Att drabbas av schizofreni kan leda till konsekvenser som innebär att upplevelsen av livskvalitet drastiskt förändras. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar upplevelsen av livskvalitet bland personer som drabbats av schizofreni, och som vårdas inom en öppenvård. Metoden var en kvalitativ litteraturstudie med sju vetenskapliga artiklar. Datamaterialet analyserades och granskades med hjälp av en manifest innehållsanalys. Resultatet visade på fyra faktorer som kan påverka den drabbades upplevelse av livskvalitet: Sjukdomens uttryck och behandling, Stigma, Social förlust och Stöd. Många av sjukdomens symtom är skrämmande, obehagliga och svåra för den drabbade att hantera själv. Samhällets stigmatiserande syn på psykiskt sjuka orsakar ett stort lidande för de drabbade. Förlust av sociala relationer är en av sjukdomens många konsekvenser som ofta leder till ensamhet och isolering. För att kunna acceptera och hantera sjukdomen behöver personer drabbade av schizofreni ett stort stöd från både vårdpersonal och andra personer i deras omgivning. Resultatet ger vägledning, för vårdpersonal, om faktorer som kan påverka livskvaliteten bland personer drabbade av schizofreni.

<p><strong>Bakgrund: </strong>Inom hälso- och sjukvården finns två viktiga budskap för en god och säker vård, det ena är att vård och behandling ska ske i samverkan mellan vårdare och patient och det andra är att sjuksköterskan ska utforma individuella vårdplaner. Studier visar att individuella vårdplaner i hälso- och sjukvård i princip är obefintliga och att sjuksköterskor istället utformar standardvårdplaner. <strong>Problem: </strong>Risken att arbeta med standardvårdplaner är att patienternas delaktighet i vården förbises eftersom standardvårdplaner utformas i förväg genom förväntade omvårdnadsproblem, till skillnad från individuella vårdplaner som utarbetas i samverkan med patienten. <strong>Syfte: </strong>Examensarbetets syfte var att beskriva på vilket vis patientens delaktighet framkom i omvårdnadsjournalen vid användning av standardvårdplaner, vid vård av patienter med instabil kranskärlssjukdom. <strong>Metod: </strong>En kvalitativ, beskrivande forskningsmetod användes för att undersöka sjuksköterskans omvårdnadsdokumentation av tretton omvårdnadsjournaler. Text som innehöll någon form av dokumenterad delaktighet i sjuksköterskans omvårdnadsdokumentation analyserades utifrån manifest innehållsanalys som till slut även analyserades genom latent innehållsanalys. <strong>Resultat: </strong>I omvårdnadsjournalerna, vid användning av standardvårdplaner framkommer patienternas delaktighet genom kategorier sjukdomsberättelsen, kroppsfunktion, självuppfattade problem, utanförskap och självbestämmande. Kategorierna visade mönster som urskilde tema passivt och aktivt deltagande där det passiva deltagandet i omvårdnadsjournalerna framträdde som starkast.</p>

<p>Hjärt-kärlsjukdomar är ett av det vanligaste folkhälsoproblemet i Sverige. Årligen drabbas cirka 40 000 människor av hjärtinfarkter i Sverige, av dessa är andelen kvinnor 42 procent. <em>Problem</em>: Det har visat sig att kvinnor löper en större risk av att drabbas av depression och ångest, upplever en sämre livskvalitet samt inte genomför livsstilsförändringar i samma utsträckning som män efter en hjärtinfarkt. <em>Syfte:</em> Att belysa kvinnors upplevelse av livet efter en hjärtinfarkt. <em>Metod</em>: En kvalitativ litteraturstudie med elva vetenskapliga artiklar utförd efter Evans analysmetod. <em>Resultat:</em> Det åskådliggjordes att kvinnorna efter hjärtinfarkten inte längre vågade lita på sina kroppar. Detta gav känslor av oro och rädsla och ledde till en ovisshet inför framtiden. Vården sågs i många fall som bristfällig. Kvinnorna uttryckte att deras roll och förhållande inom familjen förändrades. Nya tankar infann sig efter hand och positiva utkomster av hjärtinfarkten kunde ses. <em>Slutsatser</em>: Sjuksköterskan måste beakta många aspekter i mötet med kvinnor som drabbats av hjärtinfarkt och en helhetssyn är viktig. Familjen behöver involveras i vården. Hänsyn måste tagas till vilken information som ges och om tidpunkten är lämplig. Kvinnorna behöver hjälp av sjuksköterskan att på bästa sätt tillvarata det friska och resurser hos sig själva.</p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> Alkoholberoende skapar stor makt över en människas liv och kan beskrivas som en ond accelererande spiral. Smärtsamma känslor dövas med alkohol men ger på sikt ett ökat lidande och personen kan inte längre kontrollera sin situation. Den alkoholberoende flyr in i en förnekelse inför sig själv och andra vilket skapar än mer lidande. <strong>Syfte:</strong> Syftet med studien var att beskriva den alkoholberoendes upplevelser av sin livsvärld. <strong>Metod: </strong>För att besvara syftet användes en kvalitativ ansats och som datamaterial användes fyra självbiografier. Dessa analyserades utifrån en latent innehållsanalys. <strong>Resultat:</strong> Resultatet redovisas i två huvudteman med tillhörande subteman. Studien visar att de alkoholberoende känner ett stort lidande genom sitt drickande. Beroendet var så starkt och det fanns inte längre något val att dricka, det blev ett måste. Känslor som kontrollförlust, förnekelse, skam och skuld beskrevs av de alkoholberoende som en följd av sin situation. <strong>Slutsats:</strong> Studien ger en ökad förståelse för den alkoholberoendes livsvärld och kan ge goda möjligheter för en god vårdrelation.    </p>

