Bakgrund:  Staten  inför  olika  lagregleringar  och  på  andra  sidan  av  detta  finns  det  alltid  en berörd  part.  Företagen  som  påverkas  av  lagregleringar  har  skyldighet  att  anpassa  sig  efter dessa  trots  personliga  åsikter.  Flertal  studier  menar  att  små  företagen  drabbas  hårdast  av lagregleringar. Detta kan bero på olika faktorer. De faktorer som påverkar individens syn på lagregleringar  skiljer  sig  mellan  olika  länder  beroende  på  vad  för  roller  myndigheterna  har samt relationen mellan myndigheterna och befolkningen. Synen generellt sätt påverkas även av  faktorer  som  är  i  samspel  med  den  miljö  som  individen  befinner  sig  i,  exempelvis  som kultur. Syfte:  Syftet  med  denna  studie  är  att  ta  reda  på  hur  invandrarföretagare  formar  sina uppfattningar kring lagregleringar samt myndigheter både i Sverige och i hemlandet. Avgränsning:  Lagregleringar  är  ett  brett  område  och  därför  är  det  nödvändigt  med  en avgränsning för denna studie. Författarna kommer att prata om lagregleringar i allmänt men Kassaregisterlagen  (2007:592)  kommer  att  ges  som  ett  exempel.  I  denna  studie  kommer  de små   företagarna   med   invandrarbakgrund   att   undersökas.   Med   invandrarföretag   avses företagare  som   är  utrikes   födda.    Metod: Studien har sin utgångspunkt i kvalitativa metoder och anledningen till denna val av metod  är  för  att  få  en  djupare  och  bättre  information  av  bakomliggande  faktorerna  till problematiken.  De  valda  respondenter  kommer  kunna  bidra  med  den  information  som  är relevant för denna studie då respondenterna är födda utomlands och har därmed en viss bild av både myndigheterna och lagarna i hemlandet men också få en bild i Sverige. Teoretisk referensram: De bakomliggande faktorer till invandrarföretagarnas uppfattningar redogörs. Empiri    och    analys:    De    kvalitativa    intervjuerna    som    har    genomförts    med    de invandrarföretagarna  tas  upp  i  empirin  och  därmed  sammanställs  materialet  för  att  kunna analysera genom vår djupgående litteraturgenomgång.

<p>Sverige står idag inför en omstrukturering av arbetsmarknaden, bland annat för att de tidigare storföretagen, som mycket av svensk tillväxt och sysselsättning berott av, nu i större utsträckning läggs ner eller flyttar utomland. En sådan omstrukturering innebär i sin tur att allt större vikt och tilltro sätts till att småföretag ska bära den svenska ekonomiska tillväxten och sysselsättningen. Invandrare utgör en stor del av småföretagarna och det är dem som ligger i fokus i detta arbete när jag studerar riksdag och regerings syn på invandrarföretagare. </p><p>Debatten kring ”invandrarföretag” har karakteriserats av såväl positiva som negativa förklaringsmodeller. Exempelvis har invandrarföretagares nyskapande och företagsamhet berömts och sådana rörelser har uppmuntrats. Eget företagande har ibland även presenterats som ett alternativ för personer med utländsk bakgrund som har svårt att få fotfäste på arbetsmarknaden. Jag kommer att med hjälp av kritisk diskursanalys genomföra en analys av riksdag och regerings sätt att tala om invandrarföretagare.</p>

Sverige står idag inför en omstrukturering av arbetsmarknaden, bland annat för att de tidigare storföretagen, som mycket av svensk tillväxt och sysselsättning berott av, nu i större utsträckning läggs ner eller flyttar utomland. En sådan omstrukturering innebär i sin tur att allt större vikt och tilltro sätts till att småföretag ska bära den svenska ekonomiska tillväxten och sysselsättningen. Invandrare utgör en stor del av småföretagarna och det är dem som ligger i fokus i detta arbete när jag studerar riksdag och regerings syn på invandrarföretagare. Debatten kring ”invandrarföretag” har karakteriserats av såväl positiva som negativa förklaringsmodeller. Exempelvis har invandrarföretagares nyskapande och företagsamhet berömts och sådana rörelser har uppmuntrats. Eget företagande har ibland även presenterats som ett alternativ för personer med utländsk bakgrund som har svårt att få fotfäste på arbetsmarknaden. Jag kommer att med hjälp av kritisk diskursanalys genomföra en analys av riksdag och regerings sätt att tala om invandrarföretagare.

