Bakgrund: Anorexia nervosa drabbar ca 1 procent av alla kvinnor och 0,1 procent av alla män innan 18 års ålder i Sverige. Patientgruppen återfinns i både allmänsjukvård och psykiatriska vårdavdelningar. Sjuksköterskan behöver redskap för att utveckla en vårdrelation till dessa patienter, då vårdrelationen är essentiell för att uppnå hälsa. Syfte: Att belysa de olika faktorer som påverkar vårdrelationen mellan sjuksköterska och patient med diagnosen anorexia nervosa. Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie. Totalt åtta artiklar analyserades för att få fram ett resultat. Resultat: Vi kom fram till fyra kategorier som påverkade vårdrelationen. Dessa är bemötande, kunskap, föreställningar och kontroll. Slutsats: Vi kom fram till att en medvetenhet och kunskap om dessa faktorer hos sjuksköterskan bör leda till en förbättrad vårdrelation.

Barnhälsovården i Sverige ska vara en resurs för alla familjer med barn upp till skolåldern. Syftet med studien var att undersöka hur adoptivföräldrar respektive biologiska föräldrar upplevde kontakten med barnhälsovården, vilka förväntningar de hade på barnhälsovården samt vilka olika insatser de blivit erbjudna. Dessutom undersöktes om föräldragrupperna hade olika behov när det gällde kontakten med barnhälsovården och hur de upplevde att deras behov uppfyllts. Studien är av kvalitativ design och intervjuer har genomförts både individuellt och i grupp med biologiska föräldrar och adoptivföräldrar. Resultatet visar att adoptivföräldrar förväntade sig och erbjöds färre insatser från barnhälsovården än biologiska föräldrar. En stor skillnad mellan grupperna var hur snart de träffade distriktssköterskan efter hemkomst med sitt barn, och hur ofta de besökte barnavårdscentralen. Biologiska föräldrar kunde bygga en förtroendefull relation med distriktssköterskan genom en tidig kontakt och täta besök i början. Adoptivföräldrarna saknade den möjligheten och upplevde dessutom att distriktssköterskan hade bristande kunskap om adoption och adoptivfamiljer. Tillsammans resulterade detta i att adoptivföräldrarna sällan sökte hjälp för annat än medicinska problem på barnavårdscentralen. Att adoptivföräldrarna erbjöds färre insatser skulle kunna bero på att barnhälsovårdens fokus låg på adoptivbarnets ålder vid hemkomst snarare än på familjens behov. / Child health services in Sweden are aimed at all families with children aged 0-6. The aim of this study was to investigate how adoptive parents and biological parents experience their contact with child health services, their expectations concerning the child health services and to what measures they had been invited. Furthermore it was investigated if the parent groups had different needs of the child health services and their experience of how these needs were supplied. The study has a qualitative design and individual interviews as well as group interviews have been conducted with biological parents and adoptive parents. The results show that adoptive parents expected and were offered less than biological parents from the child health services. There was a big difference between the parent groups in how soon they first met the district nurse after the family had returned home with their child, and how often they visited the child health centre. The biological parents could build a trusting relationship with the district nurse because they had an early start and frequent visits. The adoptive parents lacked this possibility and also felt that the district nurse lacked knowledge of adoption and adoptive families. Because of this the adoptive parents rarely sought help from the child health centre with other than medical problems. That the adoptive parents were offered less than biological parents were could depend on the focus of the child health services on the adoptive child´s age when the family returned home rather than on the needs of the family.

