<p>Abstrakt</p><p>Tillväxt är något som borde vara av intresse för samtliga aktörer i ett land, då det till stor del är en ren välfärdsfråga. De flesta undersökningar för huruvida avkastningskurvan kan användas som indikator för tillväxten är gjorda för de stora industriella ekonomierna och inte för en liten öppen ekonomi som den svenska. Den svenska ekonomin borde påverkas betydligt mer utifrån än de större ekonomierna och syftet med uppsatsen är därför att undersöka om den svenska avkastningskurvan kan användas som indikator på den svenska ekonomiska aktiviteten i form av ekonomisk tillväxt.</p><p>Jag kommer därför i min undersökning använda två avkastningskurvor för att se vilken av dessa som på bästa sätt kan användas som indikator för den svenska ekonomin. Den första avkastningskurvan är baserad på skillnaden mellan statsobligationer om tio år och statskuldväxlar om tre månader och den andra är baserad på skillnaden mellan tioåriga statsobligationer och tvååriga statsobligationer.</p><p>Jag kommer att göra en ekonometrisk undersökning för vilken jag använt mig av tidsserier från det första kvartalet 1995 och fram till och med det fjärde kvartalet 2007, vilket sammanlagt ger data från 52 kvartal.</p><p>Undersökningen visar att avkastningskurvan baserad på skillnaden mellan tioåriga statsobligationer och tvååriga statsobligationer är den som fungerar bäst och har förmågan att indikera tillväxt för ungefär ett år framåt.</p>

<p><strong>Abstrakt</strong><strong> </strong></p><p>The yield curve as a forecasting tool for inflation has been thoroughly investigated. However, most of these studies considered only the major economies, such as the U.S. economy or the major European economies and not a small open economy such as the Swedish. The Swedish economy should be much more affected by the world economy then the bigger economies. The purpose with this study is then to investigate whether the Swedish yield curve, or the Swedish interest rate, can be used as forecasting tools for the Swedish inflation. To be able to carry out this study I will perform an econometric investigation based on an iterative generalized least square model. The time series used in this investigation is based on data running from January 1, 1999 until Febuary 28, 2009. The investigation is based on the assumption that the Yield curve and the interest rate affect the inflation and is then carried out by investigating the relationship between the change in inflation and the yield curve and the interest rate. Furthermore, my investigation shows that the data are stationary over the full period. The result from the econometric model is rather straightforward; the Swedish yield curve does not perform well as a forecasting tool for inflation.  However, the interest rate have the ability to forecast the change in inflation over a period of 60 month.</p>

Abstrakt Tillväxt är något som borde vara av intresse för samtliga aktörer i ett land, då det till stor del är en ren välfärdsfråga. De flesta undersökningar för huruvida avkastningskurvan kan användas som indikator för tillväxten är gjorda för de stora industriella ekonomierna och inte för en liten öppen ekonomi som den svenska. Den svenska ekonomin borde påverkas betydligt mer utifrån än de större ekonomierna och syftet med uppsatsen är därför att undersöka om den svenska avkastningskurvan kan användas som indikator på den svenska ekonomiska aktiviteten i form av ekonomisk tillväxt. Jag kommer därför i min undersökning använda två avkastningskurvor för att se vilken av dessa som på bästa sätt kan användas som indikator för den svenska ekonomin. Den första avkastningskurvan är baserad på skillnaden mellan statsobligationer om tio år och statskuldväxlar om tre månader och den andra är baserad på skillnaden mellan tioåriga statsobligationer och tvååriga statsobligationer. Jag kommer att göra en ekonometrisk undersökning för vilken jag använt mig av tidsserier från det första kvartalet 1995 och fram till och med det fjärde kvartalet 2007, vilket sammanlagt ger data från 52 kvartal. Undersökningen visar att avkastningskurvan baserad på skillnaden mellan tioåriga statsobligationer och tvååriga statsobligationer är den som fungerar bäst och har förmågan att indikera tillväxt för ungefär ett år framåt.

