Syftet med denna studie var att undersöka vilka hinder och framgångsfaktorer yrkesverksamma inom skola och socialtjänst upplevde i samverkan med varandra kring barn som far illa eller riskerar fara illa, samt vad som gör att dessa faktorer upprätthålls. En kvalitativ innehållsanalys har använts för att analysera insamlad empiri från semistrukturerade kvalitativa intervjuer, med tre yrkesverksamma inom socialtjänst och två yrkesverksamma inom skola. Goffmans dramaturgiska teori och interorganisatoriskt perspektiv har använts som teoretiska ramverk för att analysera studiens resultat. Studiens resultat visade på att både framgångsfaktorer och hinder yttrade sig, i relationen och interaktionen mellan yrkesverksamma inom skola och socialtjänst. Personliga relationer, kunskap om samverkanspartens förutsättningar/begränsningar, förväntningar, attityder och tillit till varandra lyftes fram som avgörande faktorer för en fungerande samverkan. Dessa faktorer upprätthölls av organisatoriska förhållanden där de yrkesverksamma inte gavs tillräckligt utrymme, att överkomma hindren och främja de framgångsfaktorer som belystes i resultatet, så som gemensamma rutiner och forum, kontinuitet, insyn, samt öppna kommunikationsvägar. Slutsatsen var att skola och socialtjänst behöver ges utrymme att arbeta regelbundet med varandra i olika forum för att uppnå en positiv förändring. Satsningar görs frekvent på både lokal och nationell nivå för att belysa vad som blir en utmaning i samverkansarbetet. För att dessa satsningar inte bara ska göras för sakens skull, behöver organisationerna ges utrymme att arbeta regelbundet med varandra för att motverka att hindren upprätthålls. / The purpose of this study was to investigate what obstacles and success factors professionals in schools, and social services experienced in collaboration with each other around children who are harmed/risk of harm, and what enables these factors to be maintained. A qualitative content analysis has been used to analyze collected material from five semi-structured qualitative interviews, with three social service professionals and two school professionals. Goffman's dramaturgical theory and inter-organizational perspective have been used as theoretical frameworks to analyze the study's results. The results of the study showed that success factors and obstacles manifested themselves in the relationship and interaction between professionals in school and social services. Personal relationships, knowledge of each other's conditions/limitations, expectations, attitudes and trust were highlighted as decisive factors for a functioning collaboration. These factors were maintained by organisational conditions in which professionals were not given sufficient scope to overcome the obstacles and promote the success factors highlighted in the outcome, such as common procedures/forums, continuity, transparency and open communication paths. The conclusion was that schools and social services need to be given space to work regularly together in different forums in order to achieve positive change. Investments are made frequently at both local and national level to highlight what will be a challenge in the collaboration work. In order for these efforts not only to be made for the sake of it, organisations need to be given the space to work regularly with each other to prevent obstacles from being upheld.