Sammanfattning Bakgrund venösa bensår är en ofta förekommande diagnos i primärvården. Många patienter med venösa bensår får recidiv av sina sår. Det är viktigt att öka kunskapen om vilka omvårdnadsåtgärder distriktssköterskan har att tillgå för att minska risken för recidiv av venösa bensår. Lyckas distriktssköterskan i sitt förebyggande arbete förbättras patientens livskvalitet. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans förebyggande omvårdnadsåtgärder för recidiv av venösa bensår. Metoden har en beskrivande design och har genomförts som en systematisk litteraturstudie med systematisk och manuell litteratursökning i tidigare empiriska studier. Databaserna som genomsöktes var Cinahl och Pubmed. Litteraturstudien baseras på nio vetenskapliga artiklar. De kategorier som framkommer i resultatet var: information, råd, stöd vid egenvård och specifik omvårdnad. Slutsatsen i denna litteraturstudie är att det går att minska risken för recidiv av venösa bensår om patienten gör livsstilsförändringar, t.ex. att använda kompressionsstrumpor och att ha balans mellan aktivitet och vila med ben över hjärthöjd. För att klara detta behöver patienten information och råd från distriktssköterskan. Resultaten kan användas för att utforma en vård där distriktssköterskan försöker förebygga recidiv av venösa bensår.

Bakgrund: Gruppen äldre icke-heterosexuella i Sverige beräknas omfatta 80 000 personer. I sjuksköterskeutbildningen existerar begränsad kunskap om äldre HBT-personer. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara äldre och icke-heterosexuell. Metod: I litteraturstudien sammanställdes åtta kvalitativa artiklar publicerade mellan 2001 och 2009. Litteratursökningar genomfördes i databaserna CINAHL, PsychINFO och PubMed. Efter genomläsning, kvalitetsbestämning och analys av innehållet sammanställdes artiklarna i fem kategorier och 16 subkategorier. Resultat: Äldre icke-heterosexuella såg på och hanterade sin sexuella identitet på olika sätt. Överlag tyckte många deltagare att de hade ett gott självförtroende samt kände att de var nöjda med livet. Många upplevde dock ålderism och kände sig dåligt bemötta i vården samt upplevde att de inte hade samma lagliga rättigheter som heterosexuella. Vissa icke-heterosexuella valde att medvetet dölja sin sexuella läggning exempelvis av rädsla för negativa attityder. Andra levde öppet med sin sexuella identitet. Slutsats: Ett synliggörande av äldre icke-heterosexuella är nödvändigt. Ökad kunskap och attitydförändringar är viktiga för att äldre homo- och bisexuella ska känna sig likvärdigt behandlade och trygga i vården. Resultaten kommer förhoppningsvis att leda till en ökad kunskap om och större förståelse för äldre icke-heterosexuella personer i vården. Vidare forskning om äldre HBT-personer behövs. / Background: The group of elderly non-heterosexuals in Sweden is estimated to include 80,000 people. Within the nursing programme, there is limited knowledge about older LGBT people. Aim: The aim of this study was to describe the experience of being elderly and non-heterosexual. Method: In this literature study eight qualitative articles, published between 2001 and 2009, were compiled. Literature searches were performed in the databases CINAHL, PsychINFO and PubMed. After perusal, determination of the quality and analysis of the content, the articles were compiled into five categories and 16 subcategories. Results: Older non-heterosexuals viewed and dealt with their sexual identity in different ways. Overall, many participants in the studies experienced a high level of confidence and satisfaction with their lives but many experienced ageism and felt discriminated within nursing contexts. Several of the participants felt that they did not have the same legal rights as heterosexuals do. Some non-heterosexuals chose to deliberately conceal their sexual orientation due to fear of negative attitudes while others lived openly with their sexual identity. Conclusion: It is necessary to make the older non-heterosexuals visible. In order to make elderly non-heterosexuals feel secure and equally treated in health care, increased awareness and changes in attitudes are important. Hopefully, the findings will result in better knowledge and greater understanding of elderly non-heterosexuals in the nursing context. Further research is needed on older LGBT persons.

