Bakgrund: Att vara närstående till en person med demenssjukdom kan vara påfrestande. En förändrad situation uppstår med många praktiska frågor där den kvinnliga närstående ofta förväntas gripa in. Ofta ligger ansvaret på kvinnan, att se till att vardagen fungerar för den närstående med demenssjukdom. Bördan som kvinnorna upplever kan bland annat leda till depression och stress. Syfte: Syftet är att beskriva kvinnors upplevelse av att vara närstående till en äldre person med demenssjukdom. Metod: En tolkning av de självbiografiska böckerna som inspirerats av den narrativa metoden gjordes för att få en ökad förståelse för kvinnans upplevelse av att vara närstående till en person med demenssjukdom. Livsvärldsperspektivet användes som teoretisk referensram. Genom att analysera berättelserna som kvinnorna skrivit utifrån sina upplevelser kan kunskaper lyftas fram och därmed ge sjuksköterskan verktyg för att kunna bemöta kvinnorna utifrån deras specifika behov. Resultat: Kvinnorna upplevde en sorg och saknad av den förändrade relationen de haft till sin make, mamma eller syster. Kvinnorna upplevde en börda i att vara den som ansvarade för att deras närstående fick det stöd, den hjälp och vård som de behövde. De upplevde en ensamhet och ett lidande samt avsaknad av välbefinnande i det dagliga livet. Diskussion: Kvinnor som vårdade en närstående person med demenssjukdom var i behov av mer stöd från den professionella vården och få hjälp med samordning av de olika instanserna som utförde vård och omsorg. Dessa insatser som sjuksköterskan kan göra för kvinnorna kan leda till ökad kvalitet på den vård som de utför samt även öka välbefinnandet hos kvinnan som vårdar i hemmet och hos personen som blir vårdad.   Nyckelord: Kvinnor, Vårdare, Demenssjukdom, Negativa upplevelser, Positiva upplevelser Keywords: Women, Carer, Dementia, Negative experience, Positiv experience

Tsunamikatastrofen (2004) innebar ett stort lidande för de människor som drabbades. Syftet med studien var att beskriva människors upplevelser av det första året som gått efter att de på plats upplevt tsunamikatastrofen år 2004. Den metod som valdes var en kvalitativ intervjustudie. Datamaterial i form av intervjuer med drabbade cirka ett år efter katastrofen inträffade söktes i Sveriges Televisions databas. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det första året inneburit mycket lidande och sorg för de drabbade och det var svårt att acceptera och förstå innebörden och konsekvenserna av tsunamin. Hjälpen från anhöriggrupper och att återvända till katastrofområdet upplevdes vara det mest betydelsefulla för bearbetningen. Händelsen innebar också att de drabbade omvärderat sina fortsatta liv och vad som var viktigt för dem. Slutsatsen är att vägen tillbaka innebar ett hårt men nödvändigt lidande för att kunna komma tillbaka och leva ett meningsfullt liv. I yrket som sjuksköterska kan resultatet av denna studie användas inte bara vid större katastrofsituationer utan även i andra situationer som innebär en kris för patienten.

Endast en procent av alla bröstcancerdrabbade per år är män. Det är ett område som är eftersatt i forskningen och dåligt uppmärksammat av både vården och samhället. Syftet med studien var att undersöka mäns upplevelser av att drabbas av bröstcancer. Den metod som användes var i form av en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Urvalet bestod av sju vetenskapliga artiklar som fokuserade på mäns upplevelser av att leva med bröstcancer som sedan granskades utifrån Polit och Becks (2010) kriterier. Datainsamlingen gick till på så sätt att lämpliga databaser söktes igenom med sökorden: attitude, breast cancer, breast neoplasms, experience, living with, male, male breast cancer, men. Den teoretiska referensramen som valdes för denna studie var begreppet skam. Resultatet visade på informationsbrist, känslor av skam av att plötsligt drabbats av en typisk kvinnosjukdom, svårigheter att acceptera sjukdomen och dess följder samt att en ny syn på livet uppkom efter sjukdomstiden. Författarnas slutsats är att det finns ett behov av mer könsspecifik information för att öka kunskapen hos både män och vårdpersonal. Medvetenheten om att män kan drabbas av bröstcancer bör öka såväl i vården som i samhället för att minska mäns upplevelse av skam.

No description available.

