This dissertation contributes to conversations regarding the impact of open user centered innovation on cultural production by focusing on the construction and production of religious products within one large-scale open user-centered technological environment, 3D virtual worlds. Particularly, this study examines how virtual world users construct (non-gaming) religious communities and practices and how the technology impacts the forms of religious expression these users create. Due to its existing religious sector and affordances for user-created content, Second Life (SL) was chosen as the context of study for this dissertation project. Building upon Von-Hippel's (2005) user-centered innovation theory, construction and production within three different user-centered religious communities in SL were explored. Using a comparative ethnographic approach over a 14-month period, involving participant observations, interviews and hyper-media techniques, the social construction of customized religious products amidst technical, social, and economic virtual/non-virtual structures were analyzed. Exploratory findings demonstrate that the democratizing of cultural innovation, that is the construction of heterogeneous cultural religious products by the everyday user, is a matter of patterned relational pathways. The greater possible patterned pathways the higher potential for democratized cultural innovation, an increasing number of users developing new ways of doing religion. The fewer patterned pathways the less the potential for democratize cultural innovation and the greater potential for reproducing within the virtual realm the same cultural frames that define the current social order in the non-virtual realm.

This master thesis has been performed for Deloitte AB in their pursuit of increasing their knowledge about how digitalization of end products is affecting the Swedish manufacturing industry. The general issue of this thesis is to understand how the business environment of the Swedish manufacturing companies is affected by the introduction of digitalized products and how they are changing in order to be successful in the upcoming digital era. Once these changes are understood, this thesis seeks to analyse how they are affecting the organization and management of innovation. Additionally, this thesis aims to explain the business opportunities that emerge with the rise of the digital user-centered innovation practices that are enabled by digitalized end products. This thesis combined interview data with survey data from people within managerial positions at several Swedish manufacturing companies. It was identified that a stronger focus in innovation around digitalization of end products is needed and that companies will have to rethink the organization of innovation in a cross functional, integrated, and agile way. As digitalization is triggering innovation, more resources to innovate around digitalized end products should be allocated. Digitalization should hence be included in the normal business strategy of the companies. Many different business opportunities that emerge from the data that is enabled by the digital user-centered practices were identified. Data collected from this new way for companies to interact with their end-users will be available at any time and everywhere throughout the whole industrial value-chain. In order for this data to be of use, companies have to transform it into business outcomes by analysing it. Traditional manufacturing companies are just at the earliest stage of analysing the gathered data and they believe that the business opportunities from it only show the tip of the iceberg. / Detta examensarbete har utförts på uppdrag av Deloitte AB i deras strävan att utöka sin kunskap om hur digitaliseringen av slutprodukter påverkar den svenska tillverkningsindustrin. Det generella syftet med examensarbetet är att skapa en förståelse för hur de svenska tillverkningsföretagens affärsmiljö påverkas av digitaliserade slutprodukter och hur företagen anpassar sig och förändrar sig för att vara framgångsrika i den framtida digitala eran. Examensarbetets mål är att analysera hur dessa förändringar påverkar organisationen och förvaltningen av innovation. Examensarbetet har även som mål att förklara de affärsmöjligheter som uppstår i samband med uppkomsten av digitala användarcentrerade innovationsmetoder, som möjliggörs av digitaliserade slutprodukter. Examensarbetet kombinerade data från intervjuer och undersökningar, med personer i chefspositioner inom flera svenska tillverkningsföretag. Det framgick att ett starkare fokus på innovation inom digitaliserade slutprodukter behövs och att företag omvärderar sin organisationsstruktur för att bli mer tvärfunktionella, integrerade, och agila. Då digitalisering triggar innovation, behövs fler resurser tillsättas till innovation kring digitaliserade slutprodukter. Digitalisering bör också inkluderas i företagens affärsstrategi. Flera olika affärsmöjligheter möjliggörs av digitala användarcentrerade innovationsmetoder. Insamlad data som generas av detta nya sätt för företag att interagera med sina slutanvändare på kommer att finnas tillgängligt överallt och när som helst genom hela den industriella värdekedjan. För att kunna använda datan måste företagen identifiera nya sätt att analysera den på för att kunna omvandla den till affärsresultat. Traditionella tillverkningsföretag har precis börjat att inhämta och att analysera insamlad data och de tror att affärsmöjligheterna som genereras enbart visar toppen av ett isberg.