Bakgrund: De flesta patienter som vårdas i Sverige gör det på frivillig basis, men en liten del av dessa vårdas under tvång. Dessa patienter återfinns i alla hälso- sjukvårdens verksamheter, men är kraftigt överrepresenterade i psykiatrisk omvårdnad, ofta med diagnoserna bipolärsjukdom och i psykotiska tillstånd. Syfte: Att beskriva patienternas upplevelse av tvångsåtgärder i psykiatrisk omvårdnad. Metod: Författarna har gjort en litteraturöversikt innehållande nio vetenskapliga artiklar, som har tolkas, bearbetats, analyseras och använd i resultatet. Under sammanställningen fann författarna elva olika inriktningar i upplevelsen av tvångsvårds om kunde underkategoriseras de tre komponenterna i KASAM. Dessa var Begriplighet; Förståelse, förlorad självkänsla, Hanterbarhet; en nödvändig handling, maktmissbruk, rädsla. Meningsfullhet; acceptans, en onödig överreaktion, ett avslutat kapitel och bra erfarenheter. Teoretisk referensram: Under arbetet har författarna utgått ifrån Antonovskys teori om KASAM och dess tre huvudkomponenter. Resultat: I resultatet fann författarna att patienternas upplevelser av tvångsåtgärder till stor del var beroende av patientens KASAM. Kommunikationen mellan vårdare och patient samt rutiner i organisationen hade i flertalet fall negativ effekt på patientens upplevelse. Patienter med högt KASAM hade trotts detta förmåga att se positiva effekter av tvångsvården, detta till skillnad från de med sänkt KASAM som ville lägga upplevelsen bakom sig. Diskussion: Relationen mellan de upplevelser som identifierats utifrån den teoretiska referensramen KASAM diskuteras. Betydelsen av känslor, upplevelser, förhållande mellan olika teman som risker och resurser.

Bakgrund: Multisjuklighet är vanligt bland äldre världen över. Andelen äldre i Thailand ökar på grund av en mer avancerad sjukvård och bättre levnadsvillkor. Familjen spelar en stor roll i vårdandet av äldre. På grund av att fler kvinnor idag utbildar sig och arbetar har deras tid för att vårda den äldre minskat vilket lett till ett ökat behov av vårdboenden i Thailand. Det är idag en stor brist på vårdboenden för äldre i Thailand. Syfte: Syftet är att undersöka sjuksköterskors syn på familjens roll i vårdandet av den äldre. Metod: Metoden som användes för intervjuerna var semistrukturerade gruppintervjuerna. Till analysen av datan användes en kvalitativ innehållsmetod. Resultat: I resultatet framkom tre huvudteman som svarar på syftet; Familjens roll ur ett sjuksköterskeperspektiv i vårdandet av äldre i Thailand, Sjuksköterskan samarbetar med familjer till äldre med i Thailand samt Sjuksköterskor anser att familjen påverkar den äldre ur ett sjuksköterskeperspektiv. Till huvudtemanen framkom två underteman vilka var; Frånvaro av familj ur ett sjuksköterskeperspektiv i Thailand samt Sjuksköterskor anser att de kan stödja familjen till äldre i Thailand. Diskussion: Ensamhet och isolering påverkar multisjuklighet negativt i västvärlden. Familjen i Thailand påverkar den äldre till att känna sig trygg och bekväm. Kommunikation är en viktig komponent i vårdrelationen enligt Travelbee. Kommunikation är en förutsättning för ett bra samarbete mellan sjuksköterskan och familjen i vården av den äldre.

Pain is common among women undergoing first trimester surgical abortions. At the postoperative unit, department of gynaecology, University Hospital, Uppsala, the goal is that 80 % of the women should rate pain as £ 3 on a numeric rating scale (NRS), when leaving the unit. The aim of the study was to investigate how rating was performed at the unit and to investigate patient’s perceptions of pain after having undergone first trimester surgical abortion. 20 patients (74%) participated in the study. Ninety percent of the patients rated their pain as NRS £ 3 when leaving the unit. Seven patients (35 %) rated their pain as NRS > 3 directly after operation, and 2 (10 %) patients NRS > 3 when leaving the unit. There were no correlations between patient’s age and ratings of pain. There was no difference in rating of pain between patients with prior vaginal delivery and patients who had no prior vaginal delivery. There were no correlations between ratings of pain and gestational age. Conclusion: It is important that patients undergoing first trimester surgical abortions receive adequate pain treatment. The unit’s goal for postoperative pain treatment is achived, 90 % of the patients rated their pain as NRS £ 3 when leaving the unit.