Självskadebeteende är ett allt mer förekommande problem i samhället. Patienter med självskadebeteende uppsöker såväl den psykiatriska som somatiska vården, därför är det viktigt att som allmänsjuksköterska kunna ge dem god vård. Patienter som skadar sig själva upplever att de inte alltid får ett gott bemötande från vårdpersonal. Syftet med studien var att belysa vårdpersonalens upplevelser av och attityder till de patienter som skadar sig själva. Metoden var en litteraturstudie med kvalitativ ansats där vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visar på bristen av kunskap och förståelse för patienter med självskadebeteende och beskriver hur arbetet med dessa patienter är en balansgång mellan ytterligheter av känslor. Resultatet beskriver också variationen på attityder till självskadebeteende, men de negativa attityderna är övervägande. Vårdpersonalen behöver en större förståelse för dessa patienters lidande och mer stöd från ledningen och kollegor för att orka och kunna ge en god vård till patienter som skadar sig själva.

No description available.

Förstagenerationsinvandrares syn på delaktighet vid vård i livet slutskede tycks det aldrig tidigare forskats kring. Det väckte författarnas intresse. Om förstagenerationsinvandrarnas syn skiljer sig från författarnas syn på delaktighet, kan vi då utan kunskap bemöta dem respektfullt? Syftet med studien var att beskriva förstagenerationsinvandrares erfarenheter av delaktighet när den närstående gavs vård i livets slutskede. En kvalitativ intervjustudie och textanalys genomfördes. Resultatet visade att de närståendes livssituation påverkades i positiv eller i negativ riktning. Majoriteten av de närstående upplevde att de fick otillräcklig information. Det skapade osäkerhet vid vårdandet av den sjuke. Resultatet visade också att de närstående kände ett stort behov av att finnas i närheten av den sjuke under sjukdomsperioden. Dålig ekonomi i intervjupersonernas forna hemländer medförde att en del närstående tvingades vårda den sjuke i bostaden. Delaktigheten i vården upplevdes då som en skyldighet eller självklarhet. Andra intervjupersoner kände att det var deras ansvar att ordna sjukhusvård åt den sjuke. Att som närstående vårda den sjuke upplevdes påfrestande och därför bör det finnas en valmöjlighet att vid behov kunna överlämna huvudansvaret för vården till professionell sjukvård. Studien bidrar till förståelsen om att människor har olika syn på delaktighet vid vård i livets slutskede.

Att leva med en kronisk sjukdom som astma påverkar den sjukes liv på många sätt. Både samhälleliga och personliga vinster finns med att patienten har kontroll över sin sjukdom. Därför är det viktigt att vården stöttar och ger kunskap som underlättar för patienten att leva med astma. Det krävs att patienten får en information som är individanpassad för att han/hon ska kunna omsätta kunskaperna i praktisk handling. Metoden som användes i studien var kvantitativ med en enkät som datainsamlingsmetod. Syftet med undersökning var att beskriva vilken erfarenhet som patienter med astma har av den information de får angående sin sjukdom. Resultatet i studien visade att de flesta astmatiker tyckte sig ha fått den information de behövde för att må så bra som möjligt. Vi kan se att kunskapen gett dem trygghet att handskas med sin astma samt att denna kunskap kan omsättas i praktisk handling.

No description available.

<p>Tsunamikatastrofen (2004) innebar ett stort lidande för de människor som drabbades. Syftet med studien var att beskriva människors upplevelser av det första året som gått efter att de på plats upplevt tsunamikatastrofen år 2004. Den metod som valdes var en kvalitativ intervjustudie. Datamaterial i form av intervjuer med drabbade cirka ett år efter katastrofen inträffade söktes i Sveriges Televisions databas. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det första året inneburit mycket lidande och sorg för de drabbade och det var svårt att acceptera och förstå innebörden och konsekvenserna av tsunamin. Hjälpen från anhöriggrupper och att återvända till katastrofområdet upplevdes vara det mest betydelsefulla för bearbetningen. Händelsen innebar också att de drabbade omvärderat sina fortsatta liv och vad som var viktigt för dem. Slutsatsen är att vägen tillbaka innebar ett hårt men nödvändigt lidande för att kunna komma tillbaka och leva ett meningsfullt liv. I yrket som sjuksköterska kan resultatet av denna studie användas inte bara vid större katastrofsituationer utan även i andra situationer som innebär en kris för patienten.</p>