<p>Endast en procent av alla bröstcancerdrabbade per år är män. Det är ett område som är eftersatt i forskningen och dåligt uppmärksammat av både vården och samhället. Syftet med studien var att undersöka mäns upplevelser av att drabbas av bröstcancer. Den metod som användes var i form av en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Urvalet bestod av sju vetenskapliga artiklar som fokuserade på mäns upplevelser av att leva med bröstcancer som sedan granskades utifrån Polit och Becks (2010) kriterier. Datainsamlingen gick till på så sätt att lämpliga databaser söktes igenom med sökorden: attitude, breast cancer, breast neoplasms, experience, living with, male, male breast cancer, men. Den teoretiska referensramen som valdes för denna studie var begreppet skam. Resultatet visade på informationsbrist, känslor av skam av att plötsligt drabbats av en typisk kvinnosjukdom, svårigheter att acceptera sjukdomen och dess följder samt att en ny syn på livet uppkom efter sjukdomstiden. Författarnas slutsats är att det finns ett behov av mer könsspecifik information för att öka kunskapen hos både män och vårdpersonal. Medvetenheten om att män kan drabbas av bröstcancer bör öka såväl i vården som i samhället för att minska mäns upplevelse av skam.</p>

<p>Att leva med en kronisk sjukdom som astma påverkar den sjukes liv på många sätt. Både samhälleliga och personliga vinster finns med att patienten har kontroll över sin sjukdom. Därför är det viktigt att vården stöttar och ger kunskap som underlättar för patienten att leva med astma. Det krävs att patienten får en information som är individanpassad för att han/hon ska kunna omsätta kunskaperna i praktisk handling. Metoden som användes i studien var kvantitativ med en enkät som datainsamlingsmetod. Syftet med undersökning var att beskriva vilken erfarenhet som patienter med astma har av den information de får angående sin sjukdom. Resultatet i studien visade att de flesta astmatiker tyckte sig ha fått den information de behövde för att må så bra som möjligt. Vi kan se att kunskapen gett dem trygghet att handskas med sin astma samt att denna kunskap kan omsättas i praktisk handling.</p>

No description available.

SAMMANFATTNING Bakgrund: En stor andel av den vuxna befolkningen lider av långvarig smärta. Möjligheten att bli helt fri från denna smärta är tyvärr liten. Som följd av detta skaffar sig de drabbade personerna olika strategier för att göra smärtan hanterbar och överkomlig i vardagslivet. Syfte: Syftet med studien var att utifrån bloggar beskriva copingstrategier hos personer med långvarig smärta. Metod: En studie med kvalitativ ansats genomfördes med bloggar som datamaterial. Urvalet var nio bloggar skrivna av kvinnor i åldrarna 32-49 år som alla hade smärtdiagnoser. En tematisk strukturanalys användes som analysmetod. Resultat: Resultatet gav upphov till två huvudteman, Coping med stöd av sina inre resurser, respektive Coping med stöd av sina yttre resurser. Dessa huvudteman beskriver vanliga copingstrategier som fungerade och användes frekvent av de studerade personerna. Slutsats: Det är essentiellt att personer som drabbas av långvarig smärta skaffar sig fungerande copingstrategier för att kunna hantera den stress som långvarig smärta innebär. Det är viktigt att vården uppmärksammar och framhåller vikten av dessa strategier för de som lider av långvarig smärta, då detta främjar välbefinnandet och lindrar lidandet.

No description available.

