[pt] A pesquisa de doutorado apresentada a seguir pretende construir uma reflexão, em perspectiva comparada, sobre a metaficção em experimentos artísticos em curso no Brasil e em Portugal. Consideramos como obras metaficcionais aquelas que destacam e enfatizam a artificialidade de suas construções, desnudamse diante do leitor, provocando a ilusão da suposta espontaneidade da criação artística. Desejamos, por meio do corpus bibliográfico da pesquisa, auscultar a respiração contemporânea do recurso metaficcional que, consagrado durante o modernismo, frequenta ainda com assiduidade obras literárias e artísticas contemporâneas de diferentes nacionalidades. Em meio a abundância de discursos autorreferentes, selecionamos três vozes que apresentam de maneira singular e original a questão metaficcional. O corpus selecionado contempla o romance O inventário das coisas ausentes (2014), da escritora brasileira Carola Saavedra, a exposição pictórica In Situ: Carta de Intenções (2014), do artista plástico português Rui Macedo e uma seleção de crônicas do escritor português António Lobo Antunes (Livro de crónicas, 1998, Segundo livro de crónicas, 2002, Terceiro livro de crónicas, 2006, Quarto livro de crónicas, 2011, e Quinto livro de crónicas, 2013). A primeira seção, introdutória, aponta os objetivos e hipóteses de trabalho que frequentam e norteiam a produção da tese de doutorado e endereça brevemente a discussão teórica em torno da metaficção. Em termos de formato, a tese investigará três grandes eixos em cada produção artística selecionada: o primeiro aspecto será perceber de que modo os investimentos metaficcionais produzem a impressão de uma espontaneidade forjada; o segundo aspecto será uma reflexão sobre o pacto de leitura (de que forma as obras selecionadas abalam a relação estabelecida entre artista, obra e público); e o terceiro aspecto será analisar como o corpus escolhido propõe um movimento de retorno a(s) origem(ns). Tendo como fio condutor da escrita da tese os três eixos acima listados pretendemos investigar de que maneira as obras artísticas reagem a essas indagações. Exploramos a hipótese de que o exame comparado dos dispositivos metaficcionais singulares mobilizados nessas obras fornece elementos valiosos para pensar o estatuto contemporâneo da metaficção, de um modo geral e nos contextos particulares enfocados, o português e o brasileiro. / [en] The present doctoral research aims to contemplate, in compared perspective, metafiction on current artistic experiments in Brazil and Portugal. It is considered a metafictional work those which highlight and emphasize the artificiality of its own constructions, unmasking themselves to the reader and inciting the illusion of the supposed spontaneity of the artistic creation. By way of the bibliographic corpus of the present research, it is aimed to auscultate the contemporary breath of the metafictional resource which, hallowed during modernism, is frequently present on recent literary and artistic works from different nationalities. Among a number of self-referential expressions, three voices were selected which present the metafictional issue in an unique and authentic manner. The selected corpus considers the novel O inventário das coisas ausentes (2014) by the Brazilian writer Carola Saavedra, the pictorial exhibition In Situ: Carta de Intenções (2014) by the Portuguese plastic artist Rui Macedo and a collection of chronicles by the Portuguese writer António Lobo Antunes (Livro de crónicas, 1998, Segundo livro de crónicas, 2002, Terceiro livro de crónicas, 2006, Quarto livro de crónicas, 2011 and Quinto livro de crónicas, 2013). The introductory first section indicates the work s objectives and assumptions that are exposed and which guide the doctoral thesis construction and briefly refers to the theoretical discussion regarding metafiction. In terms of the structure, the thesis examines three major aspects in each artistic production selected: the first one relates to the observation of the ways in which the metafictional approach produces an impression of a forged spontaneity; the second aspect is a contemplation regarding the reader s pact (in which ways the selected works affect the relation established between artist, work and public); and the third one is an analysis on how the chosen corpus proposes a return to the origin(s). Considering the three aspects outlined above as guidelines to the writing, it is intended to investigate how the artistic works react to this interrogations. An assumption is proposed concerning the fact that the compared examination of the singular metafictional features employed on these works provide valuable elements to think about the contemporary metafictional statute in general and also in the particular Portuguese and Brazilian contexts focused herein.

Uppsatsen undersöker hur män och kvinnor blir medialt representerade olika i relation till framgångoch förlust. Detta görs genom att undersöka den mediala rapporteringen av duon Johnson& Häggkvist under deras deltagande i Melodifestivalen 2008. Den övergripande teorin som ligger tillgrund för uppsatsen är relationen mellan media och kön. Vidare används Simone de Beauvoirsteorier om transcendens och immanens, vilket stödjer sig på Yvonne Hirdmans genussystem omisärhållande och hierarkisering. Uppsatsen genomför en kritisk diskursanalys och undersöker hurduon könas i utvalt material, åtta krönikor i Aftonbladet under Melodifestivalperioden. Vidareundersöks hur representationen skiljs mellan könen och hur Simone de Beauvoirs begrepp transcendensoch immanens reproduceras. Uppsatsens resultat visar på hur den mediala rapporteringenkring Johnson & Häggkvist konstruerar och reproducerar normer och diskurser. Uppsatsensslutsats och funna diskurs är hur kvinnan, Carola Häggkvist, är fast i immanensen trots atthon påstås försöka transcendera. Medan mannen, Andreas Johnson, genomgående transcenderargenom att skriva sig själv. Under transcendens och immanens-diskursen finns även andra diskursivateman: natur och kultur samt aktivitet och passivitet är centrala i uppsatsens slutsatser.

