<p>SAMMANFATTNING</p><p>Sjuksköterskan får efter avslutad sjuksköterskeutbildning och mottaget examensbevis sin legitimation av Socialstyrelsen vilket medför ett omfattande ansvar och är en förutsättning för att få arbeta inom hälso- och sjukvård. Sjuksköterskeutbildningen idag fokuserar till större delen på teori och mindre del på praktisk utbildning jämfört med förr. Det ställs allt högre krav på sjuksköterskans teoretiska såväl som praktiska yrkeskunnande och samtidigt försvinner landets traineeutbildningar och bredvidgången för nyutbildade och nyanställda kortas ned. Syftet med studien var att undersöka och beskriva om det föreligger en osäkerhet i yrkesrollen hos nyutbildade sjuksköterskor. En kvantitativ ansats med enkät som datainsamlingsmetod användes för att undersöka om en större grupp nyutbildade sjuksköterskor kände osäkerhet i sin yrkesroll. Resultatet visade att sjuksköterskorna över lag varit nöjda med den bredvidgång de fått och att kvaliteten är viktigare än den tid de gått bredvid. Sjuksköterskorna ansåg att mentorer är viktiga och stöd från medarbetare betydelsefullt för upplevelsen av trygghet i den nya yrkesrollen. Informanterna hade höga krav på sig själva som nyutbildade och var rädda för att begå misstag samtidigt som ett högt arbetstempo bidrog till osäkerhet. Sjuksköterskorna efterlyste mer medicinska kunskaper från utbildningen och mer praktik i utbyte mot mindre vårdvetenskap och omvårdnad.</p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> Anorexia nervosa drabbar ca 1 procent av alla kvinnor och 0,1 procent av alla män innan 18 års ålder i Sverige. Patientgruppen återfinns i både allmänsjukvård och psykiatriska vårdavdelningar. Sjuksköterskan behöver redskap för att utveckla en vårdrelation till dessa patienter, då vårdrelationen är essentiell för att uppnå hälsa. <strong>Syfte:</strong> Att belysa de olika faktorer som påverkar vårdrelationen mellan sjuksköterska och patient med diagnosen anorexia nervosa. <strong>Metod:</strong> Studien är en systematisk litteraturstudie. Totalt åtta artiklar analyserades för att få fram ett resultat. <strong>Resultat:</strong> Vi kom fram till fyra kategorier som påverkade vårdrelationen. Dessa är bemötande, kunskap, föreställningar och kontroll. <strong>Slutsats:</strong> Vi kom fram till att en medvetenhet och kunskap om dessa faktorer hos sjuksköterskan bör leda till en förbättrad vårdrelation.</p>

<p>Sjuksköterskor möter ofta patienter i livets slutskede och det är ett stort ansvar och en stor händelse att få vara med när en människa avslutar sitt liv. <strong>Syftet</strong> med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede. <strong>Metoden</strong> som användes var en systematisk litteraturstudie där tre olika databaser har använts, Cinahl, Pubmed och Psycinfo. Tretton vetenskapliga artiklar har kvalitetsgranskats och analyserats vilket resulterade i fyra teman: att skapa en god relation, att ha ett känslomässigt engagemang, att bli berikad av sina erfarenheter och att skapa livskvalitet för den döende patienten. <strong>Resultatet</strong> visade att sjuksköterskors känslomässiga engagemang är betydelsefullt för att kunna ge en god palliativ vård. En nära relation är en förutsättning för att hjälpa patienter och anhöriga att känna livskvalitet eftersom varje unik människa har sin egen uppfattning om vad livet och döden innebär för dem. Palliativ vård gav erfarenhet som medförde personlig utveckling. För att patienter ska få ett så värdigt slut som möjligt är sjuksköterskans kunskaper och erfarenheter en avgörande betydelse. Därför finns det ett stort behov av utbildning och ständig fortbildning inom den palliativa vården.</p>