This research focused on the life situation of older people, who had moved to a nursing home at the end of life, from the perspectives of the older people themselves, care managers and nursing staff. The thesis is based on an analysis of 446 care manager assessments and decisions, interviews with seven care managers, six older people and 28 nursing staff. The main fi ndings are: (I); that there was a statistically signifi cantly shorter waiting time for a move to a nursing home for older people who were in hospital compared to those who were living in their own home at the time of the decision. Seventy percent of the decisions made by care managers’ concerned women. The waiting period for men was fi ve days shorter compared to women. (II); that the care managers’ descriptions revealed that their assessments of the needs and wishes of the older people were infl uenced by whether or not it was clear that the older person had only a limited time left to live. The care managers’ way of reasoning has been conceptualised as two approaches, the medical and the natural path to death, where the former was characterised as fl exible and collaborative, whereas the latter was governed to a greater extent by a “wait and see attitude”. (III); that the older people’s experiences of living in a nursing home have been conceptualised into three themes: feeling like a stranger in an unfamiliar culture, being excluded from life, and living while waiting for death. The latter involved a deep insight that life would soon come to an end; a fact the staff appeared to take into account to only a minor extent. (IV); that dying and death was characterised by a discourse of silence, with tension between avoidance of and a confrontation with death. Staff members who expressed a fear of death held it at a distance by concentrating on practical tasks and avoiding close contact with older people who were dying. The thesis highlights the fact that the dying and death of older persons was characterised by a discourse of silence and several transitions. Death was not a topic that the staff members or older people generally talked about, and care in the fi nal phase of life was not actively or explicitly planned. In terms of access to a nursing home bed, only older people with an extensive need for care obtained such a place. These fi ndings imply that all older people can be said to be in need of palliative care. The older people in our study were in a liminal phase, and waiting for death. Feelings of social and existential loneliness and that their living space was shrinking were evident. It was also clear that the older people and staff members inhabit the same place but appear to be in two different sub-cultures, where the norms and values that guided the staff members’ attitudes were dominant. Keywords: transition, older people, end of life care, palliative care, nursing home, caring, care manager and staff

Aim: The overall aim of this thesis was to gain a deeper understanding of F-LNMs’ leadership. Another aim was to examine possible differences in self-rated health between F-LNMs and registered nurses (RNs) on various psychosocial factors. Method: Study I and III are single case studies. Study I concerns a first-line nurse manager working in a unit for care of older people. Data collection comprised of two interviews, observations, and documents. A hermeneutic approach was used for the analysis. Study II was carried out in three units at three Swedish hospitals. Three F-LNMs and 14 RNs participated. Interviews were used to collect data. The interviews were analysed using qualitative content analysis. Study III was conducted at a palliative care unit. Data were collected using three separate instruments: a questionnaire, group interviews with nurses and leaders, and documents. Qualitative content analysis was used to analyse the material. Study IV was conducted at a university hospital. Seventy-eight F-LNMs and their 1,806 subordinated RNs participated in the study. Data were collected using a web-based questionnaire (Web-QPS) to assess the participant’s psychosocial work environment and their self-rated health. Result: The main finding in study I was that the F-LNM goal-profile consisted of three goals - the nurse goal, the administrator goal and the leadership goal. The administrator and leadership goal were in accordance to her job description, while the nurse goal was interpreted as a personally chosen and prioritised goal. In study II the result was illustrated in one main theme referred to as between being and doing. The RNs and F-LNMs described what it was to be a good professional (being), how they were engaged in creating a good work climate (doing) and personal outcomes of this project (gaining). In study III the result showed that the most important component at the palliative care unit was to accomplish the vision of good palliative care. Congruence in leadership, mature group functioning, adequate organisational structures and resources, and comprehensive and shared meaningfulness were all identified as essential components for fulfilling the vision. In study IV both F-LNMs and RNs found their work in general important, interesting and meaningful and reported self-rated health as good. However, about 10-15% shoved signs of being at risk for stress related ill health. The results showed statistically significant differences in the distribution between the F-LNMs and the RNs on three indices: job control, job demand and managerial support in a direction which would be favorable to the F-LNMs. Conclusion: Nurses and F-LNMs seem to have high ideals and expectations of giving good care. The value- system of nursing, i.e. providing the best care for each patient, seems to be a point of departure for the F-LNMs leadership. Key factors for obtaining this are sufficient resources and adequate structures as well as good climate in the teams. One can therefore assume that the F-LNMs should be based on creating a healthy and sustainable work environment that promotes the quality of care and employee well-being. This is obtained by promoting development of ethical competence of the F-LNMs themselves as well as the employees. F-LNMs’ work conditions have a significant impact on how they can support and promote such a development. 