När innovationsprocessen utvecklas till en mer öppen, osäker samt mer komplex process där utvecklingscyklerna blir allt kortare, blir vikten av förståelse för slutanvändaren allt mer viktig. Tidigare forskning har visat att nio av tio innovationer misslyckats inom loppet av två år på grund av att de inte möter några av användarnas behov. Detta är särskilt viktigt i den ostrukturerade och underutvecklade initiala fasen av innovationsprocessen. Examensarbetets syfte var att undersöka hur tillverkande företag kan få en djupare förståelse för användarnas behov tidigt i innovationsprocessen. Detta examensarbete har haft för avsikt att analysera och sammanställa metoder och processer för att fånga och utnyttja användarnas behov från befintlig litteratur och tillämpa på fallföretagets nuvarande situation. Målet är att bidra med mer insikt samt fastställa utmaningar för att fånga och utnyttja användarnas behov som grund för nya innovationer. Metodiken för detta examensarbete har varit en fallstudie på ett tillverkande företag där enkäter och intervjuer har genomförts parallellt med en undersökning av befintlig litteratur. Fallföretaget tillverkar och utvecklar provningsutrustning och mätinstrument inom elkraftindustrin. Utöver de enkäter och intervjuer som genomförts har en workshop och ett kundbesök genomförts med syfte att testa metoder med användaren och fallföretaget. Resultaten från detta examensarbete avslöjar brister och identifierar möjligheter för fallföretaget för att sätta fokus på användaren i de tidiga faserna av innovationsprocessen. Analysen rekommenderar nya metoder och projektstrukturer, väl integrerade i fallföretagets befintliga processer, för att samla in och utnyttja användarnas behov. Empirin identifierade hinder och begränsningar inom fallföretaget som låg till grund för rekommendationerna. Litteraturen identifierade liknande hinder i den initiala fasen vilket ledde till slutsatsen att liknande företag kommer att möta samma problem. Deltagarna som genomförde workshopen samt kundbesöket ansåg att de implementerade metoderna var framgångsrika med att bidra till en djupare förståelse av användaren. / When innovation processes evolves into more open, uncertain and complex with shorter development cycles, the importance to understand the customer is becoming more essential. Previous research has shown that nine out of ten innovations fails within two years due to not solving any of the customer needs. This is particularly important in the unstructured and under developed first phase of the innovation process. The purpose of this master thesis was to investigate how manufacturing companies can gain a deeper understanding of the user needs early in the innovation process. The main approach was to analyse and compile, from existing literature, methods and process to capture and utilize user needs, based on the case company´s current situation. The aim is to develop richer insights and determine challenges to capture and utilize user needs as a basis for new innovations. The methodology used in this master thesis has been a case study at a manufacturing firm where surveys and interviews with employees have been conducted simultaneously with an examination of existing literature within the field. The case company is a manufacturing firm that develops electrical test equipment and measuring instruments for the electrical power industry. Additional to the surveys and interviews a workshop and a customer site visit have been conducted in order to get a better picture of the customer situation and to verify the proposed methods. The results from this master thesis will uncover gaps and identify possibilities for the case company in order to put emphasis on the user in the front-end of the innovation process. The results recommends new methods and project structures, well integrated in the case company’s existing process, to collect and utilize customer needs in the front-end phase. The empirical study revealed barriers and constrains within the case company, which created the basis for the proposal. The literature identified similar barriers in the front-end, which led to the conclusion that similar companies will face the same problems. According to the employees that conducted the workshop and the site visit, the proposed methods was successful in order to gain a deeper understanding of the customer. Keywords:

Structurée autour de l’étude longitudinale de quatre projets, cette thèse questionne la portée de l’innovation centrée usagers en analysant, dans la diversité de leur planification et de leurs épreuves, les trajectoires collectives initiées par la consigne − commune mais labile − invitant des équipes-projet à impliquer des usagers « réels » dans le processus d’innovation. En mobilisant les apports croisés de la sociologie de l’innovation et de la sociologie des usages, elle explore plus spécifiquement les conditions d’élaboration des stratégies d’intéressement convoquées par cette consigne, les dispositifs de confrontation aux situations d’usage échafaudés ainsi que les principes de catégorisation des usagers que les acteurs mobilisent pour décrire le processus d’innovation à l’oeuvre et tenter de l’infléchir. En visant le développement d’innovations commer-so-cialisables, ces projets investissent dans les usagers qu’ils convoquent des préoccupations, des aspirations et des contraintes inégalement distribuées au sein des équipes-projet. Au-delà des épreuves propres à chaque histoire partenariale, cette thèse propose de questionner les conditions de réalisation d’une innovation plus « participative » dans le monde connexionniste et court-termiste de la Cité par projets. / Based on the longitudinal study of four projects, this thesis examine the impact of user-centered innovation development by analyzing the collective trajectories compelled by the instruction − common but ambiguous − that invites the project teams to involve “real users” in the innovation process. By referring on intersected contributions in sociology of innovation and sociology of the uses of ICTs, I explore more specifically the strategies of enrolment, the protocols for interact with users and the different ways to categorize the users that the actors choose to describe the innovation process and try to control it. Focused on the development of socio-marketable products and services, these projects place on users various purposes and matters of concern that are unevenly distributed in the project teams. Beyond the specific proofs in each trajectory, this thesis aims to challenge the possibility of developing an innovation more “participative” in the short-term world of the Projects-oriented Cité.