjälps åt att lösa uppgifterna. Alltmer med tiden kan motivationen hos medlemmarna minska, vilket i sin tur leder till lägre effektivitet i teamet. Detta är något som ledaren bör motarbeta, då en av dennes viktigaste uppgifter är, enligt Sommerville (2001), Zaccaro, Rittman och Marks (2001), Clark (2005) samt Schmid (2007), att motivera teammedlemmarna. Denna studie använde en kvalitativ ansats, för att med hjälp av fem olika intervjuer med både teamledare och teammedlemmar i olika team och branscher, undersöka förhållanden i teamen. Enligt Zaccaro, et al. (2001) kan motivationen härledas till fem olika faktorer i ledarskapsprocessen. Dessa faktorer är: planera och sätta mål, samordna prestationen, utveckla teammedlemmar, motivera de enskilda teammedlemmarna, samt ge feedback. Dessa faktorer utgör strukturen för uppsatsen, och har använts för att dela in intervjun i fem teman. Frågan som denna uppsats ställer lyder: ”Hur gör några teamledare i branscherna VVS-, el-, restaurang-, hotell- och handels-, för att skapa inre motivation i sina team?”, och syftet med uppsatsen är att utifrån de nämnda teorierna om motivation av Zaccaro, et al. (2001) kunna få en djupare förståelse för hur ledare motiverar individer i olika team som är verksamma inom företag. Vår slutsats består av tio förslag, som verkar leda till ökad motivation och därigenom högre effektivitet i team. Dessa förslag kan användas av teamledare i praktiken, under hela ledarskapsprocessen. Avslutningsvis har studien kommit fram till följande slutsats: “En ledare kan inte ensam stå får all motivationsskapande i teamet, utan behöver även hålla medlemmarna ansvariga för och uppmuntra dem till att motivera varandra.” (eget citat, s. 39)

O objetivo deste estudo é analisar o envolvimento de atores empresariais com a agenda da sustentabilidade no Brasil. O foco da pesquisa foi sobre a trajetória de um grupo de atores empresariais na criação de cinco organizações: Instituto Ethos de Empresas e Responsabilidade Social (ETHOS); Instituto Akatu pelo Consumo Consciente (AKATU); Instituto São Paulo Sustentável (ISPS); Instituto Democracia e Sustentabilidade (IDS); e Rede de Ação Política pela Sustentabilidade (RAPS). A pesquisa descreve como estes atores empresariais iniciaram sua atuação coletiva e política em torno de uma agenda econômica e da ideia de um pacto social, passando, por meio das organizações analisadas a incorporar a agenda da sustentabilidade como estratégia de ação. O estudo aponta como diferentes contornos dados à agenda da sustentabilidade nas organizações analisadas permitiram induzir a cooperação de atores sociais ligados a setores distintos, incluindo empresas, ONGs e lideranças políticas / The objective of this study is to analyze the involvement of business actors in the sustainability agenda in Brazil. The focus of the research was on the trajectory of a group of business actors in the creation of five organizations: Instituto Ethos de Empresas e Responsabilidade Social (ETHOS); Instituto Akatu pelo Consumo Consciente (AKATU); Instituto São Paulo Sustentável (ISPS); Instituto Democracia e Sustentabilidade (IDS); and Rede de Ação Política pela Sustentabilidade (RAPS). The research describes how these corporate actors began their collective and political actions around an economic agenda as well as the idea of a social pact, incorporating the sustainability agenda as an action strategy. The study points out how different outlines given to the sustainability agenda in the analyzed organizations helped to induce the cooperation of social actors linked to different sectors, including companies, NGOs and political leaders