Health-related quality of life (HRQL) has become an important outcome in asthma, since traditional outcomes, such as respiratory symptoms and pulmonary function, might not entirely express the patient’s perception of the limitations caused by the disease. The aim of this thesis was to study HRQL in asthma and to analyse if HRQL was related to asthma onset and prognosis. Other aims were to identify determinants of low HRQL in clinically-verified asthmatics, and to study whether low HRQL was a predictor of mortality. In 1990, a self-administered questionnaire was completed by 12,560 individuals from three age groups (16, 30-39, and 60-69 years) in two counties of Sweden. In a second phase, all subjects who reported a history of obstructive respiratory symptoms (n = 1,851) and 600 randomly-selected controls were invited to a clinical investigation including spirometry, allergy testing, and assessment of HRQL with the Gothenburg Quality of Life instrument. In 2003, the eligible subjects in the cohort (n=11,282) were sent a new questionnaire. Mortality data in the cohort was followed up during 1990–2008 using data from the National Board of Health and Welfare Mortality Database. The 616 subjects with clinically-verified asthma 1990 had significantly lower HRQL than subjects without asthma. In the 2003 follow-up, the 305 subjects with persistent asthma had a lower HRQL than the 155 subjects who showed improvement in asthma during the follow-up. Subjects who had developed asthma by the follow-up had a significantly lower HRQL at baseline than those who did not develop asthma. Significant determinants of quality of life in asthma were female sex, smoking habits, higher airway responsiveness to irritants, respiratory symptom severity, positive skin prick test, and absenteeism from work or school. Low HRQL was related to increased mortality, but this association was not found when analyzing the asthmatic group alone. In conclusion, measurements of HRQL are of value for evaluating both the impact and progression of asthma.

The discussion of a palliative care and a dignified death has almost exclusively been applied to people dying of cancer. As people are getting older and are living longer, nursing homes have become an important place for end-of-life care and death. Dignity is a concept often used in health care documents but their meaning is rarely clarified. The main aim of this thesis was to gain a deeper understanding of what dignity meant to older people in end of life care as well as to nursing home staff. The thesis comprises four studies. The first and second study involved older people living in nursing home settings studied from a hermeneutic perspective. In the first study twelve older people in two nursing homes were interviewed two to four times over a period of 18–24 months during 2002–2003. Altogether, 39 interviews were analyzed by a hermeneutic method. Dignity was closely linked to self-image and identity. The themes of unrecognizable body, dependence and fragility constituted threats to dignity. The third theme, inner strength and sense of coherence, seemed to assist the older people in maintaining dignity of identity. In the second study the aim was to acquire a deeper understanding of how three older women from study I, created meaning in everyday life at the nursing home. A secondary analysis was carried out and showed meaning in everyday life was created by an inner dialogue, communication and relationships with others. The third study was to explore nursing home staff members’ experience of what dignity in end-of –life care means to older people and to themselves. Totally 21 interviews with staff were carried out and analyzed through a qualitative content analysis. The meaning of older people’s dignity was conceptualized as feeling trust, which implied being shown respect. Staff members’ dignity was conceptualized as maintaining self-respect. Dignity was threatened in situations where staff experienced themselves and the older people as being ignored and thereby marginalized. The fourth study was carried out through focus groups discussions with 20 staff members about seven older peoples dying death and care. The analyses showed that conversations and discussions about death were rare. Death was surrounded by silence. It was disclosed that the older dying person’s thoughts and attitudes of death were not explicitly known. A dignified death meant alleviation of bodily suffering and pain and meaningfulness. The staff’s ethical reasoning mainly concerned their experience of a gap between their personal ideals of what a dignified end of life should include and what they were able to provide in reality, which could result in conscious stress. Staff members need training and support. End of life care demands competence and teamwork. A challenge for future care of older people would be to develop a nursing home environment in which human dignity is promoted.