Från 1918 och framåt har invandringsströmmen varit större än utvandringen i Sverige. Till följd av att invandringen har överstigit utvandringen de senaste 95 åren är detta en av faktorerna som har bidragit till folkökningen i Sverige. Den stigande folkökningen i Sverige har skapat en mer konkurrenskraftig arbetsmarknad, där efterfrågan av sysselsättning ökar men utbudet är begränsat. En del av de utrikes födda har haft svårighet att hitta sysselsättning under en längre period på grund av målgruppens begränsningar. För lösa denna problematik har flera invandrare startat eget företag. Flertal av invandrarföretagare har olika former av begränsningar exempelvis språkliga, juridiska och formella. De har ett annat karaktärsdrag än etnisk svenskar, därför är invandrarföretagarens preferenser om vilka faktorer som är väsentliga vid val av revisor vara skiljaktig mot en etnisk svensk. Vilket leder till vår forskningsfråga som undersöker vilka faktorer påverkar val av revisor för småföretagare med utländsk bakgrund? Syftet med forskningen är att förstå vilka faktorer som är väsentliga när en småföretagare med utländsk bakgrund väljer sin revisor med tanke på företagarens begränsningar. En hermeneutisk forskningsfilosofi har använts under studien med en abduktiv forskningsansats och en kvalitativ forskningsmetod. Den kvalitativa forskningsmetoden har utförts genom intervjuer, där intervjuerna har utförts med fem respondenter i Region Skåne. Svaren som genererades utifrån intervjuerna analyseras i utgångspunkt med förslagen som har tagits fram i teoretisk referensramen. Slutsatsen indikerar att invandrarföretagares begränsningar påverkar deras val av revisor. I denna studie har vi kunnat påvisa samband mellan olika begränsningar och olika specifika faktorer hos revisorn. Ett samband som kunde påvisas är exempelvis invandrarföretagarens begränsningar i svenska och revisorns förmåga att tala företagarens modersmål. / Since 1918 onwards, the immigration has been greater in Sweden than the emigration. As a result of immigration exceeding the amount of emigration in the past 95 years, it is one of the elements contributing to the increase in population in Sweden. The growing population in Sweden has created a competitive labor market, where demand for work increases but the supply is limited. Finding employment for a longer period has shown to be a difficult for some non-natives because of the restrictions of the target group. To solve this problem, many immigrants choose to start their own company. Many immigrant entrepreneurs have different restrictions, for instance; linguistic, legal, and formal. They posses contrasting characteristics from ethnic Swedes, hence having contrasting preferences from ethnic Swedes about which factors are essential when choosing auditors. Accordingly, it leads to our research question which examines what factors affect the choice of auditor for small business owners with a foreign background? The aim of this research is to understand the essential factors for small business owners with a foreign background, considering their restrictions, when choosing an auditor. A hermeneutic research philosophy with an abductive research approach and a qualitative research method has been used in this study. The qualitative research method has been carried out through interviews, where the interviews were conducted with five respondents in Region Skåne. The answers from the interviews are analyzed based on the propositions that were developed in the theoretical framework. The conclusion indicates that the restrictions of immigrant entrepreneurs affect their choice of auditor. In this study we have been able to demonstrate a correlation between different restrictions and different specific factors of the auditor. A correlation that could be demonstrated is for example the immigrant entrepreneur’s restrictions in the Swedish language and the auditor’s ability to speak the business owner’s mother tongue.

