Sammanfattning: Smärta är ett av de vanligast förekommande symtomen hos patienter på akutmottagningen. Obehandlad smärta leder till fysiska och psykiska konsekvenser som orsakar individen stort lidande. Detta kan få till följd att patientens tilltro till sjukvården undermineras. Adekvat smärtbehandling är en grundsten i sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans smärtbedömning och smärtbehandling inom akutmottagningsverksamhet. Studien utfördes som en litteraturstudie där 18 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visar att faktorer som påverkar sjuksköterskans smärtbedömning och smärtbehandling kan kopplas till organisation, människosyn, kunskap och kommunikation och att dessa berör varandra. Ökad kunskap kan utgöra en positiv påverkansfaktor inom alla dessa teman, därför bör fortlöpande utbildning och även handledning inom området ges till yrkesverksamma sjuksköterskor. Det finns behov av fördjupad forskning på området, gärna kvalitativa studier för att öka förståelsen för vad som påverkar sjuksköterskan i hennes smärtbehandlingsåtgärder.

Bakgrund: Alkoholberoende skapar stor makt över en människas liv och kan beskrivas som en ond accelererande spiral. Smärtsamma känslor dövas med alkohol men ger på sikt ett ökat lidande och personen kan inte längre kontrollera sin situation. Den alkoholberoende flyr in i en förnekelse inför sig själv och andra vilket skapar än mer lidande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva den alkoholberoendes upplevelser av sin livsvärld. Metod: För att besvara syftet användes en kvalitativ ansats och som datamaterial användes fyra självbiografier. Dessa analyserades utifrån en latent innehållsanalys. Resultat: Resultatet redovisas i två huvudteman med tillhörande subteman. Studien visar att de alkoholberoende känner ett stort lidande genom sitt drickande. Beroendet var så starkt och det fanns inte längre något val att dricka, det blev ett måste. Känslor som kontrollförlust, förnekelse, skam och skuld beskrevs av de alkoholberoende som en följd av sin situation. Slutsats: Studien ger en ökad förståelse för den alkoholberoendes livsvärld och kan ge goda möjligheter för en god vårdrelation.

<p><p><strong>Bakgrund:</strong> Övervikt och fetma hos barn ökar dramatiskt framförallt i västvärlden. Barn som blivit överviktiga i tidig ålder har tecken på sjukdom i många organ och har större risk att förbli överviktiga och sjuka som äldre. Fetma hos barn påverkar livskvaliteten. <strong>Syfte:</strong> Utifrån aktuell forskning undersöka om sjuksköterskan kan hjälpa överviktiga barn och deras familjer. <strong>Metod: </strong>Uppsatsen är en litteraturöversikt med både kvalitativa och kvantitativa artiklar som främst söktes i databaserna Cinahl och Medline. Data materialet analyserades enligt Fribergs analysförfarande. Fokus lades vid artiklarnas resultat, diskussioner och konklusioner. <strong>Resultat: </strong>Sjuksköterskans uppgift är att ta upp problem om barns övervikt med föräldrar. Det känsliga ämnet får inte hindra att vården erbjuder hjälp. Sjuksköterskan kan guida familjen med överviktsproblematik och föra en dialog med motiverande samtal för att familjen skall hitta sin egen väg. Sjuksköterskan kan också diskutera strategier och ge förslag på beteendeförändring. Föräldrar spelar en central roll i barns viktnedgång. Att utbilda och uppmuntra föräldrar påverkar indirekt barnet. <strong>Diskussion:</strong> Det kan vara svårt för sjuksköterskan att ta upp frågan om övervikt, men då hon gör det skall hon börja att prata med föräldrarna. För att familjen skall kunna göra en positiv beteendeförändring behövs det utbildning inom kost och motion.</p></p>

<p>Idag är hot och våld mot äldre ett tabubelagt ämne både i samhället och i hälso- och sjukvården. Hot och våld mot äldre orsakar onödigt lidande och ska inte förekomma inom vården. Studier har ändå visat att missförhållanden är vanligt förekommande i äldrevården. Syftet var att beskriva hot och våld i relation till vård av äldre. För att besvara syftet gjordes en artikelgranskning med kvalitativ ansats. Resultatet visade på att vårdpersonalens människosyn till stor del utgjorde vad som kännetecknade hot och våld mot äldre. Den äldre kunde ses både som ett offer och som delaktig förövare i våldssituationer. Äldre tog ofta själva på sig skulden för det som hänt vilket var en del av att våld inte uppmärksammades och anmäldes. Vårdpersonal upplevde även att yttre omständigheter kunde ha en negativ påverkan på hur deras vård av den äldre blev. Denna studie visade på att hot och våld fortfarande är ett dolt problem. Vårdpersonal bör reflektera över hur deras handlingar upplevs av de äldre. Genom att uppmärksamma och få mer kunskap kring ämnet kan problemet bli synliggjort. Vår studie kan vara en vägledning för att nå ökad kunskap och förståelse om vad som kännetecknar hot och våld mot äldre.</p>

