<p>Sammanfattning</p><p><em>Syfte:</em> Syftet med denna uppsats var att undersöka orsaker till varför människor söker sig till sjuksköterskeyrket samt att ta reda på sjuksköterskestudenters uppfattningar kring vad som är sjuksköterskans viktigaste egenskaper. Syftet var också att ta reda på studenternas föreställningar kring yrket.</p><p><em>Metod:</em> Studiens design var av en deskriptiv tvärsnittstyp. Data samlades in genom en enkätundersökning bland de sjuksköterskestudenter (n=94) i termin ett vid Uppsala Universitet som var närvarande under en helklassföreläsning i februari 2009. Svarsfrekvensen var hög (n=90). Resultatet sammanställdes deskriptivt i statistikprogrammet SPSS.</p><p><em>Resultat:</em> Resultatet visar att det som främst lockar dagens sjuksköterskestudenter till yrket är viljan att arbeta med människor och att utbildningen ger möjlighet till vidareutbildning inom yrket. Studenterna ansåg att sjuksköterskans viktigaste egenskap var att vara kunnig, samtidigt som hon ska vara empatisk och trygg. Studenterna trodde att en av de mest förekommande företeelserna för sjuksköterskan på en vårdavdelning var dokumentation.</p><p><em>Slutsats:</em> Resultatet visar att studenterna söker sig till utbildningen av olika orsaker och att deras uppfattningar om vad som är en bra sjuksköterska och vad yrket innebär är skiftande. Majoriteten är dock överens om att yrket är mångsidigt och kräver en bred kompetens samt en förkärlek till att hjälpa människor.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p><em>Nyckelord:</em> omvårdnad, sjuksköterskestudenter, uppfattningar, förväntningar, yrkesroll</p> / <p>Abstract</p><p><em>Aim: </em>The aim of this study was to investigate the reasons for application to nursing school and to find out the students' perceptions about what the nurse characteristics are. The aim was also to examine nursing students' perceptions about the profession.</p><p><em>Method:</em> The study design was descriptive cross-sectional. Data were collected through a survey among nursing students (n = 94) in the first term at Uppsala University who attended at a whole class lecture in February 2009. The response rate was high (n = 90). The results were compiled in the descriptive statistics program SPSS.</p><p><em>Findings:</em> The findings show that the main attraction to the profession among nursing students today is the willingness to work with people, and the fact that the education provides opportunities for further studies in the profession. The students felt that the nurse's main characteristics was to be knowledgeable as well as empathetic and safe. The students' thought that one of the most common phenomenons in a ward was documentation.</p><p> </p><p><em>Conclusion:</em> The findings show that students are applying to nursing school for various reasons and that their perceptions of what a good nurse is and what the profession entails is vary. The majority, however, agree that the profession is diverse and requires a broad expertise and a passion to help people.</p><p> </p><p><em> </em></p><p><em> </em></p><p><em> </em></p><p><em> </em></p><p><em> </em></p><p><em> </em></p><p><em>Key words:</em> nursing, nursing students, perception, expectations, role of profession</p>

<p> </p><p> </p><p> </p><p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p></p><p><p><strong><p>Abstract</p><strong><p>Aims:</p></strong><p> </p><p>To explore whether and in that case how nurses question women in the psychiatric care about violence in close relationships and how nurses respond to women who have been exposed to domestic violence.</p><strong><strong><p>Method:</p></strong><p> </p><p>A qualitative descriptive interview study with twelve nurses from four psychiatric wards was carried out in Uppsala. Informants were chosen from a convenient selection. The interviews with semi-structured interview questions were recorded on tape, transcribed and analyzed with content analysis.</p><strong><strong><p>Results:</p></strong><p> </p><p>There is no routine to ask all female patients if they are victims of violence. It happens only in cases where the suspicion arises or is confirmed. It is individually whether and how the nurse asks the woman if she is subjected to violence in a close relationship, depending on patient and nurse. Nurse handles the violence exposed woman by supporting her to share their experiences. Then consult and discuss with their nurse colleagues and other professionals for further follow-up and approach.</p><strong><strong><p>Conclusions:</p></strong><p> </p><p>The study has in accordance with previous research further highlighted the need for more education for nurses on how to handle women who are victims of violence in close relationships. More research should be done in Sweden to develop and implement standardized questionnaire for nurses in all health care.</p></strong></strong></strong></strong></p></p>