Både entreprenörskap och invandring har ökat kraftigt i Sverige, såväl som globalt. Idag finns det över en miljon bolag i Sverige där enmansföretag (74,8%) och mikroföretag (21,7%) utgör den största delen. Detta ger en klar syn över att det svenska näringslivet domineras främst av mindre företag. Bakom många av dessa mindre företag står individer med utländsk bakgrund. Under 2010 talades det om att var sjunde företag som startas i Sverige, drivs av en individ med rötter från en annan del av världen.En av de viktigaste drivkrafterna för ett lands ekonomiska tillväxt är företag, vilket är en stor anledning till att fokus ligger på hur dessa väljer att finansiera sin verksamhet. Problemet för många invandrarföretagare är svårigheten med att erhålla extern finansiering under företagets livscykel, vilket leder till att alternativa finansieringsmetoder används som bootstrapping. Bootstrapping betyder att ”ta sig själv i kragen” samt att se till att bli ”självförsörjande”. Forskare menar på att företagarens egenskaper också spelar en väsentlig roll vid val av finansiering.Syftet med denna uppsats är att utforska huruvida invandrarföretagarens användning av bootstrapping påverkas av företagarens egenskaper och företagets livscykel. En hermeneutisk forskningsfilosofi har använts tillsammans med en deduktiv ansats och en kvalitativ metod. Detta för att skapa en djupare förståelse för ett okänt område. Den kvalitativa undersökningen har genomförts med hjälp av åtta respondenter för att ge svar på studiens problemformulering och syfte.Uppsatsen indikerar på att invandrarföretagare främst använder sig av ägarfinansierad under introduktions- samt tillväxtfasen. Studien påvisar att fördröjande bootstrapping även är en vanlig metod som invandrarföretagare använder sig utav under tillväxtfasen. En annan metod som också är användbar men inte i lika stor utsträckning är relationsorienterad bootstrapping. De mest påverkande egenskaperna vid användning av bootstrapping är företagarens kontrollbehov över verksamheten samt riskbenägenhet mot externa finansiärer. / Both entrepreneurship and immigration has increased dramatically in Sweden, as well as globally. Today there are over a million companies in Sweden where one-person (74.8%) and micro enterprises (21.7%) represent the largest portion. This gives a clear view that the Swedish economy is dominated by small firms. Behind many of these smaller companies are individuals with a foreign background. In 2010 it was shown that every seventh company that was started in Sweden, operated by a person with roots from another part of the world.One of the main forces of a country's economic growth is the companies, which is a major reason that focus lies on how they choose to finance their business. The problem for many immigrant entrepreneurs is difficulty in obtaining external financing during its life-cycle, which leads to alternative financing methods used, named bootstrapping. Bootstrapping means to “lift oneself up” and make sure to become “self-sufficient”. Scientists believe that the entrepreneur's characteristics also play a significant role in the choice of financing.The purpose of this paper is to explore whether immigrant entrepreneur's use of bootstrapping is affected by the entrepreneur's characteristics and the company’s life cycle. A hermeneutic research philosophy has been used in conjunction with a deductive and a qualitative approach. The reason for using a qualitative approach is to create a deeper understanding of an unfamiliar area. The qualitative study has been performed with the help of eight respondents to answer the study's problem and purpose.The paper indicates that immigrant entrepreneurs mainly uses owner-financed in the introduction and growth phase. The study demonstrates that delaying bootstrapping is also a common method that immigrant entrepreneurs use during the growth phase. Another method that is also used but not as much as the other two methods is relationship oriented bootstrapping. The most influencing characteristics when using bootstrapping is the need of control over the business and risk aversion against external financiers.