Abstrakt  The yield curve as a forecasting tool for inflation has been thoroughly investigated. However, most of these studies considered only the major economies, such as the U.S. economy or the major European economies and not a small open economy such as the Swedish. The Swedish economy should be much more affected by the world economy then the bigger economies. The purpose with this study is then to investigate whether the Swedish yield curve, or the Swedish interest rate, can be used as forecasting tools for the Swedish inflation. To be able to carry out this study I will perform an econometric investigation based on an iterative generalized least square model. The time series used in this investigation is based on data running from January 1, 1999 until Febuary 28, 2009. The investigation is based on the assumption that the Yield curve and the interest rate affect the inflation and is then carried out by investigating the relationship between the change in inflation and the yield curve and the interest rate. Furthermore, my investigation shows that the data are stationary over the full period. The result from the econometric model is rather straightforward; the Swedish yield curve does not perform well as a forecasting tool for inflation.  However, the interest rate have the ability to forecast the change in inflation over a period of 60 month.

<p>I denna uppsats undersöks på kvartalsbasis de ekonomiska effekterna av två välkända</p><p>instrumentregler för Sverige under perioden 1993–2005. Dessa är: Taylor- respektive</p><p>McCallumregeln. Instrumentet som används i Taylorregeln är den korta styrräntan. McCallumregeln</p><p>innehåller ett annat instrument för centralbanken, långräntan. För att kunna utvärdera Taylorrespektive</p><p>McCallumregeln skattas en makromodell. Makromodellen består av två ekvationer, en för</p><p>aggregerat utbud och en för aggregerad efterfrågan. Skattningarna för makromodellen används sedan</p><p>för att simulera effekterna på produktionsgapet och inflationen av en penningpolitik betingad på</p><p>Taylor- respektive McCallumregeln. Slutligen används de simulerade värdena för produktionsgapet</p><p>och inflationen under respektive regel för att beräkna en samhällsekonomisk förlustfunktion.</p><p>Resultaten av simuleringarna och förlustfunktionerna tyder på att en tillämpning av Taylorregeln</p><p>hade varit positiv för Sverige. Motsvarande resultat erhålles inte för McCallumregeln</p>

I denna uppsats undersöks på kvartalsbasis de ekonomiska effekterna av två välkända instrumentregler för Sverige under perioden 1993–2005. Dessa är: Taylor- respektive McCallumregeln. Instrumentet som används i Taylorregeln är den korta styrräntan. McCallumregeln innehåller ett annat instrument för centralbanken, långräntan. För att kunna utvärdera Taylorrespektive McCallumregeln skattas en makromodell. Makromodellen består av två ekvationer, en för aggregerat utbud och en för aggregerad efterfrågan. Skattningarna för makromodellen används sedan för att simulera effekterna på produktionsgapet och inflationen av en penningpolitik betingad på Taylor- respektive McCallumregeln. Slutligen används de simulerade värdena för produktionsgapet och inflationen under respektive regel för att beräkna en samhällsekonomisk förlustfunktion. Resultaten av simuleringarna och förlustfunktionerna tyder på att en tillämpning av Taylorregeln hade varit positiv för Sverige. Motsvarande resultat erhålles inte för McCallumregeln