<p>Äldreomsorgens arbetsledare och positionen de befinner sig i, där intressenter från till exempel förvaltning, politik, medarbetare och brukare ställer krav på verksamheten, står i fokus i denna licentiatavhandling.</p><p>Avhandlingens syfte är att utveckla kunskap om och förståelse för arbetsledares handlingsutrymme och handlingsfrihet inom äldreomsorgen. Empirin hämtas från två studier. Den första studien utgörs av 17 intervjuer med första linjens chefer inom äldreomsorgen i Halland. Jag undersöker här hur arbetsledarna uppfattar och tänker om hur formella ramar påverkar arbetet och om sitt mandat att agera som arbetsledare etc. Det handlar till exempel om i vilken utsträckning första linjens chefer uppfattar att de påverkas att fatta beslut, att handla på ett visst sätt och i en viss riktning och vilket utrymme för självständighet som finns i den förvaltning de arbetar i.</p><p>I den andra studien har en enkät som utarbetats utifrån vinjettmetoden använts. Enkäten har besvarats av 47 arbetsledare i Halland. Vinjetterna innebär att informanterna ställs inför beskrivningar av konkreta situationer som är relevanta för deras uppdrag som arbetsledare. Här görs ett försök att gå från arbetsledarens tankar om sina möjligheter att agera till det mer handlingsinriktade. Med hjälp av konstruerade situationer undersöks hur de beskriver sitt agerande, hur handlingsutrymmet och handlingsfriheten formas och hur arbetsledarna lojalitet påverkas av bland annat situationens karaktär. Den första vinjetten består av en organisationsförändring där verkställigheten är delegerad till arbetsledaren. Den andra vinjetten beskriver en situation där omsorgskvaliteten kritiseras och slutligen den sista vinjetten, en situation där arbetsledaren ska verkställa ett kraftigt besparingskrav.</p><p>För att fånga den komplexitet som ledarskapet kännetecknas av har jag valt att ha ett brett angreppssätt. Jag går från teorier som fokuserar likhetsskapande mekanismer på skilda nivåer som nyinstitutionalism och organisationskulturteori, till teori som öppnar upp för möjlighet till variation. Här använder jag teoretisering runt formella och informella regler som öppnar upp för olikheter och handlingsutrymme i organisationen. I den andra studien tas även utgångspunkter i teoretiska perspektiv på beslut utifrån begreppen top down och bottom up, på handlingsutrymme och handlingsfrihet samt på frågan om lojalitet, främst utifrån Albert O Hirschmans teori om individers reaktionsmönster på oacceptabla eller ohållbara situationer som uppkommer.</p><p>I min avhandling gör jag en distinktion mellan handlingsutrymme och handlingsfrihet. Handlingsutrymme identifierar jag som den formella ramen och handlingsfriheten är det som medger eller skapar möjligheter att agera inom ramarna. I verkställandets har arbetsledare stor handlingsfrihet, men till exempel organisationskulturen, värderingar och etiska grundföreställningar inom yrket sätter gränser för vad som är acceptabla beteenden och godtagbara sätt att agera på. Handlingsfrihet i betydelsen att utforma det ”inre” ledarskapet, det som bland annat sker mellan ledaren och medarbetarna på den enskilda enheten medger enligt mina informanter stor frihet att agera utifrån ”egna uppfattningar”.</p><p>Resultaten pekar på att arbetsledarna uppfattar sig ha stor frihet i det konkreta ”nära” arbetet, men att arbetet begränsas av faktorer som de har litet eller inget inflytande över. Det handlar till stor del om regulativa styrningsmekanismer (tvingande/kontrollerande regler), till exempel lagstiftning och politiska beslut som ska verkställas. Arbetsledarna i intervjustudien kände sig mest styrda av Socialtjänstlagen, de arbetsrättsliga lagarna och politiska beslut. Den regulativa styrning har en stark disciplinerande makt, menar arbetsledarna, inte minst när det gäller kontroll av ekonomin. Den ger arbetet på så sätt en inriktning mot administrativa göromål som upptar en stor del av arbetstiden och där också personalfrågor är en viktig del.