<p>God omvårdnad innebär att vårdtagaren tillförsäkras en god och säker vård. Vårdpersonal skall utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Tidigare studier har visat att mer än var femte patient som vårdas på sjukhus har trycksår. Trycksår är en komplikation som uppstår i samband med sjukdom, vård och behandling. Trycksår orsakar ett stort lidande för patienten. Syftet med denna studie var att kartlägga förekomsten av trycksår och förebyggande åtgärder, samt beskriva vårdpersonalens kunskaper och attityder till trycksår. Metoden utgjordes av en prevalensmätning av trycksår (<em>n</em>=112) och en enkätundersökning till vårdpersonal (<em>n</em>=115). Resultatet visar att förekomsten av trycksår var 23,2 %. Den största andelen trycksår identifierades i sakrum/skinkor. Av de förebyggande åtgärderna visar resultatet av mätningen att lägesändringar i säng och stol till största delen sker oregelbundet samt att hälften av patienterna hade tryckreducerande madrass. Vårdpersonalens attityder till trycksår är att varje trycksår är ett för mycket. Majoriteten av de svarande anser att trycksårsprevention bör prioriteras men hälften svarade att tillräcklig tid för lämplig trycksårsprevention inte kan avsättas. Uppfattningen hos vårdpersonal är att många trycksår kan förebyggas om man använder riktlinjer för trycksårsprevention. Enkätstudien gällande kunskaper om trycksår hos vårdpersonalen visade på stora brister. Av totalt 29 kunskapsfrågor hade hälften av vårdpersonalen ett korrekt svar på 20 av frågorna. På åtta av dessa frågor var det sju av tio som hade ett korrekt svar.</p><p>Trots att vårdpersonalen hade en positiv attityd till trycksår, fanns stora kunskapsbrister.</p>

<p>Invandrare kommer till Sverige från världens olika hörn med en annan tradition och kultur. Det kan uppstå kommunikationsproblem vid kontakten med de svenska myndigheter, bland annat hälso- och sjukvården. Syftet med denna studie är att undersöka iranska mammors upplevelse av kontakten med BVC samt deras upplevelse av styrkor och brister i kontakt med svenska barnhälsovården. Metoden har en explorativ design med en kvalitativ ansats. Sammanlagt intervjuades sju mammor där samtliga hade iranskt ursprung och persiska som modersmål. Samtliga mammor har fött alla sina barn i Sverige och barnen är mellan 5 månader och 4 år. Intervjuerna har analyserats enligt innehållsanalysmetoden. Resultaten utgår från fyra huvud kategorier: upplevelse av bemötande, upplevelse av information, upplevelse av stöd från BVC och förväntningar. Resultaten visar att sjuksköterskans välbemötande räknas som en viktig faktor som kan ha en positiv påverkan på mammornas upplevelse av kontakterna på BVC. Att kunna ha tillgång till informationsbroschyrer som är lätt förståliga för invandrare med språksvårigheter eller skrivet på persiska språket, visar sig vara önskvärd. Barnsjuksköterskas bemötande och kunskap om olika kulturer kan ha positiv påverkan på mammornas tillfredställelse och vällbefinnande. Med kulturkompetens ökar sjuksköterskans förståelse av invandraremödrars tankar och värderingar, vilket kan leda till en ökad tillfredställelse hos både sjuksköterskan och mamman.<em> </em></p><p>Nyckelord: Barnhälsovård, invandrare, sjuksköterska, Iranska mödrar, kultur</p><p> </p> / <p>Immigrants are coming to Sweden from different corners of the world with a different traditions and cultures. It may come up some<strong> </strong>communication problems at the contact with the Swedish authorities, including health care. The purpose of this study is to investigate Iranian mothers' experience of contact with the BVC and their experience of strengths and weaknesses in contact with the Swedish child health care.The method has an exploratory design with a qualitative approach. Totaly seven mothers were interviewed and all had Iranian origin and Persian as their mother tongue. All mothers have given birth to all their children in Sweden and the children are all between 5 months and 4 years. The interviews were analyzed according to content analysis. The results are based on four main categories: experience of treatment, experience of information, experience of support from the child health center and expectations. The results show that the nurse nice treatment counted as an important factor that can have a positive impact on mothers' experience of contacts at the child health center. To have access to information brochures which are easily understandable for immigrants with language difficulties or written in Persian language, is found to be desirable. The Paediatric nurse treatment and her knowledge of different cultures may have positive effects on mothers' satisfaction and wellbeing. Cultural competence is increasing the nurse's understanding of immigrant mothers' thoughts and values, which can lead to greater satisfaction among both nurses and mothers.</p><p>Keywords: child health care, immigrants, nurse, Iranian mothers, cultur<strong></strong></p>

