Detta arbete består av två delar, en teoretisk och en praktisk. I det teoretiska arbete så studeras ursprunget och idén bakom rokokorummets gestalt, samt när i tiden denna gestalt uppenbarade sig. I det praktiska arbetet så undersöks i vilken utsträckning kopparstick och mönsterböcker kan användas som förlagor vid tillverkning av rokokoornamentik. Genom det undersökande arbetet så har följande resultat framkommit: Rokokorummet tar sitt mest karaktäristiska utryck mellan perioden år 1730 till 1750. Dess ursprung står att finna i de antika stilideal vi kan se ta plats inom inredningsarkitekturen under renässansen. Idén bakom rokokorummets gestalt är en total motsättning till de antika tektoniska strukturerna samt till barockens scenografiska karaktär. Denna unika scenografiska gestaltningsidé präglas av en naturromantiks karaktär, i en värld fjärran från krav och förpliktelser. Resultatet från undersökningen kring hur vida det går att tillverka rokokoornamentik utifrån kopparstick och mönsterböcker pekar på att det i allra högsta grad är möjligt. I den studie av befintlig rokokoornamentik som gjorts i detta arbete så har ingen gemensam nämnare för hur rokokoornamentiken i detalj skurits stått att finna. Däremot så är mångfalden i utförandet av rokokoornamentiken så pass stor, så oavsett hur den individuella bildhuggaren i detalj har skurit ornamentiken som avbildas i kopparsticket/mönsterboken så har detta resultat fallit innanför ramarna för vad som, åtminstone idag, anses vara rokoko.

Denna uppsats handlar om att utföra byggnadshantverk med handverktyg. Syftet är att få erfarenhet av en arbetsprocess som har varit, men idag inte längre är en självklarhet för snickare. Hantverket som utförs är delar av ett fönster till Regnaholms herrgård i Östergötland och innefattar karm, ramverkspaneler i nischen samt foder. I uppsatsens genomförandekapitel, vilket är den mest omfattande delen av uppsatsen, beskrivs tillverkningsprocessen. Ämnen som i övrigt är intressanta för fönsterhantverk kommer inte behandlas, som exempelvis fönsterbågar, glasning, kittning, ytbehandling och beslag. I resultatkapitlet redogörs för den litteratur som funnits att tillgå och vilka eventuella svårigheter som uppstått i användandet av den. Litteratur har funnits till alla moment förutom två. Detta gällde sammansättningen av fönsterkarmen vilken istället gjordes efter egna erfarenheter och ramverkspanelen vilken kunde göras efter en beskrivning av en ramverksdörr; här bedömdes principen för dessa två densamma.