No description available.

<p>Självskadebeteende är ett allt mer förekommande problem i samhället. Patienter med självskadebeteende uppsöker såväl den psykiatriska som somatiska vården, därför är det viktigt att som allmänsjuksköterska kunna ge dem god vård. Patienter som skadar sig själva upplever att de inte alltid får ett gott bemötande från vårdpersonal. Syftet med studien var att belysa vårdpersonalens upplevelser av och attityder till de patienter som skadar sig själva. Metoden var en litteraturstudie med kvalitativ ansats där vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visar på bristen av kunskap och förståelse för patienter med självskadebeteende och beskriver hur arbetet med dessa patienter är en balansgång mellan ytterligheter av känslor. Resultatet beskriver också variationen på attityder till självskadebeteende, men de negativa attityderna är övervägande. Vårdpersonalen behöver en större förståelse för dessa patienters lidande och mer stöd från ledningen och kollegor för att orka och kunna ge en god vård till patienter som skadar sig själva.</p>

No description available.

<p>Förstagenerationsinvandrares syn på delaktighet vid vård i livet slutskede tycks det aldrig tidigare forskats kring. Det väckte författarnas intresse. Om förstagenerationsinvandrarnas syn skiljer sig från författarnas syn på delaktighet, kan vi då utan kunskap bemöta dem respektfullt? Syftet med studien var att beskriva förstagenerationsinvandrares erfarenheter av delaktighet när den närstående gavs vård i livets slutskede. En kvalitativ intervjustudie och textanalys genomfördes. Resultatet visade att de närståendes livssituation påverkades i positiv eller i negativ riktning. Majoriteten av de närstående upplevde att de fick otillräcklig information. Det skapade osäkerhet vid vårdandet av den sjuke. Resultatet visade också att de närstående kände ett stort behov av att finnas i närheten av den sjuke under sjukdomsperioden. Dålig ekonomi i intervjupersonernas forna hemländer medförde att en del närstående tvingades vårda den sjuke i bostaden. Delaktigheten i vården upplevdes då som en skyldighet eller självklarhet. Andra intervjupersoner kände att det var deras ansvar att ordna sjukhusvård åt den sjuke. Att som närstående vårda den sjuke upplevdes påfrestande och därför bör det finnas en valmöjlighet att vid behov kunna överlämna huvudansvaret för vården till professionell sjukvård. Studien bidrar till förståelsen om att människor har olika syn på delaktighet vid vård i livets slutskede.</p>

<p>Endast en procent av alla bröstcancerdrabbade per år är män. Det är ett område som är eftersatt i forskningen och dåligt uppmärksammat av både vården och samhället. Syftet med studien var att undersöka mäns upplevelser av att drabbas av bröstcancer. Den metod som användes var i form av en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Urvalet bestod av sju vetenskapliga artiklar som fokuserade på mäns upplevelser av att leva med bröstcancer som sedan granskades utifrån Polit och Becks (2010) kriterier. Datainsamlingen gick till på så sätt att lämpliga databaser söktes igenom med sökorden: attitude, breast cancer, breast neoplasms, experience, living with, male, male breast cancer, men. Den teoretiska referensramen som valdes för denna studie var begreppet skam. Resultatet visade på informationsbrist, känslor av skam av att plötsligt drabbats av en typisk kvinnosjukdom, svårigheter att acceptera sjukdomen och dess följder samt att en ny syn på livet uppkom efter sjukdomstiden. Författarnas slutsats är att det finns ett behov av mer könsspecifik information för att öka kunskapen hos både män och vårdpersonal. Medvetenheten om att män kan drabbas av bröstcancer bör öka såväl i vården som i samhället för att minska mäns upplevelse av skam.</p>

<p>Att leva med en kronisk sjukdom som astma påverkar den sjukes liv på många sätt. Både samhälleliga och personliga vinster finns med att patienten har kontroll över sin sjukdom. Därför är det viktigt att vården stöttar och ger kunskap som underlättar för patienten att leva med astma. Det krävs att patienten får en information som är individanpassad för att han/hon ska kunna omsätta kunskaperna i praktisk handling. Metoden som användes i studien var kvantitativ med en enkät som datainsamlingsmetod. Syftet med undersökning var att beskriva vilken erfarenhet som patienter med astma har av den information de får angående sin sjukdom. Resultatet i studien visade att de flesta astmatiker tyckte sig ha fått den information de behövde för att må så bra som möjligt. Vi kan se att kunskapen gett dem trygghet att handskas med sin astma samt att denna kunskap kan omsättas i praktisk handling.</p>

Thesis (M.A.) in Liberal Studies--University of Maine, 2009. / Includes vita. Includes bibliographical references (leaves 75-78).

No description available.

SAMMANFATTNING Bakgrund: En stor andel av den vuxna befolkningen lider av långvarig smärta. Möjligheten att bli helt fri från denna smärta är tyvärr liten. Som följd av detta skaffar sig de drabbade personerna olika strategier för att göra smärtan hanterbar och överkomlig i vardagslivet. Syfte: Syftet med studien var att utifrån bloggar beskriva copingstrategier hos personer med långvarig smärta. Metod: En studie med kvalitativ ansats genomfördes med bloggar som datamaterial. Urvalet var nio bloggar skrivna av kvinnor i åldrarna 32-49 år som alla hade smärtdiagnoser. En tematisk strukturanalys användes som analysmetod. Resultat: Resultatet gav upphov till två huvudteman, Coping med stöd av sina inre resurser, respektive Coping med stöd av sina yttre resurser. Dessa huvudteman beskriver vanliga copingstrategier som fungerade och användes frekvent av de studerade personerna. Slutsats: Det är essentiellt att personer som drabbas av långvarig smärta skaffar sig fungerande copingstrategier för att kunna hantera den stress som långvarig smärta innebär. Det är viktigt att vården uppmärksammar och framhåller vikten av dessa strategier för de som lider av långvarig smärta, då detta främjar välbefinnandet och lindrar lidandet.

This thesis explores the psychological foundation of caring relationships, and analyzes the moral perspective of care as described by feminist and nursing theorists. Literature pertaining to a theory of nursing ethics will be discussed. Although such a theory is still in the development stage, there is considerable agreement in recent nursing literature that the concept of care is central to the practice of nursing, and an ethic of care should be an integral part of the teaching of ethics in nursing education. The final chapter of this thesis proposes a pedagogical paradigm shift in nursing education that incorporates a caring curriculum capable of enhancing the ethical ideal of caring.