<p><strong>Sammanfattning:</strong></p><p>Smärta är ett av de vanligast förekommande symtomen hos patienter på akutmottagningen. Obehandlad smärta leder till fysiska och psykiska konsekvenser som orsakar individen stort lidande. Detta kan få till följd att patientens tilltro till sjukvården undermineras. Adekvat smärtbehandling är en grundsten i sjuksköterskans omvårdnadsarbete.</p><p>Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans smärtbedömning och smärtbehandling inom akutmottagningsverksamhet. Studien utfördes som en litteraturstudie där 18 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visar att faktorer som påverkar sjuksköterskans smärtbedömning och smärtbehandling kan kopplas till organisation, människosyn, kunskap och kommunikation och att dessa berör varandra. Ökad kunskap kan utgöra en positiv påverkansfaktor inom alla dessa teman, därför bör fortlöpande utbildning och även handledning inom området ges till yrkesverksamma sjuksköterskor. Det finns behov av fördjupad forskning på området, gärna kvalitativa studier för att öka förståelsen för vad som påverkar sjuksköterskan i hennes smärtbehandlingsåtgärder.</p>

<p>The purpose of this study was to survey the occurrence of and obstacles to team training in</p><p>neonatal life support in Swedish hospitals and, accordingly, to compare university hospitals</p><p>with other hospitals. The study included all the managers in 37 pediatric wards who</p><p>participated in telephone interviews with the aid of a questionnaire. The results showed that</p><p>81 % of the Swedish hospitals that have a paediatric ward train the staff in neonatal life</p><p>support. All of the university hospitals and 74 % of the other hospitals are running training in</p><p>some form. The methods of training varied and so did the occurrence of training. All the</p><p>managers thought it was important to train neonatal life support. No statistical significant</p><p>difference occurred between university hospitals and other hospitals concerning the methods</p><p>of training, evaluation of training or in possibilities and obstacles of training. The conclusion</p><p>is that training multidisciplinary teams in neonatal life support is going on in most of the</p><p>Swedish hospitals. The team training in neonatal life support is quite a new method in Sweden</p><p>and several hospitals have started the training this year. One third evaluate their training by</p><p>oral reports, which is twice as often as written reports. A recommendation based on the results</p><p>of this study is that certification for the professionals who are involved in neonatal life support</p><p>should be considered.</p>

<p><p>Syftet med denna studie var att beskriva vilken uppfattning sjuksköterskor i Tanzania har om förutsättningarna för att bedriva diabetesvård. Studien genomfördes som en beskrivande kvalitativ intervjustudie. Ett icke-slumpmässigt strategiskt urval gjordes och fem sjuksköterskor deltog. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer och en manifest innehållsanalys gjordes på intervjutexterna. Resultatet visar på en ekonomisk situation med få resurser och tillgångar. Sjuksköterskorna är få och patienterna är många vilket gör att utbildningen och informationsbehovet hos patienterna inte alltid kan mötas. På sjukhuset finns det för lite blodsockermätare och det händer att det inte finns något insulin att tillgå. Den ekonomiska situationen för patienterna gör att de har svårt att få någon kontinuitet i både behandling och kontroller. Insulin är dyrt och alla har inte råd med det. De flesta har ingen blodsockermätare utan kontrollerar sitt blodsocker på klinik, vilket även det kostar pengar. Många har heller inte råd med en fullgod kost. Den ekonomiska situationen både för patienter och sjukvården gör diabetesvården svår.</p></p>

No description available.

<p><strong>Abstract</strong></p><p><strong>Purpose</strong>: The purpose of this study was to see if there was any correlation between BMI and chronic pain among participants who underwent a behavioural medicine rehabilitation program at a pain clinic in the central part of Sweden. <strong>Method</strong>: The study was conducted as a quantitative descriptive study context and has used medical records with documented data from the participants who were part of a pain clinic rehabilitation programs in the years 2004-2005. Altogether there were 76 participants in these years and excluded was nine participants with BMI measurements were not included in the documentation. <strong>Main Results</strong>: Regarding the relationship between BMI and chronic pain there was no significant relationships. Participants who completed the behavioural medicine rehabilitation program, however, showed a lower value of BMI and the estimated pain in VAS from the first to the third which is the last time of measuring. The estimated pain and the BMI measurements among the participants with chronic pain show compliance without that no significant relationships could be seen.</p><p> </p><p><strong>Keywords:</strong> BMI, VAS, Chronic pain.</p>

<p>Syftet med studien var att beskriva hur patienter med bensår upplever sin vardag ur ett fysiskt, känslomässigt, och socialt perspektiv. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Tio patienter med bensår från tre hälsocentraler intervjuades och materialet bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisades utifrån temat: <em>Att vara prövad men inte uppgiven</em> som bildades av tre kategorier: <em>Sårets kondition, Komplikationer till att leva med bensår </em>samt<em> Anpassning till att leva med bensår. </em>Temat beskrev att patienter med bensår hade många svårigheter men att de, samtidigt, på olika sätt, tog itu med dessa svårigheter för att kunna leva ett så bra liv som möjligt. <em>Sårets kondition</em> hade stor betydelse för patientens upplevelse av smärta. Många patienter var otillräckligt smärtlindrade och hade ont både dag och natt. Andra besvär var lukt och läckage från såret. <em>Komplikationer till att leva med bensår </em>innebar känslomässiga påfrestningar så som nedstämdhet, ilska och oro. Fysiska svårigheter bestod i att inte orka gå längre sträckor. Praktiska besvär innefattade att behöva hjälp med vardagliga sysslor. Många patienter hade svårt att upprätthålla sina sociala kontakter. Patienternas <em>anpassning till att leva med bensår</em> var stor och de använde sig av både praktiska och känslomässiga copingstrategier.</p>