I dagsläget pågår reglering gällande hållbarhetsrapportering inom redovisningsområdet i syfte att uppnå harmonisering och jämförbarhet. Tidigare forskning visar att det finns problem med att uppnå jämförbarhet då det finns en flexibilitet i regleringen gällande innehållet i rapporterna som lämnar möjligheter att tillämpa cherry picking. Syftet med denna studie är därmed att öka förståelsen för vilken inverkan lagstiftning kan ha på företags hållbarhetsrapportering. I syftet ingår att särskilt granska potentiella effekter av reglerad hållbarhetsrapportering med avseende på jämförbarhet och cherry picking. Studien klassificeras som tolkande forskning där forskningsansatsen växlar mellan deduktiv och induktiv ansats. Studien kan i huvudsak kategoriseras som en kvalitativ dokumentstudie eftersom empirisk datainsamling sker genom innehållsanalys av remissvar. Även juridisk metod tillämpas då förstudie av lagstiftning presenteras.Teorin består av en allmän referensram, en teoretisk referensram samt tidigare forskning. Den empiriska sammanställningen bygger på kategorier i form av frågeställningar och i analysen ställs teori mot empiri med hjälp av en analysmodell. Både teori och empiri tyder på att det finns begränsningar med att reglera hållbarhetsrapportering som kan ha negativ inverkan på transparens och jämförbarhet i hållbarhetsrapporterna. Det uppmärksammas att flexibilitet i lagstiftning är nödvändig, men att företags möjligheter att välja ut (cherry pick) innehåll i hållbarhetsrapporter bör begränsas, vilket aktualiserar behov av övervakning. Ur ett teoretiskt perspektiv belyser denna studie behovet av att reglera kvalitetssäkring av hållbarhetsrapporter som en övervakningsmekanism. Ur ett praktiskt perspektiv visar studien att företag som omfattas av lag om hållbarhetsrapportering fortfarande kommer att kunna välja vad som lyfts fram i hållbarhetsrapporterna, men att det kan ha negativ inverkan på jämförbarhet. Då studien endast kan bidra med potentiella effekter av lagstiftning kan det vara intressant att i framtida studier utvärdera vilka faktiska effekter som reglerad hållbarhetsrapportering haft på jämförbarhet och cherry picking. / Currently there is an ongoing regulation process of sustainability reporting in order to achieve harmonization and comparability of non-financial information. Previous research indicates that there is a problem with achieving comparability when there is a regulatory flexibility regarding the content in the sustainability reports. The aim of this study is therefore to increase understanding of what impact regulation may have on sustainability reporting. The aim is particularly to review the potential impact of regulated sustainability reporting in terms of comparability and cherry picking. The study is classified as interpretive research and the research approach alternates between deductive and inductive approach. Qualitative document analysis is applied, where the empirical data is collected using content analysis of consultation responses. A pilot study based on legislation has been carried out, which makes legal methodology applicable. The theoretical framework consists of general concepts and notions, established theory formations and previous research. The empirical compilation is based on categories composed as questions and the empirical results are analyzed using an analytical model. Both previous research and empirical results suggest that when it comes to regulation of sustainability reporting there are limitations which can result in a negative impact on transparency and comparability. It has been noted that flexibility in legislation is necessary, but the opportunities for companies to choose (cherry pick) content of sustainability reports should be limited, which raises the need for monitoring mechanisms. From a theoretical perspective, this study highlights the need to legislate quality assurance of sustainability reports as a monitoring mechanism. From a practical point of view, the study shows that companies subject to the legislation of sustainability reporting still will be able to choose what content to emphasize. However, this may result in difficulties considering the comparability between reports.  As the study only can highlight potential effects of legislation, it may be interesting in future studies to evaluate the actual impact of regulated sustainability reporting in terms of comparability and cherry picking.

I aktiebolagslagen finns ett antal skyddsregler för att säkerställa att ett bolags bundna eget kapital stannar kvar i bolaget. Enligt reglerna om tvångslikvidation är styrelse och aktieägare skyldiga att genast upprätta en kontrollbalansräkning vid misstanke om att aktiekapitalet håller på att förbrukas. En kontrollbalansräkning upprättas med utgångspunkt i en ordinarie årsredovisning, med ett antal justeringar. Bland annat får tillgångar tas upp till ett högre värde än i den ordinarie redovisningen under förutsättning att de värderingsprinciperna är förenliga med god redovisningssed. Vad som utgör god redovisningssed framgår inte av lagtexten. Myndigheten BFN har en lagstadgad uppgift att utveckla god redovisningssed, men ingen föreskriftsrätt. Enligt BFNs uttalanden och allmänna råd är blandning av K-regelverken inte tillåten, vilket begränsar företagen i deras möjlighet att påvisa fortlevnadsförmåga i kontrollbalansräkningen. Studiens syfte är att undersöka möjligheten att, med god redovisningssed som grund, blanda regelverken K2 och K3 för att kunna visa ett företags fortlevnadsförmåga i en kontrollbalansräkning.För att uppfylla studiens syfte tillämpas ett hermeneutiskt synsätt. Relevanta lagtexter, propositioner, rättsfall, brevsvar från BFN, RedR2 samt regelverken K2 och K3 analyseras för att få fram innebörden av begreppet god redovisningssed.De omständigheter som föranleder upprättande av kontrollbalansräkning är helt andra än de som råder vid ordinarie redovisning. Vår slutsats är därför att det finns olika former av god redovisningssed beroende på den situation som företaget befinner sig i. Med detta som utgångspunkt anser vi att cherry-picking vid upprättande av kontrollbalansräkning bör vara tillåtet. / There are a number of safeguards to ensure that a company’s equity remains in the company. These are included in the Swedish Companies Act. According to the rules for compulsory liquidation, directors and shareholders must immediately establish a balance sheet for liquidation purposes when the share capital is suspected to be consumed. A balance sheet for liquidation purposes is drawn up on the basis of a regular annual report, with permissions for a number of adjustments. One of these allowed adjustments include that assets can be valued to a higher worth, provided that the valuation principles are in accordance with the term “god redovisningssed”, which can be translated into Generally Accepted Accounting Principles. The term “god redovisningssed” is not clearly defined in the wordings of the law. The Swedish Accounting Standards Board, also known as the agency BFN, has the statutory responsibility to develop and clarify what is meant by “god redovisningssed”. BFN, however, does not have any regulatory powers. According to BFNs statements and general advice a mixture of their own regulations, “K-regelverken”, is not allowed. This limitation hinders companies in their ambition to show the ability of future survival. This study aims to examine the possibility of mixing the regulations of K2 and K3 in order to prove a company’s ability of going concern.To fulfill the purpose of this study, a hermeneutic approach is applied. Relevant laws, bills, court cases etc. are analyzed to derive the meaning behind the term “god redovisningssed”.The circumstances that warrant the establishment of a balance sheet for liquidation purposes are vastly different from those prevailing at ordinary accounting. Our conclusion is, therefore, that there are different forms of “god redovisningssed”, depending on the company’s situation. Given this reasoning, it is our belief that cherry-picking when preparing a balance sheet for liquidation purposes should be allowed.This paper is written in Swedish.