This thesis is a comparative study where the question is whether a neural network approach can outperform the principal component analysis (PCA) approach for predicting changes of interest rate curves. Today PCA is the industry standard model for predicting interest rate curves. Specifically the goal is to better understand the correlation structure between Swedish and European swap rates. The disadvantage with the PCA approach is that only the information contained in the covariance matrix can be used and not for example whether or not the curve might behave different depending on the current state. In other words, some information that might be quite important to the curve dynamic is lost in the PCA approach. This raises the question whether the lost information is important for prediction accuracy or not. As previously been shown by Alexei Kondratyev in the paper "Learning Curve Dynamics with Artificial Neural Networks", the neural network approach is able to use more information in the data and therefore has potential to outperform the PCA approach. Our thesis shows that the neural network approach is able to achieve the same or higher accuracy than PCA when performing long term predictions. The results show that the neural network model has potential to replace the PCA model, however, it is a more time consuming model. Higher accuracy can probably be achieved if the network is more optimized. / Det här är en jämförande studie där syftet är att undersöka hurvida noggrannare prediktioner kan uppnås genom att använda sig av artificiella neurala nätverk (ANN) istället för principalkomponentanalys (PCA) för att förutspå swapräntekurvor. PCA är idag industristandard för att förutspå räntekurvor. Specifikt är målet att bättre kunna förstå korrelationsstrukturen mellan de Svenska swapräntorna och de Europiska swapräntorna. En nackdel med PCA är att den enda tillgängliga informationen sparas i kovariansmatrisen. Det kan till exempel vara fallet att kurvan beter sig väldigt annorlunda beroende på om de nuvarande räntenivåerna är höga eller låga. Eftersom att sådan information går förlorad i PCA-modellen ligger intresset i att undersöka hur mycket noggrannare prediktionerna kan bli om man tar tillvara på ännu mer av informationen i datan. Som Alexei Kondratyev visar i rapporten "Learning Curve Dynamics with Artificial Neural Networks", så har ANN-modellen potential att ersätta PCA-modellen för att förutspå räntekurvor. I denna studie framgår det att ANN-modellen uppnår samma eller bättre resultat jämfört med PCA-modellen vid längre prediktioner.

For a long time, being able to model and mitigate financial risk has been a key success factor for institutions. Apart from an internal incentive, legal and regulatory requirements continue to develop which increases the need for extensive internal risk control. Interest rate risk in the banking book ("IRRBB") alludes to the cur- rent or prospective risk to the bank’s earnings and capital emerging from adverse movements in interest rates that influence the bank’s banking book positions. When interest rates change, the value but also the timing of future cash flows are affected. Thus, the underlying value of a bank’s liabilities and assets and other off-balance sheet items change as a consequence, and therefore its economic value. In 2004, the Basel Committee on Banking Supervision published a paper Principles for the Management and Supervision of Interest Rate Risk which later lead the European Banking Authority ("EBA") to publish a renewed framework in 2016. In December 2021, the EBA published a draft of an updated version of this framework. This paper investigates how banks and risk managers should model IRRBB under these new guidelines. This is achieved by constructing an IRRBB model which is then evaluated to see whether the IRRBB framework provided by the EBA is adequate and comprehensive. The IRRBB model by the EBA is fundamentally constructed by creating six different shock scenarios where the yield curve is stressed (parallel- , short rate-, and long rate shifts). Thereafter, one measures risk by investigating how these shifts affect the bank’s or financial institutions’ economic value and net interest income. In this paper, additional stressed scenarios were produced through Principal Component Analysis and Monte Carlo Simulations. This paper found that the framework by the EBA is adequate and formulates good methods. However, the framework is not fully standardized and comprehensive, and some computations and methods are left for the institution to decide. This is most likely due to the uniqueness of each institution and that it is hard to formulate methods that are pertinent for all. A more complete, standardized framework would however be advantageous for, on the one hand, governing agencies which would benefit from decreasing the number of resources needed when supervising institutions’ internal models. On the other, institutions would benefit from decreasing the probability of potentially overlooking some risk. Furthermore, this would help companies de- crease their capital requirement, which is desirable. / Att modellera och minska finansiella risker har under lång tid varit en nyckelfaktor för företags framgång. Förutom interna incitament fortsätter regulatoriska krav att utvecklas vilket ökar behovet av omfattande intern riskkontroll. Ränterisk i bankbo- ken ("IRRBB") anspelar på den nuvarande eller framtida risken till bankens intäkter och kapital som kommer från ogynnsamma rörelser i räntor som påverka bankens positioner i bankboken. När räntorna förändras påverkas värdet men också tid- punkten för framtida kassaflöden. Således förändras det underliggande värdet av en banks skulder och tillgångar och andra poster utanför balansräkningen som en konsekvens, och därmed dess ekonomiska värde. 2004 publicerade Basel Commit- tee on Banking Supervision ("BCBS") ett dokument Principles for Management and Supervision of Interest Rate Risk som senare ledde till att European Banking Authority ("EBA") publicerade ett förnyat ramverk 2016. I december 2021 publicerade EBA ett utkast till en uppdaterad version av detta ramverk. Denna rapport undersöker hur banker och riskhanterare bör modellera IRRBB i enlighet med dessa nya riktlinjer. Detta uppnås genom att konstruera en IRRBB-modell som sedan utvärderas för att se om det IRRBB-ramverk som tillhandahålls av EBA är adekvat och heltäckande. IRRBB-modellen av EBA är i grunden konstruerad genom att skapa sex olika chockscenarier där avkastningskurvan är stressad (parallell-, kort- och långränteskiften). Därefter mäts risk genom att undersöka hur dessa förskjutningar påverkar bankens eller finansiella institutioners ekonomiska värde och ränteinkomstnetto. I detta dokument har ytterligare stressade scenarier tagits fram genom Principalkomponentanalys och Monte Carlo Simuleringar. Detta dokument fann att EBA:s ramverk är adekvat och formulerar bra metoder. Ramverket är dock inte helt standardiserat och heltäckande och vissa beräkningar och metoder lämnas åt företagen att bestämma. Detta beror med största sannolikhet på varje institutions unika karaktär och att det är svårt att formulera metoder som är relevanta för alla. Ett mer komplett, standardiserat ramverk skulle dock vara fördelaktigt för å ena sidan styrande myndigheter som skulle gynnas av att minska mängden resurser som behövs när de övervakar institutionernas interna modeller. Å andra sidan skulle företag dra fördel av att att minska sannolikheten för att eventuellt förbise vissa risker. Dessutom skulle detta hjälpa företag att minska sitt kapitalkrav, vilket är önskvärt.