Bakgrund: Tidigare forskning visade att anhöriga till personer som undergår hemodialysbehandling går igenom en svår tid. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna patienters upplevelser i samband med hemodialysbehndling Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes på tio kvalitativa studier. Dessa analyserades enligt Evans (2002) beskrivande modell. Resultat: Analysen av materialet resulterade i att fem teman med tolv tillhörande subteman, där patienternas upplevelser i samband med hemodilalysbehandlingen framkom. Slutsats: Resultatet beskriver patienternas upplevelser och problem på olika sätt. Dessa olika upplevelser och problem bör tas i beaktning av vårdpersonal, i samband med hemodialysbehandling, för att skapa en god och säker vård, där man ser till den hela människan. Nyckelord: hemodialybehandling, vuxna, upplevelse. / Background: Previous research shows that families of people undergoing hemodialysis are going through a difficult time. Aim: The aim was to describe adult patients' experiences in connection with hemodialysis treatment. Method: A systematic literature review was performed on ten qualitative studies. These were analyzed according to Evans (2002) descriptive model. Result: The analysis of data resulted in five themes, with twelve related subthemes, where patients' experiences in connection with hemodilalysis treatment emerged. Conclusion: The results describe patients' experiences and problems in different ways. These different experiences and concerns should be taken into consideration by health professionals, in conjunction with haemodialysis treatment, in order to create a good and safe care, where we look at the whole person. Keywords: haemodialysis treatment, adult, experience.

Bakgrund: Årligen drabbas ca 7000 kvinnor av bröstcancer och ca 1500 avlider. Den ökade andelen bröstcancerfall har lett till att kvinnorna idag erbjuds mammografiska hälsokontroller. Fördelen med mammografin är att tumören kan upptäckas redan som liten, innan den har hunnit sprida sig i resten av kroppen. Behandlingen kan då påbörjas i ett tidigt stadium. En del kvinnor upplever att undersökningen framkallar oro. Inom röntgensjuksköterskeprofessionen är det därför viktigt att få kunskap om kvinnornas upplevelser, för att kunna skapa förutsättningar för ett välbefinnande. Syfte: Syftet med denna studie var att få ökad förståelse för kvinnors upplevelser av mammografiska hälsokontroller. Metod: Denna litteraturstudie baserades på tio olika vetenskapliga artiklar, varav sju var kvalitativa. Sökningen gjordes i vårdvetenskapliga databaser, med sökord som passade syftet med studien och problemformuleringen. I analysprocessen jämfördes likheter och skillnader, därefter kunde resultatet visas utifrån fem olika huvudkategorier. Resultat: Röntgenpersonalen hade en viktig roll inom mammografin, både när det gällde bemötande och kompetens. Samhället och sjukvården påverkade kvinnornas attityd gentemot mammografin, vilket även faktorer som tekniken, informationen samt kvinnans egen hälsoupplevelse gjorde. Slutsats: För att förbättra kvinnornas upplevelse av mammografin krävs förändringar i bemötande och teknik från både sjukvården och samhället, detta för att öka förutsättningen till ett välbefinnande.

Bakgrund: Cancer är en vanlig sjukdom som drabbar tusentals människor varje år. För dessa människor förändras livet drastiskt. Genom en god vårdrelation kan en del av lidandet lindras. Det finns även lagar som framhåller att det är viktigt att främja för en god relation mellan patient och sjukvårdspersonal. I tidigare forskning framkommer det även att en del sjuksköterskor upplever att det är svårt att samtala med patienter med cancer. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur en god vårdrelation kan skapas i mötet med patienter som drabbats av cancer. Metod: Studien är genomförd med kvalitativ ansats och baseras på fem självbiografier som valdes utifrån uppsatta urvalskriterier. Materialet analyserades m.h.a. Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. Resultat: En god vårdrelation beskrivs i resultatet genom tre huvudkategorier, vilka är: bemötande av patienter med cancer, trygghet i vårdrelationen och yrkeserfarenhetens betydelse. Slutsats: Genom en god vårdrelation som bygger på att patienten ska känna trygghet till följd av bl.a. tillräcklig information, humor, engagemang och att bli sedd som en människa kan ett vårdlidande undvikas.