<p>Syftet med denna uppsats är att försöka få en inblick i om och hur religionen bidragit till Carolas enorma framgång och hur stor betydelse religionen i detta fall har. Jag vill försöka se om det finns några kopplingar mellan framgång och framgångsteologi. Om en stark religiös tro kan bidra positivt till att man blir en övervinnare på alla områden.</p><p>Följande frågeställningar har fungerat som utgångspunkt för denna uppsats:</p><p>• Vem är detta ”fenomen”, hur ser hennes andliga liv ut?</p><p>• Är Carolas tro ett återkommande tema i karriären? Finns det några särskilda händelser genom åren som särskilt haft att göra med hennes tro?</p><p>• Hur kan man se på idolen/förebilden Carola?</p><p>• Vad kan det finnas för samband mellan stark tro och stor framgång? Finns det kopplingar mellan framgångsteologi och framgång?</p><p>En sak går att konstatera. Att från ha varit en liten flicka med stark barnatro har Carola Häggkvist kommit att bli en stor stjärna. Med eller utan Guds hjälp så har hon på något vis lyckats slå sig fram i den tuffa artistbranschen. Precis som titeln på låten hon tävlade med i Aten, ”Invincible”, oövervinnelig, för hon med sig ett budskap om att hon är just detta, i det mesta hon tar sig för. Hon verkar ha en stark drivkraft och, som jag personligen tror, måste den ha med hennes religiositet att göra. Hon verkar drivas av tanken att hon ska bli en övervinnare och detta har bidragit till hennes enorma framgångar. Det går inte att bestämma just vad som orsakat hennes framgång, kanske är det en blandning av stor talang, envishet, hoppfullhet och Guds hjälp. Det kan nog ingen annan än Carola svara på, om ens det, och tyvärr hade jag ingen möjlighet att intervjua henne. Men tro och framgång i Carolas fall hör nog väldigt väl samman. Enligt mig och det jag kommit fram till i uppsatsen finns det nästan något övernaturligt och oförklarligt som driver henne framåt. Detta är ju naturligtvis en tolkningsfråga, i denna fråga finns det nog inga rätt eller fel.</p><p>Men i frågan huruvida tro kan ha betydelse i jakten till framgång vill jag våga påstå att den kan ha väldigt stor betydelse, eftersom tron gör oss till de människor vi är.</p>

Syftet med denna uppsats är att försöka få en inblick i om och hur religionen bidragit till Carolas enorma framgång och hur stor betydelse religionen i detta fall har. Jag vill försöka se om det finns några kopplingar mellan framgång och framgångsteologi. Om en stark religiös tro kan bidra positivt till att man blir en övervinnare på alla områden. Följande frågeställningar har fungerat som utgångspunkt för denna uppsats: • Vem är detta ”fenomen”, hur ser hennes andliga liv ut? • Är Carolas tro ett återkommande tema i karriären? Finns det några särskilda händelser genom åren som särskilt haft att göra med hennes tro? • Hur kan man se på idolen/förebilden Carola? • Vad kan det finnas för samband mellan stark tro och stor framgång? Finns det kopplingar mellan framgångsteologi och framgång? En sak går att konstatera. Att från ha varit en liten flicka med stark barnatro har Carola Häggkvist kommit att bli en stor stjärna. Med eller utan Guds hjälp så har hon på något vis lyckats slå sig fram i den tuffa artistbranschen. Precis som titeln på låten hon tävlade med i Aten, ”Invincible”, oövervinnelig, för hon med sig ett budskap om att hon är just detta, i det mesta hon tar sig för. Hon verkar ha en stark drivkraft och, som jag personligen tror, måste den ha med hennes religiositet att göra. Hon verkar drivas av tanken att hon ska bli en övervinnare och detta har bidragit till hennes enorma framgångar. Det går inte att bestämma just vad som orsakat hennes framgång, kanske är det en blandning av stor talang, envishet, hoppfullhet och Guds hjälp. Det kan nog ingen annan än Carola svara på, om ens det, och tyvärr hade jag ingen möjlighet att intervjua henne. Men tro och framgång i Carolas fall hör nog väldigt väl samman. Enligt mig och det jag kommit fram till i uppsatsen finns det nästan något övernaturligt och oförklarligt som driver henne framåt. Detta är ju naturligtvis en tolkningsfråga, i denna fråga finns det nog inga rätt eller fel. Men i frågan huruvida tro kan ha betydelse i jakten till framgång vill jag våga påstå att den kan ha väldigt stor betydelse, eftersom tron gör oss till de människor vi är.

Mit der Restaurierung der Albrechtsburg zwischen 1873 und 1886 entstand ein Erinnerungsmonument wettinisch-sächsischer Geschichte. Das Mobiliar für die einzelnen Räume gelangte zum großen Teil als Ehrengeschenke von diversen sächsischen Vereinen für das Königspaar Albert und Carola in das Schloss. Der Aufsatz untersucht die Bedeutung der Ehejubiläen des Hauses Wettin, die entwerfenden Architekten sowie die Möbelausstattung des Kurfürstenzimmers, des Böttgerzimmers und weiterer Räume.