</p><p>I resultaten finns många exempel på att regler skapas i en process där kollegor på olika sätt och i olika sammanhang har avgörande betydelse. En del av dessa regler är så kallade metaregler. Normativ styrning verkar via värderingar och har i mitt material främst ett kollegialt ursprung och här synes även gemensam utbildningsbakgrund ha betydelse. Institutionaliseringen av regler och rutiner inom arbetsledargruppen har troligen också komponenter som har sin grund i en professionell maktutövning. Det finns anledning att anta att ”starka” professionsgrupper har en sådan normativ kontrollfunktion inom organisationen. I min undersökning är dessa yrkesgrupper bestående av arbetsledare med social omsorgsutbildning eller med sjuksköterskeutbildning.</p><p>Att organisatoriska regelsystem i första hand erbjuder en ram för agerande och att det inom denna ram finns möjlighet för individen till mindre styrda handlingar, visas tydligt i mina studier. Resultaten pekar också på att ett administrativt förhållningssätt breder ut sig i verksamheten vilket har en standardiserande effekt på vad de gör, men också på hur de agerar. Den administrativa orienteringen fungerar via en styrning av både regulativ och normativ art.</p><p>I materialet framstår lojaliteten gentemot förvaltningen som stark. Till viss del skiftar den dock med graden av komplexitet i de situationerna som beskrivs i vinjetterna och med utbildningsbakgrund. I min studie är det framför allt gruppen unga och gruppen med social omsorgsutbildning som i hög grad var lojala gentemot förvaltningen. I denna grupp var det också vanligt att hantera situationerna på ett administrativt sätt. Den tredje vinjetten skiljer sig från de övriga två. I den aktualiserades etiska dilemman och lojaliteten utmanades vilket gav utslag i att det var relativt vanligt att arbetsledarna funderade på att göra sorti.</p><p>I den första delstudien framkommer en bild som visar enhetliga tendenser avseende arbetsledarnas uppfattningar om möjligheter att agera. I den andra delen som tar sin utgångspunkt i mer konkreta situationer, i form av vinjetter, blir bilden mer varierad. Ju mer komplext det specifika fallet ter sig ju mer tenderar variationen att öka. Men vidare och kanske intressantare är att det sammantaget framträder en bild av arbetsledare inom äldreomsorgen som en grupp som har ett administrativt förhållningssätt till sitt uppdrag vilket troligen underlättar hanteringen av situationer som innebär etiska dilemman. Resultaten visar också att det finns tecken på att arbetsledarnas funktion i arbetsorganisationen i sin helhet är under omvandling. Man lämnar i allt högre grad frågor som är verksamhetsanknutna i reell mening till dem som arbetar verksamhetsnära. Arbetsledarnas administrativa uppgifter i termer av chefskap breder ut sig. Det rör sig om budgetansvar och personalansvar. Detta styrks i min vinjettstudie. I den vinjett där störst variation framträder, det vill säga i vinjett nummer tre, är personalfrågan och medarbetarna i hög grad i centrum. I de två tidigare som handlar om verksamheten uppvisar man till min förvåning som områdeskunnig överraskande samstämmighet i hur man tänker sig hantera situationen – en likhet som också uppvisar en stark lojalitetsbindning. Arbetsledarna tycks vara på väg att knytas uppåt i organisationen.</p><p>Utsattheten eller klämsitsen som första linjens chefer sägs befinna sig i framkommer framför allt i intervjustudien. I vinjettstudien handlar det däremot mer om en framtoning som chef, om ett administrativt förhållningssätt och om lojalitet gentemot förvaltningen. I sin förlängning leder detta till i en orientering bort från det verksamhetsnära mot det personalpolitiska området. Genom detta avhänder sig arbetsledarna till viss del ett moraliskt ansvar vilket också kan ses som en strategi för att kunna fortsätta att verka som ledare. En moralisk indignation blir tydlig när konsekvenser för de anställda tar en allvarlig form, så som den gör i den sista vinjetten. Då övergår indignationen i många fall i ett övervägande om sorti. Slutligen kan detta leda till att behovet av att en nygammal grupp gör entré inom äldreomsorgen, det vill säga biträdande föreståndare, alltså en ny mellannivå som får ta hand om klämsitsen mellan intressenterna. Här kan också en parallell dras till det som idag kallas ett delat ledarskap.</p>