Financial institutions are exposed to several different types of risk. One of the risks that can have a significant impact is the interest rate risk in the bank book (IRRBB). In 2018, the European Banking Authority (EBA) released a regulation on IRRBB to ensure that institutions make adequate risk calculations. This article proposes an IRRBB model that follows EBA's regulations. Among other things, this framework contains a deterministic stress test of the risk-free yield curve, in addition to this, two different types of stochastic stress tests of the yield curve were made. The results show that the deterministic stress tests give the highest risk, but that the outcomes are considered less likely to occur compared to the outcomes generated by the stochastic models. It is also demonstrated that EBA's proposal for a stress model could be better adapted to the low interest rate environment that we experience now. Furthermore, a discussion is held on the need for a more standardized framework to clarify, both for the institutions themselves and the supervisory authorities, the risks that institutes are exposed to. / Finansiella institutioner är exponerade mot flera olika typer av risker. En av de risker som kan ha en stor påverkan är ränterisk i bankboken (IRRBB). 2018 släppte European Banking Authority (EBA) ett regelverk gällande IRRBB som ska se till att institutioner gör tillräckliga riskberäkningar. Detta papper föreslår en IRRBB modell som följer EBAs regelverk. Detta regelverk innehåller bland annat ett deterministiskt stresstest av den riskfria avkastningskurvan, utöver detta så gjordes två olika typer av stokastiska stresstest av avkastningskurvan. Resultatet visar att de deterministiska stresstesten ger högst riskutslag men att utfallen anses vara mindre sannolika att inträffa jämfört med utfallen som de stokastiska modellera genererade. Det påvisas även att EBAs förslag på stressmodell skulle kunna anpassas bättre mot den lågräntemiljö som vi för tillfället befinner oss i. Vidare förs en diskussion gällande ett behov av ett mer standardiserat ramverk för att tydliggöra, både för institutioner själva och samt övervakande myndigheter, vilka risker institutioner utsätts för.