Syftet med studien var att undersöka hur en digitaliserad samrådsprocess påverkade medborgarinflytandet jämfört med traditionella samråd. Medborgarinflytandet delades i denna studie upp i dialog, social representativitet och påverkansmöjligheter. En kvalitativ enkät användes som metod för att undersöka medborgarinflytandet. Enkäten skickades till anställda på flera svenska kommuner som har haft både digitala och traditionella samråd. Svarsunderlaget analyserades sedan med en tematisk analys förankrad i relevanta teoretiska modeller och litteratur. Resultatet av arbetet visade att dialogerna under samråden till viss del hade begränsats av det digitala formatet. Särskilt uppenbart var det när det digitala formatet webb- och livesändningar användes för att genomföra samrådsmötet. Samtidigt bidrog det digitala formatet till att dialogerna blev mer sakliga, strukturerade och rättvisa. Det digitala formatet påverkade även den sociala representativiteten och då främst positivt. Det digitala formatet resulterade i att kommunerna nådde ut till fler demografiska grupper under samråden. En bredare och mer jämställd social representativitet identifierades. Demografiska grupper som brukar vara underrepresenterade i större utsträckning under traditionella samråd såsom småbarnsföräldrar och kvinnor var bättre representerade under de digitala samråden. Den demografiska gruppen äldre hade till viss del exkluderats som ett resultat av det digitala formatet. Sammantaget hade de digitala samrådens påverkan på dialogerna och social representativitet inverkat på de deltagande medborgarnas påverkansmöjligheter både positivt och negativt. Dessa negativa effekter går att anse som lärdomar och utvecklingsmöjligheter, och med kunskapen förvärvad genom denna studie går effekterna att adressera och hantera. Det kunde även fastställas att en subjektiv inverkan som en följd av planerarnas etablerade värdegrund och planeringsetik inte hade begränsat inflytande eller påverkansmöjligheter för deltagande medborgare i någon stor utsträckning, då de allra flesta av respondenterna visade sig vara positivt inställda till medborgarpåverkan och inlytande. Medborgarinflytandet påverkades således av de digitala samråden både positivt och negativt, men med vissa korrigeringar genom förvärvad kunskap från denna studie hade digitala samråd varit mer fördelaktiga, samt mer tillgängliga för medborgare än traditionella samråd. / The aim of this study was to investigate how digitalized consultations affected citizen-influence compared to traditional consultations. The concept of citizen-influence in this study was divided into dialogue, social representation, and the citizens possibility to influence. The method used to investigate this was done through a qualitative survey. The survey was sent to planners employed at several different municipalities that had conducted both digital and traditional consultations previously. The collected data was then analysed using a thematic analysis with connections to relevant models and literature. The results of the study showed that the dialogue was partially restricted by the digital format used to carry out the consultations. This was especially apparent when the digital format web- and online live broadcasts with accompanied chat-features for questions and viewpoints from citizens was used to carry out the consultation. Simultaneously the digital format also contributed to more factual, structured, and equitable dialogues. The digital format has also affected the social representation during the consultations, primarily positively. The digital format enabled the municipalities reach out to more various demographic groups with the consultations. A broader and more equal social representation, including demographic groups that are usually underrepresented in traditional consultations, such as parents of young children and women, were better represented during the digital consultations. Although the elderly demographic was partially excluded due to the digital format. Overall, the effects of digital consultations on dialogue and social representation have impacted on the participating citizens possibility to influence both positively and negatively. These negative effects, however, can be seen as new wisdoms and opportunity of development and with the knowledge acquired by this study can be used to address and optimize these negative effects. Additionally, it was determined that subjective factors related to planners established values and planning-ethics did not significantly limit participating citizens possibility to influence, as most respondents expressed a positive attitude towards citizen-influence and participation. In summary, citizen influence was affected by the digital consultations both positively and negatively, but with some adjustments through knowledge acquired by this study, digital consultations have the potential to yield more favourable results as well as making them more accessible for citizens than traditional consultations.

Uppsatsen undersöker hur makt kan förskjutas till medborgarna och ge verkligt inflytande. Forskning visar att makt finns inom planeringsprocessen och det behövs tas i beaktande för att skapa verkligt inflytande. För att undersöka detta fenomen studeras projektet Sigtuna stadsängar, ett stadsutvecklingsprojekt som genomförts med rådslag innan utförandet av detaljplan. Studien ämnar att genom intervjuer undersöka hur dialogerna var utformade och genomförda utifrån tre perspektiv: medborgare, kommun och exploatören. Intervjun användes för att jämföra svar och se hur de olika aktörerna upplevt dialogen och projektet. Vidare syftar studien med hjälp av dokumentanalys att undersöka huruvida medborgardialogen innebar ett faktiskt inflytande. Resultatet visar att det fanns en stor vilja att låta medborgarna vara delaktiga i processen där medborgarna har haft inflytande i flera steg på olika nivåer och tagit det slutgiltiga beslutet om projektet ska genomföras eller inte. I projektets slutgiltiga tekniska detaljer fanns makten hos exploatören och kommunen. / The essay examines how power can be shifted to citizens and provide real influence. Research shows that power exists within the planning process and it needs to be taken into account to create real influence. In order to investigate this phenomenon, the project Sigtuna stadsängar is studied, an urban development project that was carried out in consultation before the implementation of the detailed plan. The study aims to examine through interviews how the dialogues were designed and carried out from three perspectives: citizens, the municipality and the developer. The interview was used to compare answers and see how the different actors experienced the dialogue and the project. Furthermore, with the help of document analysis, the study aims to investigate whether the citizen dialogue meant an actual influence. The result shows that there was a great desire to let the citizens be involved in the process where the citizens have had influence in several steps at different levels and made the final decision whether the project should be implemented or not. In the final technical details of the project, the power was with the developer and the municipality.