<p>To sort, is the meaning of the word “triage”. Triage is used at emergency departments to facilitate prioritization of patients according to the urgency of the chief complaint.<em> </em>The aim of this study was to investigate how the nurses experience the triage model at the emergency department at Uppsala university hospital.</p><p>Twelve nurses were interviewed. The mean age was 40 years and the mean work experience was three years and four months. An interview guide was used, consisting of questions about triage, collaboration and work situation.</p><p>The nurses perceived that triage supports assessment and prioritization of patients. Different triage models were used depending on the nurses’ level of triage-education, which was perceived as problematic. The nurses perceived safety when triage was performed together with the physician. The level of collaboration, between the nurses and the physicians, was experienced to be person-dependent. The importance of good communication between nurses and physicians were highlighted.</p><p>Triage supports the assessment and prioritization of patients.<strong> </strong>A standardized triage model would increase the quality of care. The collaboration between nurses and physicians could be improved if they receive the same information and education about triage. Improved communication will facilitate the collaboration. Physicians should participate in the triage process.</p>

<p>The purpose of this study was to investigate registered nurses experiences about the current model for triage at the emergency department at Uppsala University Hospital. The study is descriptive with qualitative approach. The data collection was made in the form of semi structured interviews. The interviews took place at the emergency department. The sample consisted of eight registered nurses with varying work experience of emergency care. The interviews were transcribed and analyzed. The content analysis resulted in 14 categories and four themes.</p><p>The main result contains both positive and negative experiences concerning registered nurses situation when working with team triage. Team triage has improved the work in many aspects: it runs more smoothly and inspires to a good working climate. At the same time the informants experienced the lack of guidelines on how team triage should be conducted. Working in team has improved the cooperation with the physicians. An important factor to this is good communication. However, numerous of the informants felt that they were of no use when working in team. It was also a lack of interest from the physicians of working in team with registered nurses. Further research is required on this topic to develop and improve the way to work with team triage.</p>

<p><strong>Syftet </strong>med denna litteraturöversikt var att kartlägga vilka upplevelser patienter efter en hjärtinfarkt har av egenvården, dvs. vårdåtgärder som patienterna själv bedöms kunna utföra. <strong>Metoden </strong>som användes var en litteraturöversikt där totalt femton kvalitativa artiklar användes i resultatet. De databaser som användes var PubMed och Cinahl. <strong>Resultatet </strong>visade att familjens stöd var till stor hjälp vid praktiseringen av egenvård. Patienterna upplevde att överlevnaden efter en hjärtinfarkt gav dem en stor motivation till att följa egenvårdsdirektiven och ta vara på sitt liv. Att ta in roliga aktiviteter i egenvården gjorde det lättare att lyckas med egenvården. Däremot var tidsbristen ett stort hinder för att klara egenvården när patienterna började bli friska nog att återvända till sina arbeten.<strong> Slutsatsen</strong> är att uppföljning av patienternas tillämpning av egenvård behövs för att förhindra att de slutar med den. Det är även viktigt att få uppmuntran av sjuksköterskan till att utföra egna roliga aktiviteter och att få stöd med vad de kan göra. Det är också av stor vikt att sjuksköterskan medverkar till att involvera familjen i patientens egenvård.</p> / <p>This literature study <strong>aims</strong> at mapping what experiences myocardial infarction patients have from self care, i.e. care that patients are judged to accomplish. The <strong>method</strong> used was a literary survey where a total of fifteen qualitative articles were used in the result. The databases used were PubMed and Cinahl. The <strong>result</strong> showed that family support was of great help to be successful with self care. Patients experienced that surviving a myocardial infarction gave them a motivation to follow self care directives and take care of their life. It proved easier to succeed with self care if patients enjoyed their activities. When the patients felt healthy enough to return to work, lack of time was an obstacle to manage self care. The <strong>conclusion </strong>is that follow up on patients self care is needed to prevent them from quitting. It is also important that their nurse encourages both enjoyable activities and family involvement for the patients to manage self care. The patients also need help and support from their nurse when it comes to what activities they can try.</p>