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Sjuksköterskor som arbetar på någon enhet på sjukhuset eller i ambulansverksamheten kan</p><p>hamna i en akut ambulanstransport som kan upplevas traumatisk. Studiens syfte var att</p><p>beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda patient med akut hjärtinfarkt under lång</p><p>ambulanstransport. Metoden är en intervjustudie med kvalitativ ansats och deskriptiv</p><p>karaktär. Fem sjuksköterskor vilka arbetar inom ambulansverksamheten ingick i studien. I</p><p>resultatet framkom att den holistiska människosynen upplevs som en grund i allt vårdande</p><p>samt att kommunikationen mellan vårdare och patient är av betydelse för att bygga upp en</p><p>optimal vårdrelation. Upplevelsen av adrenalinpåslag och stress i en akutsituation är inte alltid</p><p>medveten men finns och ses som bidragande faktor till ökad koncentration på agerandet.</p><p>Känslor av oro, olust och utsatthet är vanligt förekommande och sjuksköterskorna uttryckte</p><p>behov av att få ventilera sig för att orka med vårdarbetet. Särskilda behov upplevdes när</p><p>sjuksköterskorna identifierade sig med patienten och/eller kände patienten sedan tidigare. Det</p><p>framkom även att sjuksköterskorna upplevde stor trygghet i sin roll genom att dels ha</p><p>arbetslivserfarenhet inom andra enheter, dels livserfarenheten att falla tillbaka på. För såväl</p><p>blivande eller redan yrkesarbetande sjuksköterskor kan denna studie ses som en hjälp att</p><p>identifiera och förbereda sina egna känslor.</p>

<p>Syren, Susanne (2008). I ett gränsland mellan vanlighet och ovanlighet – En fenomenologisk studie om långvarig psykossjukdom. Avhandling för licentiatexamen.</p><p>Syftet med denna avhandling är att beskriva hur det är att leva med långvarig psykossjukdom och hur det är att leva som närstående till en person med sjukdomen. Två empiriska studier är genomförda med intervjuer av personer med långvarig psykossjukdom och närstående. Analysen är utförd utifrån en reflekterande livsvärldsansats på fenomenologisk grund och omfattar innebördsanalyser med beskrivningar av essens och konstituenter.</p><p>Att leva med långvarig psykossjukdom visar sig ha sitt ursprung i ofattbara upplevelser som av att vara i tättruppen i ett krig om egna, närståendes och mänsklighetens villkor och existens. Djävulska och mänskliga fiender hotar, invaderar och ockuperar såväl</p><p>kroppen som omgivningen. En underkastelse till fienden och/eller till dem som har makt över vårdens utformning är nödvändig. En motsättning mellan eget och andras perspektiv på verkligheten innebär insnärjdhet i tvivel om vad som är verkligt eller overkligt och sig själv som frisk och ansatt av fiender eller psykiskt sjuk. Detta lidande är outsagt och konfronteras i ensamhet och levs som i ett tomrum mellan en outtalad ovanlighet och en ouppnåbar vanlighet.</p><p>Att leva som närstående innebär att vara förbunden att förbättra för och lindra för den sjuke. En motsägelsefullhet i den sjukes sätt att vara både frisk och sjuk och barn och vuxen, är central för den närståendes svårigheter att finna gränser för sitt ansvar och för</p><p>vad som är möjligt eller omöjligt. Kraften att bära ansvaret finns i en balansakt mellan närhet och distans till sig själv och den sjuke. Rop om hjälp för den sjuke och sig själv hörsammas inte, en resignation framträder och med den också en viss lättnad i det</p><p>ovillkorliga ansvar som erfars.</p><p>Personer med långvarig psykossjukdom och deras närstående är i flera avseenden utestängda från en gemensam livsvärld, både med varandra och med andra. Innebörderna av sjukdomen och av att vara närstående behöver delas med andra för att välbefinnande ska bli möjligt. Andras acceptans för, och intresse av skillnader och likheter, mellan det</p><p>som visar sig i livsvärlden för personen med psykossjukdom och den andres livsvärld, kan möjliggöra ett återinträde i den gemensamma världen för personen med psykossjukdom. Andras bekräftelse, uppskattning och förståelse för vad de närstående</p><p>genomlider och för det ansvar de tar, innebär en hjälp för den närstående att rättfärdiga sig själv och sina handlingar.</p>