Med anledning av att arbetslösheten är hög bland invandrare och att de i stor utsträckning startar företag är det intressant att se hur invandrarföretagare finansierar uppstarten av sin verksamhet. Av den anledningen är det också intressant att förstå vad som ligger bakom den valda finansieringsformen. Många invandrare som vill starta företag i Sverige stöter på problem tidigt i processen då de ofta blir diskriminerade av banker genom att inte bli beviljade lån i samma utsträckning som svenskfödda. Dessa begränsningar i tillgång till kapital via formella vägar öppnar upp för mer informella alternativ. En lösning skulle kunna vara att anförskaffa sig kapital via släkt och vänner som är kvar i hemlandet, med så kallade reverse remittances. Genom intervjuer med invandrarföretagare uppdelade i två olika grupper (en grupp som helt eller delvis använt reverse remittances som finansiering och en grupp som använt banklån och/eller andra finansiella medel) studerades valet av finansieringsform. Även sambandet mellan att ta emot och själv skicka remitteringar observerades. Då större delen av de invandrarföretagare som intervjuades inte hade varit i kontakt med banken innan finansieringsformen bestämdes finns ingenting i den här studien som tyder på att finansiering med reverse remittances beror på diskriminering hos bankerna. Den här studien visar istället att de främsta anledningarna till att reverse remittances används som finansiering är att det uppfattas som ett tillgängligt alternativ då invandrarföretagarna ingår i transnationella nätverk som byggs på en hög grad av tillit. Skillnaderna mellan de två urvalsgruppernas mönster i huruvida de själva remitterar eller inte visar sig i den här studien vara näst intill obefintliga. Istället beror remitteringsmönstret i båda urvalsgrupperna på kulturen inom de transnationella nätverken, en stark relation till remitteringsmottagaren och ett uttalat behov av pengar. Även om det finns antydningar på att företagarna som helt eller delvis finansierats med reverse remittances har något större benägenhet att själva remittera har studien inte kunnat se något tydligt samband mellan att ta emot remitteringar och själv remittera. / Given that the labor market for immigrants in Sweden has high unemployment and that immigrants to a large extent start businesses, makes it interesting to see how they finance the start-up. It also makes it interesting to try to understand the reasons that may lay behind the choice of funding source. However, many immigrants who want to start a business in Sweden encounter problems early in the process since banks tend to discriminate immigrants and not grant them loans to the same extent as to those born in Sweden. The constraints in access to capital through formal options open up for more informal alternatives. One solution could be to go through friends and family who still live  in their country of origin, through so-called reverse remittances. The reason behind the choice of funding source was studied through interviews with immigrant entrepreneurs divided into two groups; one group that received reverse remittances as funding source and one group that used bank loans and/or other funding sources. Additionally this study also looked at the linked relationship between entrepreneurs receiving and sending remittances. Since the greater part of the immigrant entrepreneurs that where interviewed had not been in contact with the bank before choosing source of funding, discrimination cannot be said to be the reason behind funding by reverse remittances. This study shows that the main reason for the use of reverse remittances rather is because the immigrant entrepreneurs belong to strong transnational networks built up by a high level of trust. No specific differences in the remittance pattern between the two sample groups have been found. It is rather the culture within the transnational network, strong ties to the remittance receiver and an expressed need for money that seem to decide whether immigrant entrepreneurs send remittances or not. This study has not either been able to point out whether there is a relationship between receiving and sending remittances among immigrant entrepreneurs in Sweden, apart rom some insinuations that the entrepreneurs funded by reverse remittances tend to remit to a slightly larger extent.

Syftet med denna uppsats är att beskriva hur styrkan i småföretags sociala och professionella nätverk påverkar valet av finansiell bootsrapping, med företagarens ursprung som betingad faktor. Målet med studien är att introducera och ge en generell översikt över orsakssambandet mellan de berörda koncepten. En undersökning genomfördes bland småföretag i Sverige för att identifiera det sociala och professionella nätverkets påverkan på finansiell bootstraping. I undersökningen antogs företagarens ursprung ha en modererande roll. Dessutom ingick en rad kontrollvariabler för att undersöka deras effekt på orsakssambandet. Sålunda ger det en djupare insikt om vilka underliggande individuella och organisatoriska attribut som påverkar företagares val av finansiell bootstrapping. En utökad kunskap för fenomenet finansiell bootstrapping kan ses som ett konkurrenskraftigt hjälpmedel vid egenföretagande. Framförallt blir det påtagligt för småföretagare som stöter på hinder i anskaffningen av externt finansiellt kapital. Denna uppsats baserades på 136 frågeformulär som returneras från småföretagare som är etablerade på den svenska marknaden. Medan resultatet bekräftar vikten av finansiell bootstrapping för småföretag, identifieras ursprungsskillnader i användningen av olika finansiella bootstrappingmetoder. Dessutom identifieras variationer i invandrare och inföddas användning av sociala och professionella nätverk. Vidare upptäcker vi att styrkan i småföretags nätverk har en positiv påverkan på finansiell bootstrapping. Däremot när ursprung antas ha en modererande effekt ges blandade resultat. Sålunda indikerar resultatet på att det finns vissa likheter i invandrare och infödda företagares finansieringsbeteende