Satisfied employees are essential to an organization, as they are the primary means for meeting organizational needs. Employees who are more satisfied at work are less likely to leave their job or think about leaving their job, less likely to feel burnt out or stressed, and perform better at work. Job satisfaction is particularly important among criminal justice agencies, specifically probation agencies which largely rely on personnel for the supervision and rehabilitation of offenders. Yet the correlates of job satisfaction among juvenile probation staff are largely unknown. Theory suggests that organizational characteristics are influential predictors of job satisfaction across occupational domains. This current body of research is limited due to its predominant focus on institutional corrections, a deficiency in assessing a diverse variety of climate domains and their influence on job satisfaction, and a lack of standard factor analytic techniques. Accordingly, the goal of this study is to address these gaps within the current body of research and examine the correlates of job satisfaction among juvenile probation staff. First, the psychometrics properties of six perceived organizational climate domains (i.e., innovation and flexibility, communication, agency quality, supervisory support, job–related stress, and organizational support) and job satisfaction are evaluated. Second, salient personal and organizational characteristics which influence job satisfaction are identified. Specifically, the model evaluates both direct and indirect effects of perceived organizational climate characteristics on job satisfaction, as mediated through perceptions of job-related stress. Third, the study assesses whether job satisfaction varies across agencies. Towards this goal, the study uses baseline data from the Juvenile Justice – Translational Research on Adolescents in the Legal System (JJ-TRIALS) initiative, a National Institute on Drug Abuse (NIDA) funded research project conducted in seven states with 36 participating juvenile probation agencies. Data are especially useful in the identification of job satisfaction correlates because they provide information on personal and organizational factors for a large sample of juvenile probation staff. This study used a number of analytic techniques including bivariate analyses, factor analysis, structural equation modeling, path analysis, and multivariate analyses. Findings from the current study expand our understanding of the influence of personal and organizational factors on job satisfaction to an understudied population. Overall, juvenile probation staff reported moderate levels of job satisfaction. Furthermore, results highlight the importance of work-place factors and suggest efforts towards increasing job satisfaction and staff retention should focus on the improvement of organizational characteristics.

Etik är något som påverkar allt vi gör medan affärsetik används för att göra alla affärer mer etiska. Sedan början av 1900-talet har mycket gjorts för att göra revisionen mer etisk för att motverka skandaler och oetiska beteenden. Olika studier har visat att revisorer tycker att etik är mycket viktigare i revisionskurser än vad lärare och professorer gör. När det kommer till ekonomiutbildningar i Sverige innehåller de flesta av kurserna i redovisning varken etik i kursplanerna eller i lärandemålen. Etikutbildningar inom företag syftar ofta till att harmonisera och se till att alla har samma syn på etik och de etiska ramarna som gäller i organisationen. Syftet med denna studie är att svara på frågan: Vad har revisionsbyråer för krav och förväntningar på nyutexaminerade studenters etikkunskaper inom revisionsyrket? Med Ethical Climate Theory (ECT) undersöks de etiska klimaten som revisionsbyråerna i The Big Four visar för att förstå de krav och förväntningar de har. Därigenom dras slutsatser om forskningsfrågans svar. För att kunna analysera och ta reda på vilka etiska klimat som företagen har har en triangulering valts som tillvägagångssätt att samla in empirin. Den insamlade empirin består av platsannonser, uppförandekoder samt intervjuer. Den insamlade empirin analyserades med hjälp av den ursprungliga ECT-matrisen som ramverk, för att ta reda på de olika etiska klimat som vardera företag har och hur det visar sig i deras krav och förväntningar. Överlag visade det sig att de undersökta företagen har ett principiellt klimat där personlig moral, koder, lagar och regler är det viktiga i klimaten. Inom organisationen är även lagandan viktig. Utöver det var det små variationer i företagens etiska klimat. Då inga direkta krav och förväntningar fanns på nyanställda studenter kunde slutsatsen dras att det troligen beror på att det är viktigare att anställa rätt personer då uppförandekoder och företagets etiska ramar och regelverk lärs ut direkt vid anställning. Som framtida forskning är en utveckling av detta arbete, med fler företag och fler respondenter per företag, något som kan ge en större och djupare inblick i detta område. Ett annat forskningsområde som bör undersökas är vilka etiska skillnader det finns mellan små, mellan och stora revisionsbyråer.