<p>Today patients are more aware of their rights regarding their own care. They are more informed, more engaged and have more and individual requirements, which leads to increased demands for information and participation increases. The Health Act sets out the patients´ right to participation. Participation increases patient satisfaction with care, promotes healing and increases adherence to health care advise. The patient doesn´t always experience participation in their own care to the extent they wish, which suggests that nurse’s does not always succeed in getting the patient involved. The purpose of this study is to describe factors that are important for patient participation in nursing care in a nurse- and patient perspective. Nine research articles were analyzed with qualitative content analysis. The analysis resulted in two themes: health care relationships and communication. Through various acts of nursing care, patients experienced themselves as being seen and confirmed. Patients experienced a sense of security and trust, which is the essence of a trusting relationship, which in turn is the basis for caring and patient participation in their own care. Patient participation requires a sophisticated interaction between nurse and patient, a quest of a safe relationship that can lead the patient to see themselves seen and confirmed.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p>Keywords: patient participation, nurse-patient relationship, nurse, care</p>

<p>Christina Thulin-Andersson</p><p>Hur mår undersköterskor i förhållande till de arbetsuppgifter och arbetsvillkor som de ställs inför inom äldreomsorgen? Hur påverkas deras self-efficacy?</p><p>VT 2007 Antal sidor: 27</p><p>___________________________________________________________________________</p><p>Studiens syfte är att bidra med kunskap till och förståelse för vilka faktorer och fenomen som kan vara avgörande för utvecklingen av självbemästring för undersköterskor inom äldreomsorgen. Uppsatsens forskningsfråga formuleras på följande sätt: Hur kan självbemästring påverkas av de arbetsvillkor och arbetsuppgifter undersköterskor ställs inför inom äldreomsorgen? Studiens frågeställning besvaras med hjälp av intervjustudie. De intervjuade var sex undersköterskor med varierande ålder och de har arbetat olika lång tid inom äldreomsorgen Resultaten visade att förmågan att förmedla och att ta emot kunskap inför olika arbetsuppgifter och arbetsvillkor, har en påverkan för utveckling av självbemästring. Fenomen som handlingsfrihet, trivsel på arbetsplatsen och personalchefens tillgänglighet påverkar även det undersköterskors självbemästring. Den viktigaste slutsatsen är att avsaknad av närvarande personalchef förekommer, vilket innebär en brist i att motivera undersköterskor, personlig tillgänglighet och tillgänglighet i skilda situationer.</p>

No description available.

<p><strong>Bakgrund: </strong>en amputation innebär inte enbart en förlust av en kroppsdel utan kan innebära att människans livsvärld förändras. En människa som förlorat en kroppsdel kan bli en lidande människa och resultatet kan bli att anpassningsförmågan förhindras. Att vara en lidande människa kan innebära att individen känner sig kränkt och integriteten kan hotas. <strong>Syfte: </strong>Syftet med litteratur studien är att få en ökad förståelse för hur Roys anpassningsmodell kan integreras i personers upplevelser av att ha genomgått en benamputation. <strong>Metod: </strong>den här litteraturstudien har genomförts med inspiration av Evans analys metod integrerad med Roys anpassningsmodell av vårdvetenskapliga artiklar som sökts i olika databaser. <strong>Resultat: </strong>utifrån personers upplevelser av amputation integrerat med Roys anpassningsmodell blev resultatet att fyra teman kunde skapas som bygger på Roys anpassningsmodell. Slutsats<strong>: </strong>Roys anpassningsmodell kan användas som en modell för sjuksköterskor vid omvårdnad av personer som genomgått en amputation.</p>

