Syftet med denna studie är att undersöka ett antal familjehemsföräldrars erfarenheter av att befinna sig i en juridisk process, där det placerade barnets biologiska förälder gjort en hemtagningsbegäran och yrkat på att vården enligt LVU skall upphöra. Mer specifikt avser studien att beskriva hur familjehemsföräldrarna upplever den juridiska processen avseende de placerade barnens känslomässiga, beteendemässiga och sociala utveckling, sin egen relation med barnen, kontakten med barnens biologiska föräldrar samt kontakten med barnets omgivande professionella nätverk. Studien bygger på kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med åtta familjehemsföräldrar i fyra olika familjehem. Familjehemmen är geografiskt åtskilda och belägna på olika platser i Sverige. Som teoretiska ramverk har ett anknytningsteoretiskt perspektiv och teorier om barn och trauma använts. Tidigare studier och forskning visar på att de familjehemsplacerade barnen är en särskilt utsatt grupp i samhället och att barnens rättsskydd är mycket begränsat. Resultatet i denna studie utgör inget undantag. Intervjupersonerna beskriver att barnen under den juridiska processen är utsatta för mycket stark psykisk stress. Barnen uppvisar svåra psykiska symptom som tydligt följer den juridiska processens faser. I den stund de nås av hotet om uppbrott så ökar barnens symptom med dissociation, tilltagande mardrömmar samt svårigheter att hålla urin och avföring. Studien bekräftar således tidigare forskning som visar på att placerade barn ständigt omges av en oro och osäkerhet kring placeringens varaktighet och stabilitet i tillvaron. Även familjehemsföräldrarnas situation är utsatt. Flera av intervjupersonerna beskriver att de mått mycket dåligt under de omständigheter som den juridiska processen medför. Familjehemsföräldrarna upplever en känsla av maktlöshet och att de sviker barnen. Maktlösheten uppkommer också utifrån familjehemmens svaga rättsliga ställning som innebär att de inte är någon part i de rättsliga processerna och kan således inte driva barnens intressen. Resultatet visar också på brister i stödet, både till familjehemmen och barnen. Barnen som är i stort behov av terapeutisk behandling förvägras detta då det terapeutiska arbetet förutsätter stabilitet, vilket paradoxalt nog är det som saknas i dessa barns tillvaro. Utifrån ett anknytningsteoretiskt perspektiv så innebär otryggheten och avsaknaden av förutsebarhet under placeringen att barnen varken får möjlighet att knyta an till familjehemsföräldrarna eller hjälp med att separera från de biologiska föräldrarna.

The aim of this study was to understand which factors that lay the foundation for social workers’ custody investigations and the judges’ decisions in custody disputes. Additionally, it was to examine the social workers’ and the judges’ views on children’s’ rights in this process. The study was based on qualitative research where six semi-structured interviews were conducted. Four social workers and two judges working with custody- investigations, and disputes were interviewed. The analysis consists of two key concepts: the concept of discretion and child sociology. The result shows that judges and social workers experience difficulties with interpreting the best interest of the child, that there are different perceptions about when lone and joint custody should be considered and how to best design the rights of access. A common consensus among the interviewees with regards to the best interest of the child, is that each situation requires an individual interpretation while considering necessary safety aspects. Social workers’ statements tend to dominate how the best interests of a child is defined in a judge’s decision. Both professions find ways to accommodate the best interests of the child, even though it does not always turn out ideal. There is a strong believe that the child’s voice is governing the decision, even though our study shows that it is not always considered in the custody investigations nor in court.

Studiens syfte var att undersöka socialsekreterare och familjehemskonsulenters upplevelser av sammanbrott i familjehem. Studien hade en kvalitativ ansats där fem semistrukturerade intervjuer genomfördes. Den teoretiska utgångspunkten var Erving Goffmans Dramaturgi samt Anders Brobergs tolkning av John Bowlbys anknytningsteori. Data analyserades tematiskt där tre olika teman med subteman framkom. Studiens resultat tydliggör att socialsekreterare och familjehemskonsulenter behöver ett bra samarbete och tydligt uppdrag till familjehem. För att familjehem ska orka ”stå kvar” som familjehem även när det är jobbigt behöver socialsekreterare och familjehemskonsulenter vara lyhörda, nyfikna och tillgängliga för familjehemmen och samarbetet upplevs förbättras när det finns en familjär relation mellan familjehemmet och socialsekreteraren eller familjehemskonsulenten. Tidigare forskning visar att orsaker till sammanbrott ofta initieras av familjehemmen och anges bero på barnets beteende eller diagnoser och brist på förståelse för barnet och dess upplevelser. Detta stämmer delvis överens med respondenternas upplevelse av orsakerna bakom sammanbrott i studien. / The studys purpose was to investigate social workers and foster care consultants' experiences of breakdowns in foster homes. A qualitative approach was used and five semi-structured interviews were conducted. The theory used was Erving Goffman's Dramaturgy and Anders Broberg's interpretation of John Bowlby's attachment theory. Data was analyzed thematically where three different themes emerged. The study shows that social workers and consultants need good cooperation, clear assignment and a familial relationship with foster homes in order for foster homes to be able to continue even when it is difficult. Social workers and foster care consultants need to be responsive, curious and accessible to avoid breakdown. Research shows that breakdowns are often initiated by foster families and are stated to be due to the child's behavior and lack of understanding of the child and its experiences. This is partly consistent with the respondents' experience of the reasons behind breakdowns.