<p>Syfte och frågeställningar:</p><p>Syftet är att kartlägga patienters åsikter om och upplevelser av hur de har blivit bemötta i vård- och friskvårdskedjan när de fått ordination av fysisk aktivitet i Östergötland. Frågeställningarna är:</p><p>• Vad har patienterna för åsikter om och upplevelser av bemötandet som de fått på vårdcentralen när de fått Ordination av fysisk aktivitet?</p><p>• Vad har patienterna för åsikter om och upplevelser av bemötandet som de fått av Korpens personal när de blivit uppringda?</p><p>• Vad har patienterna för åsikter om och upplevelser av bemötandet som de fått av ledaren under sin fysiska aktivitet?</p><p>Metod:</p><p>Undersökningen genomfördes på patienter som bodde i små städer eller på landet i Östergötlands län. Korpen har avtal med åtta av dem att organisera och genomföra Fysisk aktivitet på recept, FaR, arbete, dessa valdes ut till undersökningen. Urvalet av patienter gjordes slumpmässigt ur dessa kommuner, bland de som fått ”Ordination av fysisk aktivitet” under 2005, med stratifiering för kön och ålder. Sammanlagt 71 personer valdes ut till undersökningen. Undersökningen genomfördes via enkätintervjuer per telefon. Det externa bortfallet blev 29 personer. Intervjuer genomfördes med 59 % av de utvalda för studien.</p><p>Resultat:</p><p>Det är främst sjuksköterskor, sjukgymnaster och läkare som skrivit ut ”Ordination av fysisk aktivitet”. Patienterna upplever att de har blivit bra eller mycket bra bemötta av dessa. 57 % har inte blivit informerade om att aktiviteten inte ingår i högkostnadskortet vilket många hade velat veta. När det gäller att bli uppringd av Korpens personal så upplever de flesta att det är positivt att få lite extra press att genomföra aktiviteten. De allra flesta tyckte också att priset för aktiviteten var rimligt, även om många tyckte det var dyrt i början innan de kände resultaten. Aktivitetsledarna var genomgående mycket omtyckta av deltagarna.</p><p>Slutsats:</p><p>Majoriteten av de svarande tyckte att de blivit bra bemötta av alla tre personer eller instanser som enkäten handlade om. Det som skulle kunna göras bättre är bland annat organisationen kring FaR arbetet, där patienterna bland annat borde få information om att aktiviteten inte ingår i högkostnadskortet. Det är också önskvärt med ett bättre utbud av aktiviteter i de mindre orterna.</p> / <p>Aim:</p><p>The aim is to delineate the patients’ opinions and experience of the treatment in the medical care- and prophylaxis chain when they received prescription of physical activity in Östergötland. The questions are:</p><p>• What is the patients’ opinions and experience of the treatment they got at the medical clinic when they received prescription of physical activity?</p><p>• What is the patients’ opinions and experience of the treatment they got from Korpens staff when they were phoned?</p><p>• What is the patients’ opinions and experience of the treatment they got from the leader during the physical activity?</p><p>Method:</p><p>The investigation was realized on patients who lived in small cities and in the countryside in the county Östergötland. Korpen has agreements with eight local authoritys to organize and accomplish “Prescription of physical activity” work. These were all chosen for the investigation. The selection was made by random sample from these local authoritys,by those who got “Prescription of physical activity” during 2005, with stratification for sex and age. Total 71 persons were selected for the investigation. The investigation was made through questionnaire interviews by telephone. The external falling off became 29 persons. Interviews were realized with 59 % by those who were selected for the investigation.</p><p>Results:</p><p>It is mostly nurses, physiotherapists and doctors who has written “Prescription of physical activity”. The patients experience are that they have got good or very good treatment by those who have made the prescription. 57 % have not been informed that the activity is not subventioned by the government, which many would have liked to know. When it comes to being phoned by Korpens staff most of the participates have the experience that it is positive to get a little extra pressure to pull through with the activity. Most of the participates also thought that the price was reasonable, even though quite a lot thought that it was expensive in the beginning before they felt the results. The leaders of the activities was overall very popular by the participantes.</p><p>Conclusions:</p><p>The majority of the responders thought that they have got good treatment by all three persons or instances that the questionnaire was about. The things that were not so good among the questionnaire answers were mostly about faults in the organization among “Prescription of physical activity” work and that there is too few activities to choose from in the smaller cities.</p>