<p><p>Palliativ vård är en benämning på vård som ges till patienter i livets slut då botande behandling inte längre är möjlig. Palliativ vård ska integreras i all vård i livets slut, oberoende av hur vården organiseras. Målet för vården är bästa möjliga livskvalitet för patienten och dennes familj. Sjuksköterskans uppgift är att stödja och hjälpa den döende patienten och familjen att leva med de psykologiska, sociala, fysiska och andliga konsekvenserna av patientens sjukdom, något som ställer stora krav på sjuksköterskan. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda döende patienter inom vård och omsorg. Studiens resultat baseras på tio vetenskapliga artiklar som analyserats utifrån Evans metod, innehållande fyra delmoment. Resultatet indikerar att sjuksköterskors förhållningssätt innebär fokus på den döende patientens olika behov samt att hänsyn tas till patientens värdighet och integritet. Relationen till sjuksköterskekollegor, till övrig personal samt till patient och närstående är en resurs i omvårdnadsarbetet. Sjuksköterskor anser att yrkeserfarenhet underlättar i arbetet. Omvårdnadens svårigheter utgörs av tidsbrist, otillräcklig utbildning och träning, betungande känslor, likaså anses kommunikation med patient och närstående vara problematisk. Resultatet visar att organisation och vårdmiljö har en inverkan på sjuksköterskans arbete. Slutsatsen är att sjuksköterskor ser möjligheter och försöker finna tillvägagångssätt för att ge god palliativ omvårdnad, detta trots att de erfar praktiska och känslomässiga svårigheter.</p></p>

<p> </p><p>HIV (humant immunbristvirus) är en sjukdom som bryter ned kroppens immunförsvar och utan bromsmedicin är risken stor att drabbas av den sekundära fasen, AIDS. Sjukdomen, som globalt innefattar cirka 33 miljoner virusbärare, har inget botemedel, vilket leder till att många människor avlider av sjukdomen. Eftersom det finns så många HIV-smittade människor, är sannolikheten stor att sjukvårdspersonalen möter dessa patienter inom de olika delarna av sjukvården. Förståelsen för hur dessa patienter upplever en vårdrelation med sjukvårdspersonal är viktig för att kunna ge dessa patienter en god vård.</p><p><strong>Syftet med studien är att beskriva HIV/AIDS-positiva patienters upplevelser av vårdrelationen med sjukvårdspersonal. I detta examensarbete inom vårdvetenskap gjordes en systematisk litteraturstudie efter Evans (2002) modell, där vetenskapliga artiklar av kvalitativ design analyseras vilket är en <strong>metod för att finna ny kunskap som besvarar syftet. <strong>Resultatet kan delas in i tre olika teman; upplevelser av trygghet, upplevelser av att inte bli bekräftad och upplevelser av att känna avvisning och skam. Det förekommer att HIV-positiva patienter antingen blir vägrade vård eller att de själva väljer att inte söka vård på grund av sjukdomen och att sjukvårdspersonal undviker fysisk kontakt. Alla HIV-positiva patienter är inte missnöjda med vården, vilket redovisas i studien. <strong>Diskussionen utgår från Katie Erikssons (1987; 1990; 1994; 1995) teori om vårdlidande och tar upp olika orsaker till varför vårdlidande uppstår med fynden i resultatet som utgångspunkt. Författarna föreslår att ökad kunskap ska införas på alla vårdnivåer för att ge en ökad medvetenhet, vilket ger patienterna trygghet. </strong></strong></strong></strong></p>

<p>Syftet med denna uppsats var att få ökad förståelse för hur anhöriga till personer med stroke upplever och hanterar sin nya livssituation. Uppsatsen studerar med hjälp av copingteori vilka copingstrategier de anhöriga använder sig av och om val av copingstrategier skiljer sig åt mellan män och kvinnor. Detta undersöktes genom fem kvalitativa djupinterjuver varigenom jag fick tillgång till de anhörigas upplevelser. Analysen är uppdelad i tre teman: 1) Parrelation/familj 2) Socialt nätverk 3) Samhällsstöd. Citat ur interjuverna förstärker vad teori och tidigare forskning belyser. Resultat visar att respondenterna använder sig växelvis av problem- och känslofokuserade copingstrategier samt att val av copingstrategi inte beror på kön utan mer utifrån personlighet</p>