<p><strong>Bakgrund</strong>: En stroke kommer utan förvarning och lämnar kvar olika sorters funktionsnedsättningar. Cirka 30 000 människor drabbas av en stroke varje år i Sverige och ungefär 20 % av dem är under 65 år. <strong>Syfte</strong>: Syftet med studien var att undersöka hur unga patienter upplever sin livssituation efter en stroke. <strong>Metod</strong>: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. De vetenskapliga artiklarna i studien analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.<strong> Resultat</strong>: Det framkom att livssituationen förändrades efter stroken. Många hade fått olika typer av handikapp som de fick lära sig att leva med. De strokedrabbade blev beroende av andra på grund av sina handikapp vilket orsakade ett lidande. Vissa var rädda för att få en ny stroke och undvek därför vissa aktiviteter vilket gjorde att det sociala livet påverkades. De strokedrabbade utvecklade passiva och aktiva överlevnadsstrategier för att klara av vardagen. De ansåg att rehabiliteringen inte var anpassad till deras unga ålder. Arbetet och arbetskamraterna var en viktig del i deras liv. <strong>Slutsatser</strong>: Både anhöriga och vårdpersonal behöver stödja och hjälpa de strokedrabbade att komma vidare i livet. Att informera de strokedrabbade om konsekvenserna av stroken minskar rädslan för en ny stroke och underlättar återvändandet till arbetet.</p>

<p>Att drabbas av schizofreni kan leda till konsekvenser som innebär att upplevelsen av livskvalitet drastiskt förändras. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar upplevelsen av livskvalitet bland personer som drabbats av schizofreni, och som vårdas inom en öppenvård. Metoden var en kvalitativ litteraturstudie med sju vetenskapliga artiklar. Datamaterialet analyserades och granskades med hjälp av en manifest innehållsanalys. Resultatet visade på fyra faktorer som kan påverka den drabbades upplevelse av livskvalitet: <em>Sjukdomens uttryck och behandling, Stigma, Social förlust </em>och <em>Stöd.</em> Många av sjukdomens symtom är skrämmande, obehagliga och svåra för den drabbade att hantera själv. Samhällets stigmatiserande syn på psykiskt sjuka orsakar ett stort lidande för de drabbade. Förlust av sociala relationer är en av sjukdomens många konsekvenser som ofta leder till ensamhet och isolering. För att kunna acceptera och hantera sjukdomen behöver personer drabbade av schizofreni ett stort stöd från både vårdpersonal och andra personer i deras omgivning. Resultatet ger vägledning, för vårdpersonal, om faktorer som kan påverka livskvaliteten bland personer drabbade av schizofreni.</p>

Bakgrund och syfte: Näring är en förutsättning för god hälsa. Undernäring är ett bristtillstånd som är vanligt förekommande inom hälso- och sjukvården. Vid undernäring ökar risken för infektioner, trycksår och andra komplikationer. Nutrition utgör en del av den medicinska behandlingen men är även en viktig del av omvårdnaden. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva faktorer av betydelse för vårdpersonalens omvårdnad avseende nutrition. Metod: Litteratursökning genomfördes i referensdatabasen PubMed samt i andra databaser. Tretton artiklar inkluderades, nio kvantitativa, en kvalitativ och tre med mixed design. Analys och databearbetning baserades på metod beskriven av Annersten och Willman (2005) då materialet sorterades utifrån frågeställningarna och sammanställdes. Resultat: Delade meningar förelåg huruvida utbildning och kunskap inom nutrition var tillräcklig för att ge en god omvårdnad. Attityden gentemot nutrition visade sig vara bättre än det praktiska utförandet. Behovet av bättre ansvarsfördelning och riktlinjer framkom tydligt. Diskussion: Som omvårdnadsansvarig kan det tyckas att sjuksköterskan bör lägga mer fokus på patientens nutritionstillstånd då detta är en förutsättning för välbefinnande och för att behandling och rehabilitering ska ge ett tillfredställande resultat. Det förefaller dock som att nutrition fått en undanskymd roll i hälso- och sjukvården. Trots till synes god attityd hos vårdpersonalen förefaller det finnas brister i omvårdnaden gällande nutrition i hälso- och sjukvården.

Bakgrund: Hjärtinfarkt blir allt vanligare i världen och när en person insjuknar upplevs detta kaotiskt för de närstående, och deras vardag kan förändras dramatiskt. För närstående kan det innebära stora känslomässiga påfrestningar, samtidigt som de ofta upplever ett bristande socialt stöd. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser efter att deras partner drabbats av hjärtinfarkt. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats, baserad på åtta vetenskapliga originalartiklar. Studien utfördes ur ett livsvärldsperspektiv och en manifest innehållsanalys användes. Resultat: Av resultatet framkom att i det närmaste alla närstående till personer som drabbats av hjärtinfarkt upplevde en förändrad livsvärld i form av negativa och positiva aspekter. De utvecklade olika strategier för att stödja sin partner i återhämtningsprocessen, och för att själva kunna hantera situationen. De upplevde också att sjukvården inte var tillräckligt stödjande och informativ. Slutsats: Närståendes livsvärld förändras och de upplever mycket rädsla och oro tiden efter deras partners hjärtinfarkt. De är ett viktigt stöd i partnerns tillfrisknande och behöver själva mycket stöd för att kunna hantera vardagen på ett bra sätt. Det är viktigt för vårdare att ha en god dialog med närstående för att kunna ge den information de behöver, så att de kan klara den nya vardagens olika påfrestningar.