Syfte och frågeställning Syftet med studien var att undersöka hur kvinnliga atleter i lagidrotter upplever relationen med coachen samt ta reda på atleternas upplevelse av relationens betydelse för prestationen. Följande frågeställning undersöktes “Hur upplever den kvinnliga atleten relationen med sin coach utifrån de fyra dimensionerna närhet, komplettering, samspel och engagemang (Jowett, 2007)?” och “Vilken betydelse har relationen med coachen för att den kvinnliga atleten ska kunna uppnå sin maximala prestation?” Metod En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med tio kvinnliga atleter från lagidrotter (fotboll, handboll, basket, innebandy, truppgymnastik och ishockey) i åldern 18-26 år, som spelar i högsta- eller näst högsta divisionen. Studien har utgått från 3+1C modellen (Jowett, 2007) som innefattar de fyra dimensionerna. Intervjuguiden är baserad på frågeformuläret CART-Q (Jowett &amp; Ntoumani, 2004). Resultat Alla atleter beskrev relationen med sin coach som professionell och fyra av dem berättade att relationen samtidigt kunde ses som nära. Samtliga atleter ansåg att det var viktigt att ha förtroende till sin coach och sju såg relationen som positiv. Hälften av atleterna upplevde att deras coach till största delen var medveten om hur de bäst behöver stöd. Åtta av tio upplevde att deras coach visade engagemang i deras idrottande. Feedback skedde muntligt och hälften ansåg att den var regelbunden. Relationens betydelse för prestationen ansåg atleterna var stor och hälften av atleterna graderade relationen högst på skalan (1-10). Slutsats Kommunikation, förtroende och engagemang är viktiga faktorer för att främja en god coach-atlet relation. Relationens betydelse för prestationen ansågs viktig för atleterna och bör beaktas för att skapa möjlighet till prestation och utveckling. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Syftet med studien var att utöka förståelsen för coachers roll i graden av faktorer som kan relateras till överträning hos svenska CrossFit-utövare. Urvalet bestod av 42 CrossFit-utövare (n=42), dessa bestod av 30 kvinnor (72%), 11 (26%) män och en som inte ville definiera kön (2%). Alla deltagare var från Sverige. Deltagarna var 33 (±8.8) år gamla och tränade CrossFit regelbundet i genomsnitt 5,9 timmar/veckan (±3.4). En enkät bestående av The Coach-athlete Relationship Questionnaire, Motives for Physical Activity Measurement-Revised, The Behavioral Regulation in Exercise Questionnaire Revised Version, The multi-component Training Distress Scale, The Perceived Stress Scale- 4 item samt ett Feedback Questionnaire skickades ut till 120 aktiva CrossFit-utövare. Signifikansnivån i studien var alfa=0.05. Resultaten visade ett signifikant positivt samband (p&lt;0.05, r=0.347) mellan den upplevda coach-atlet relationens kvalité och CrossFit-utövares viljestyrka, signifikant positivt samband (p&lt;0.05, r=0.349) mellan den upplevda coach-atlet relationens kvalité och positiv feedback samt ett signifikant negativt samband mellan motivet ”Hälsa” för fysisk aktivitet och sömnsvårigheter (p&lt;0.05, r=-0.323). Studien kunde inte säkerställa en konklusion av det sistnämnda resultatet, däremot hade den upplevda coach-atlet relationens kvalité ett samband med en specifik faktor relaterad till överträning bland svenska CrossFit-utövare, närmare bestämt deras viljestyrka. Studies resultat visar även att typen av kommunikation som CrossFit-utövaren upplever att hens respektive coach använder har ett samband med den upplevda coach-atlet relationens kvalité. Framtida forskning bör undersöka området vidare för att utöka förståelsen för samspelet mellan coacher och CrossFit-utövare. / The aim of this study was to expand the understanding of the role of coaches in the degree of factors that can be related to overtraining among Swedish CrossFit-athletes. The participants consisted of 42 CrossFit-athletes (n=42), these consisted of 30 women (72 %), 11 (26 %) men and one who did not want to define gender (2 %). All participants were from Sweden. The participants were 33 (± 8.8) years old and trained CrossFit regularly an average of 5.9 hours / week (± 3.4). A questionnaire consisting of The Coach-Athlete Relationship Questionnaire, Motives for Physical Activity Measurement-Revised, The Behavioral Regulation in Exercise Questionnaire Revised Version, The Multi-component Training Distress Scale, The Perceived Stress Scale- 4 Item, and a Feedback Questionnaire was sent to 120 active CrossFit-athletes. The significance level of the studie was alpha=0.05. The results showed a significant positive correlation (p&lt;.05, r = .347) between the quality of the coach-athlete relationship and the vigour of CrossFit-athletes, significant positive correlation (p&lt;.05, r = .349) between the quality of the coach-athlete relationship and positive feedback as well as a significant negative correlation between the motive "Health" for physical activity and sleep difficulties (p&lt;.05, r =-.323). A sure conclusion cannot be deduced from the latter result, but the quality of the coach-athlete relationship seems to be related to one certain specific factor related to overtraining among Swedish CrossFit-athletes, more specifically their vigour. The studie’s results also show that the type of communication that the CrossFit-athlete experiences their coach is using, could be related to the coach-athlete relationship quality. Future research should explore the subject to expand the understanding of the relationship between coaches and CrossFit-athletes.