Diss. Stockholm : Handelshögsk.

<p>I denna uppsats undersöks på kvartalsbasis de ekonomiska effekterna av två välkända</p><p>instrumentregler för Sverige under perioden 1993–2005. Dessa är: Taylor- respektive</p><p>McCallumregeln. Instrumentet som används i Taylorregeln är den korta styrräntan. McCallumregeln</p><p>innehåller ett annat instrument för centralbanken, långräntan. För att kunna utvärdera Taylorrespektive</p><p>McCallumregeln skattas en makromodell. Makromodellen består av två ekvationer, en för</p><p>aggregerat utbud och en för aggregerad efterfrågan. Skattningarna för makromodellen används sedan</p><p>för att simulera effekterna på produktionsgapet och inflationen av en penningpolitik betingad på</p><p>Taylor- respektive McCallumregeln. Slutligen används de simulerade värdena för produktionsgapet</p><p>och inflationen under respektive regel för att beräkna en samhällsekonomisk förlustfunktion.</p><p>Resultaten av simuleringarna och förlustfunktionerna tyder på att en tillämpning av Taylorregeln</p><p>hade varit positiv för Sverige. Motsvarande resultat erhålles inte för McCallumregeln</p>

I denna uppsats undersöks på kvartalsbasis de ekonomiska effekterna av två välkända instrumentregler för Sverige under perioden 1993–2005. Dessa är: Taylor- respektive McCallumregeln. Instrumentet som används i Taylorregeln är den korta styrräntan. McCallumregeln innehåller ett annat instrument för centralbanken, långräntan. För att kunna utvärdera Taylorrespektive McCallumregeln skattas en makromodell. Makromodellen består av två ekvationer, en för aggregerat utbud och en för aggregerad efterfrågan. Skattningarna för makromodellen används sedan för att simulera effekterna på produktionsgapet och inflationen av en penningpolitik betingad på Taylor- respektive McCallumregeln. Slutligen används de simulerade värdena för produktionsgapet och inflationen under respektive regel för att beräkna en samhällsekonomisk förlustfunktion. Resultaten av simuleringarna och förlustfunktionerna tyder på att en tillämpning av Taylorregeln hade varit positiv för Sverige. Motsvarande resultat erhålles inte för McCallumregeln

Quantitative easing (QE) is an unconventional monetary policy tool used by central banks to stimulate the economy in times when conventional monetary policy is not sufficient. In the wake of covid-19, central banks around the world has announced significant increases in their QE-programs. This research paper aims to find out whether quantitative easing has any statistically significant effect on the stock prices of the Swedish real estate market. Moreover, it aims to produce an indication of the direction of the real estate stock prices over the year of 2020. To those ends, a combination of statistical analysis and economic theory is used. We estimate three Autoregressive Distributed Lag (ARDL) models. For a chosen model, an out-of-sample prediction is carried out as a way to model future stock price movements. We conclude that quantitative easing indeed has a statistically significant effect on real estate stock prices in Sweden. Furthermore, we estimate that stock prices in the real estate sector will see negative movements during the second and third quarter of 2020, followed by a return to positives during the fourth quarter. / Kvantitativa lättnader (QE) är ett redskap inom okonventionell penningpolitik som används av centralbanker för att stimulera ekonomin när konventionella metoder inte är tillräckliga. I kölvattnet av covid-19 så har centralbanker runt om i världen meddelat kraftiga ökningar i deras program för kvantitativa lättnader. Den här uppsatsen syftar till att ta reda på om kvantitativa lättnader har någon statistiskt signifikant påverkan på priserna för fastighetsaktier som handlas på öppen marknad i Sverige. Därutöver syftar den till att ge en anvisning kring i vilken riktning priserna på dessa aktier kommer röra sig under 2020. För dessa ändamål används en kombination av statistisk analys och ekonomisk teori. Vi estimerar tre Autoregressive Distributed Lag (ARDL) modeller. För en av modellerna görs en out-of-sample prediktion för att modellera framtida prisrörelser på aktiemarknaden. Utifrån våra modeller och analys kan vi konstatera att kvantitativa lättnader har en effekt på priserna för fastighetsaktier. Vidare så estimerar vi att priserna på fastighetsaktier kommer röra sig i en negativ riktning under andra och tredje kvartalet 2020, för att sedan svänga tillbaka till positiva rörelser under fjärde kvartalet.