<p>Syfte: Syftet med föreliggande studie var att identifiera faktorer som skulle kunna få personal med förskrivningsrätt av FaR, verksam vid husläkarmottagningar i Uppsala kommun, att i högre utsträckning skriva ut fysisk aktivitet på recept. Syftet var även att ta reda på i vilken utsträckning som fysisk aktivitet på recept skrivs ut av undersökningsgruppen idag samt vilken inställning de har till arbetsmetoden.</p><p>Metod: En enkätstudie genomfördes på sju husläkarmottagningar, geografiskt spridda inom Uppsala kommun. Enkäten bestod av både öppna och slutna frågor och har lämnats ut och samlats in vid samma tillfälle. 35 husläkare och 26 sjuksköterskor/distriktssköterskor har besvarat enkäten.</p><p>Resultat: Resultaten visar på en övervägande positiv inställning till FaR bland vård¬personalen vid husläkarmottagningar i Uppsala kommun. 61 % av de svarande har förskrivit FaR, vilket visar på att antalet förskrivare ökat väsentligt sedan den kartläggning som gjordes av Folkhälsoenheten 2004. Fortfarande har förhållandevis få recept skrivits ut, då 81 % av förskrivarna har skrivit ut 0-5 recept under det senaste året och ingen av de svarande har förskrivit mer än 10 recept. De faktorer som skulle kunna få vårdpersonalen i Uppsala kommun att i högre utsträckning förskriva FaR är: mer tid för varje patient, en samordnare eller en central instans dit patienterna kan vända sig för att få hänvisning till lämplig aktivitet, ett bättre organiserat aktivitetsutbud, möjlighet till återkoppling och uppföljning av patienten, större vana och mer rutin, ytterligare kunskaper och utbildning samt ett enklare sätt att skriva recept.</p><p>Slutsats: För att vårdpersonalen i högre utsträckning ska skriva ut fysisk aktivitet på recept krävs att förskrivningen är enkel. En tydlig organisation för hur och var patienterna kan hänvisas med sitt recept samt ett väl fungerande kontaktnät mellan sjukvård och friskvård behöver etableras. Projektet ”friskvårdslots”, som sedan oktober 2005 drivs i samarbete mellan Uppsala läns landsting och Upplands Idrottsförbund, torde därför ha en mycket positiv inverkan på den fortsatta implementeringen av FaR i kommunen. För att få in FaR i de dagliga rutinerna skulle även en ansvarig person vid varje mottagning vara av värde.</p>

This thesis for a licentiate degree is a Caring Science lifeworld study the purpose of which is to describe women’s experiences of illness, health and care following a myocardial infarction. It consists of two studies (Papers I and II) which form the first part of a doctoral dissertation. Cardio-vascular disorders are a major public health problem today. Besides the impact these disorders have on public finances, a disease such as myocardial infarction entails suffering for the afflicted person. Current research indicates that women measure their health as lower than men following a myocardial infarction. There is still a lack of knowledge on how to understand women’s health process following a myocardial infarction, and how to provide them with the support needed to promote good health and well-being. Paper I explores women’s experiences of their lifeworld and body following a myocardial infarction. Paper II explores women’s experiences of the care and health process following a myocardial infarction, with a particular focus on their experience of participation. The method of reflective lifeworld research, based on phenomenological epistemology, is used to explore the meaning that is experienced in the lived world of the patient. This research finds that women describe that their lives come to a stand-still following a myocardial infarction. They perceive their bodies as having failed them, which entails existential uncertainty, meaning that the women no longer feel secure about their bodies or life, itself. Their suffering is difficult to understand, both for themselves and for those around them, and the women suffer in silence. Health-care professionals have the potential to promote health by supporting the women towards greater participation and independence in the health process. Participation, however, is not limited to concrete participation in care, but in offering health care based on women’s perspective of how their life situations changed following the illness. This will provide the women with the support they need to discover their own health promoting resources, and to become friends with their bodies and the life that follows a myocardial infarction.