Revision har varit en omtalad diskussion sedan länge där revisorer och redovisningskonsulter har haft skilda åsikter för huruvida det är givande eller inte att ha en revisor i sitt företag. I Sverige hade alla aktiebolag revisorsplikt fram till år 2010 när en lagförändring inträffade. De företag som inte uppnådde minst två av följande kriterier två år i följd fick valet av att bestämma om de ville ha en revisor eller inte. Kriterierna är som följer:  Max 3 anställda i medeltal Balansomslutningen får inte övergå 1,5 miljoner kronor Omsättningen får inte övergå 3 miljoner kronor Endast 20 % av de nystartade små företagen år 2013 valde att anlita en revisor. Av de befintliga företagen utan revisionsplikt valde 54 % att fortsätta använda sig av en revisor. Den stora minskningen av användandet av revisor väcker frågan om det finns faktorer som kännetecknar företag som väljer att fortsätta anlita en revisor. Undersökningen genomfördes baserat på en kvantitativ studie där fem faktorer identifierades; tillväxt på nettoomsättning, tillväxt på antalet anställda, tillväxt på balansomslutning, tidigare oren revisionsberättelse samt bankfinansiering. Faktorerna undersöktes genom granskning av årsredovisningar för åren 2010-2012 för 200 stycken företag utan revisorsplikt som har revisor och som inte har revisor. Efter empiri insamlingen utfördes en statistisk analys i form av ett oparat t-test. Resultatet visade att tillväxten på antalet anställda, tillväxten på balansomslutningen samt bankfinansieringen var faktorer som kännetecknar företag utan revisorsplikt med revisor. De företag utan revisorsplikt med revisor hade i genomsnitt lägre tillväxt på antalet anställda, balansomslutning och bankfinansiering i jämförelse med de företag som inte hade revisor. Kännetecken för valet av att behålla en revisor efter lagförändringen 2010 är därmed tillväxt på antalet anställda, tillväxt på balansomslutning och bankfinansiering. / Auditing has been a highly discussed topic throughout the years and different opinions on whether it is necessary or not to have an auditor for firms have been debated. In Sweden, it was mandatory to have an auditor until the year of 2010 when the law for small firms changed. Nowadays, small companies are defined by: A maximum of 3 employees in average A maximum of 1,5 million SEK in total assets A maximum of 3 million SEK in revenue and they can freely choose whether or not to have an auditor. Since the abolition of mandatory audit duty for small companies caused a decrease in use of an auditor it is of interest to gain knowledge of what kind of characteristics that signifies the firm’s choice to continue to employ an auditor. The study was performed using a quantitative method where five characteristics were identified. These characteristics were the growth on net revenue, the growth on number of employees, the growth on total assets, qualified audit reports, and bank financing. The chosen characteristics were examined by reviewing annual reports for the years 2010-2012. 200 firms were chosen from our population, 100 without audit duty with an auditor, and 100 without audit duty without an auditor. After the data were collected a statistical analysis was performed by making an independent t-test. The results showed that the growth on number of employees, growth on total assets, and bank financing were characteristics that characterizes firms without audit duty with an auditor.  The firms without audit duty with an auditor had in general lower growth on number of employees and total assets compared to the firms without audit duty without an auditor. The characteristics identified in this study for the choice of having an auditor without audit duty after the law change in 2010 is therefore: growth on number of employees, growth on total assets, and bank financing.

Från 1918 och framåt har invandringsströmmen varit större än utvandringen i Sverige. Till följd av att invandringen har överstigit utvandringen de senaste 95 åren är detta en av faktorerna som har bidragit till folkökningen i Sverige. Den stigande folkökningen i Sverige har skapat en mer konkurrenskraftig arbetsmarknad, där efterfrågan av sysselsättning ökar men utbudet är begränsat. En del av de utrikes födda har haft svårighet att hitta sysselsättning under en längre period på grund av målgruppens begränsningar. För lösa denna problematik har flera invandrare startat eget företag. Flertal av invandrarföretagare har olika former av begränsningar exempelvis språkliga, juridiska och formella. De har ett annat karaktärsdrag än etnisk svenskar, därför är invandrarföretagarens preferenser om vilka faktorer som är väsentliga vid val av revisor vara skiljaktig mot en etnisk svensk. Vilket leder till vår forskningsfråga som undersöker vilka faktorer påverkar val av revisor för småföretagare med utländsk bakgrund? Syftet med forskningen är att förstå vilka faktorer som är väsentliga när en småföretagare med utländsk bakgrund väljer sin revisor med tanke på företagarens begränsningar. En hermeneutisk forskningsfilosofi har använts under studien med en abduktiv forskningsansats och en kvalitativ forskningsmetod. Den kvalitativa forskningsmetoden har utförts genom intervjuer, där intervjuerna har utförts med fem respondenter i Region Skåne. Svaren som genererades utifrån intervjuerna analyseras i utgångspunkt med förslagen som har tagits fram i teoretisk referensramen. Slutsatsen indikerar att invandrarföretagares begränsningar påverkar deras val av revisor. I denna studie har vi kunnat påvisa samband mellan olika begränsningar och olika specifika faktorer hos revisorn. Ett samband som kunde påvisas är exempelvis invandrarföretagarens begränsningar i svenska och revisorns förmåga att tala företagarens modersmål. / Since 1918 onwards, the immigration has been greater in Sweden than the emigration. As a result of immigration exceeding the amount of emigration in the past 95 years, it is one of the elements contributing to the increase in population in Sweden. The growing population in Sweden has created a competitive labor market, where demand for work increases but the supply is limited. Finding employment for a longer period has shown to be a difficult for some non-natives because of the restrictions of the target group. To solve this problem, many immigrants choose to start their own company. Many immigrant entrepreneurs have different restrictions, for instance; linguistic, legal, and formal. They posses contrasting characteristics from ethnic Swedes, hence having contrasting preferences from ethnic Swedes about which factors are essential when choosing auditors. Accordingly, it leads to our research question which examines what factors affect the choice of auditor for small business owners with a foreign background? The aim of this research is to understand the essential factors for small business owners with a foreign background, considering their restrictions, when choosing an auditor. A hermeneutic research philosophy with an abductive research approach and a qualitative research method has been used in this study. The qualitative research method has been carried out through interviews, where the interviews were conducted with five respondents in Region Skåne. The answers from the interviews are analyzed based on the propositions that were developed in the theoretical framework. The conclusion indicates that the restrictions of immigrant entrepreneurs affect their choice of auditor. In this study we have been able to demonstrate a correlation between different restrictions and different specific factors of the auditor. A correlation that could be demonstrated is for example the immigrant entrepreneur’s restrictions in the Swedish language and the auditor’s ability to speak the business owner’s mother tongue.