This thesis contains four chapters, each of which examines different aspects of the uncertainty facing monetary policymakers.''Monetary policy and market interest rates'' investigates how interest rates set on financial markets respond to policy actions taken by the monetary authorities. The reaction of market rates is shown to depend crucially on market participants' interpretation of the factors underlying the policy move. These theoretical predictions find support in an empirical analysis of the U.S. financial markets.''Predicting monetary policy using federal funds futures prices'' examines how prices of federal funds futures contracts can be used to predict policy moves by the Federal Reserve. Although the futures prices exhibit systematic variation across trading days and calendar months, they are shown to be fairly successful in predicting the federal funds rate target that will prevailafter the next meeting of the Federal Open Market Committee from 1994 to 1998.''Monetary policy with uncertain parameters'' examines the effects  of parameter uncertainty on the optimal monetary policy strategy. Under certain parameter configurations, increasing uncertainty is shown to lead to more aggressive policy, in contrast to the accepted wisdom.''Should central banks be more aggressive?'' examines why a certain class of monetary policy models leads to more aggressive policy prescriptions than what is observed in reality. These counterfactual results are shown to be due to model restrictions rather than central banks being too cautious in their policy behavior. An unrestricted model, taking the dynamics of the economy and multiplicative parameter uncertainty into account, leads to optimal policy prescriptions which are very close to observed Federal Reserve behavior. / <p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 1999</p>

There has been a growing interest in economic policies and their impact within a country among the real estate economics research community in recent years. After the economic crisis of 2008, an unconventional monetary policy was created, and it has been called quantitative easing (QE), an instrument of economic policy applied through central banks to boost the economy in periods when conventional monetary policy is not satisfactory. As with the economic challenge brought by COVID-19, many central banks had to implement unconventional monetary plans. This thesis aims to discover the impact of quantitative easing (QE) and its opposite quantitative tapering (QT) on the housing prices of the US real estate market. In order to deal with this problem, this research performs time-varying rolling correlations, which are correlations between two-time series on a rolling window. The window for this research will be monthly and subject to historical data points from a 280-month period of the USA metropolitan price housing and the Federal Balance sheet between 1998 and 2022. The results show there is a positive correlation between the different US housing markets and the US Federal Balance Sheet in the majority of the US markets analyzed and finds a high positive correlation between the different regional house price indices and US National Home Price Index and finally the existence of spillover effect between the cities in the high tier (e.g., Los Angeles and Miami) and low-tier (e.g., Chicago and Atlanta) cities, such that rising trends in one city are mirrored by the following changes in the other city in the equivalent tier and vice versa. / Under de senaste åren har det funnits ett växande intresse för ekonomisk politik och dess inverkan inom ett land bland den fastighetsekonomiska forskarvärlden. Efter den ekonomiska krisen 2008 har en okonventionell penningpolitik skapats och den har kallats kvantitativa lättnader (QE); ett ekonomiskt politiskt instrument som tillämpas genom centralbanker för att stärka ekonomin i perioder då den konventionella penningpolitiken inte är tillfredsställande. Liksom i fallet med den ekonomiska utmaning som covid-19 orsakade, var många centralbanker tvungna att genomföra okonventionella monetära planer. Denna avhandling syftar till att upptäcka effekten av kvantitativ lättnad (QE) och dess motståndare kvantitativ nedtrappning (QT) på bostadspriserna på den amerikanska fastighetsmarknaden. Som ett sätt att hantera detta problem utför denna forskning tidsvarierande rullande korrelationer som är korrelationer mellan två tidsserier på ett rullande fönster, fönstret för denna forskning kommer att vara månadsvis och föremål för historiska datapunkter från 280-månadersperioden i USA storstadspriserna bostäder och den federala balansräkningen mellan 1998 och 2022. Resultaten visar att det finns en positiv korrelation mellan de olika amerikanska bostadsmarknaderna och den amerikanska federala balansräkningen på majoriteten av de analyserade amerikanska marknaderna och finner en hög positiv korrelation mellan de olika regionala husprisindex och US National Home Price Index och slutligen förekomsten av spridningseffekter mellan städerna i städerna på hög nivå (t.ex. Los Angeles och Miami) och lågnivå (t.ex. Chicago och Atlanta), så att stigande trender i en stad speglas av följande förändringar i den andra staden i motsvarande nivå och vice versa.