It is the responsibility of the employer to keep all workers safe and to promote a healthy work environment. Though there still remain work safety concerns, the construction industry has made a lot of progress addressing these issues over the last few decades. Safety research has and will continue to be a crucial part of this improvement.  The focus of this study is to chart the structure for on-site dispersal of safety information amongst construction workers. The aim is to identify the known factors affecting information flow that are present at the construction site. Using Safety Climate theory as a framework enables the combining of Interorganizational Relations theory and Network theory, creating a tool for data analysis. Chosen method for data collection is semi-structured interviews followed by a study of the digital platforms mentioned by the respondents. The stock take of the information structure shows that the supervisor, and to a lesser degree the site manager, enables the information flow between actors within the construction site. The Safety Climate theory suggests that frequent communication between participants across all levels of the organization tend to facilitate ongoing discussions regarding safety. The results of the study confirm this conclusion. These discussions can, according to Safety Climate theory, lead to fewer accidents. The data indicate that well communicated safety information structure regarding both content and proceedings resulted in transparent information exchange. Language is a factor connected to difficulties with information exchange. Translations were found to be performed satisfactory, although the responsibility to perform said translations was not as well communicated. Overall the safety climate was regarded as satisfactory by the respondents at the construction site. The findings of this study have practical implications for construction safety efforts, due to the identified factors which can improve safety communication. / Arbetsgivaren ansvarar för en sund och hälsosam arbetsmiljö, där medarbetarna kan känna sig trygga. Byggarbetsbranschen, med sin diversitet gällande såväl arbetsuppgifter, arbetsgivare och nationaliteter, har trots bestående problem kommit långt i säkerhetsarbetet de senaste decennierna. Forskning gällande säkerhet har varit, och kommer att fortsätta vara, en viktig hörnsten gällande detta förbättringsarbete. Förevarande studie fokuserar på kartläggning av säkerhetsinformationens struktur vid en byggarbetsplats. Syftet är, utöver kartläggningen, att identifiera kända faktorer med påverkan på informationsflödet. Med säkerhetsklimatteorin som grund kombineras interorganisationell relationsteori med nätverksteori. Resultatet analyseras enligt den sammantagna förklaringsmodellen. Datainsamling genomförs i första hand genom semistrukturerade intervjuer. Därefter utförs undersökning av digitala dem plattformar som respondenterna nämner. Kartläggningen visar att arbetsledaren, och i viss mån platschefen, fungerar som möjliggörare för kommunikation mellan olika aktörer. En faktor som påvisats i säkerhetsklimatteorin är att frekvent kommunikation mellan personer på olika befattningsnivåer i organisationen kan leda till diskussioner gällande säkerhet, detta samband påvisas även i resultatet. Dessa diskussioner kan enligt säkerhetsklimatteorin leda till minskat antal olyckor. När strukturen för säkerhetsinformation var väl kommunicerad gällande såväl informationsväg som innehåll visade resultatet att informationsutbytet fungerade bäst. En potentiell problemfaktor är språket. Analysen visar att översättningar fungerade väl, men ansvarsfördelningen för översättningarna var mindre tydlig. Respondenterna lyfter överlag säkerhetsarbetet och informationsdelningen som välfungerande. Studien har praktisk nytta då påverkansfaktorer identifierats vilket möjliggör systematiskt förbättringsarbete med säkerhetskommunikation.

High turnover of child welfare workers is a problem to the children and families that receive services and the child welfare organizations that lose their staff. For children and their families, turnover of their assigned worker may interrupt their ability to achieve their permanency goals. Child welfare organizations encounter high costs for hiring staff due to the turnover and the staff that remain suffer with higher caseloads and not being able to provide the quality of services that they should be able to offer. The purpose of this phenomenological study was to understand the lived experiences of child welfare workers who remained with the same employer for 3 years or more. The conceptual framework consisted of 2 theories: organizational climate and organizational culture theory. Two focus groups, consisting of 3 participants from an urban community and 5 participants from a rural community, were used. A snowball sampling method was used to obtain the sample. A content analysis was conducted to discover major and minor themes. This study revealed that 5 factors contribute toward retention: a) caseload size; b) educational background and training; c) recruitment, screening, and selection; d) supervisory support; and e) peer support were supported by all 8 participants. In addition, a new factor of self-care emerged as a result of this study. While all the child welfare workers experienced all the factors that could have resulted in their turnover, due to implementation of self-care techniques they ended up remaining from 3 years to 13 years. Exploring self-care as an answer toward retention is worth exploring and can contribute toward social change in the field of child welfare.