The article explains the origin of the French expression tirer une lettre de change, which is opaque for present-day speakers. Originally, it was the money that was drawn (home) by means of a bill of exchange, but already in the second half of the 16th century the verb tirer "to draw" could also take as a direct object the bill itself, thereby obscuring the original meaning.

The aim with this essay is to map down how the language plays a part in the persuasion carried out by ICA-Stig – one of the most beloved characters from ICA’s commercial soap opera. Through a discourse analysis with a linguistic focus this study can provide one explanation to why the audience trust ICA-Stig and how he persuades them to do their grocery shopping at ICA. The study takes off from the rhetorical means of persuasion, ethos, logos and pathos, along with how ICA-Stig commits a linguistic intimisation and exploits intertextual strategies in order to approach the audience and their reality. The result shows that Stig uses personal pronouns in a way that enables him to commence intimisation in the sense of addressing his co-workers and the audience in a family-like manner. Regarding intertextuality, Stig uses a composition of different discourses in favour of his character since he is able to reach a large audience whilst nourishing the personal touch, combined with proving himself credible. Through his language, ICA-Stig reduces the gap between non-fiction and fiction, and in his transcendent role he becomes a factive character – neither real nor fictive.  This role allows him to become self-aware, which gives him an outside perspective on commercials in general. From a rhetorical perspective, the intimisation and intertextuality function as to have ICA-Stig relate to the reality, habits, and experiences of the audience. This creates the situation that Daddy-ICA has something to say to his ICA-family, which becomes the premise on which the commercial is founded. The intimisation enhances ICA-Stig’s ethos since he can prove to be a caring father and a knowledgeable shop manager. The appeals to pathos lie within his caring language. Appeals to logos can be found in the product placement of the groceries in an environment very much reminiscent of reality and everyday-life. Finally, the essay problematises the role commercial has and plays in today’s society due to the fact that this discourse is approaching the discourse of private life and communication, which, in turn,  paves the way for new ways of persuading the costumers. / Syftet med detta arbete är att genom en diskursanalys kartlägga hur språkbruket fungerar i övertalningen hos ICA-Stig ‒ en av de mest folkkära karaktärerna från ICA:s reklamsåpa. Med språket som utgångspunkt kan denna analys bidra till förklaringen varför tv-tittarna litar på ICA-Stig och hur han får dem att vilja handla på just ICA. Studien tar avstamp i tre utgångspunkter där retorikens medel för övertalning, ethos, logos och pathos, tas i beaktande jämte hur ICA-Stig begår en språklig intimisering med tittarna, samt utnyttjar intertextuella strategier för att närma sig deras verklighet. Resultatet visar att ICA-Stig tillämpar intimisering genom att bruka pronomen på ett sådant sätt att såväl tittare som medarbetare tilltalas familjärt. Intertextuellt kan ICA-Stig sägas utnyttja olika diskursmöten till sin fördel för att samtidigt nå en bred kundkrets och värna det intima, samt visa på sin trovärdighet. Genom språket tänjer han på gränserna mellan fiktion och fakta, och kan i sin diegesöverskridande roll sägas vara en faktiv karaktär ‒ varken overklig eller verklig. Faktionen gör det möjligt för ICA-Stig att visa självmedvetenhet, vilket ger distans till reklambranschen. Retoriskt sett, har intimiseringen och intertextualiteten funktionen av att låta Stig anknyta till publikens verklighet, vanor och erfarenheter. Det skapar förutsättningar så att reklamen grundas på premissen att Pappa ICA-Stig har något att berätta för sin ICA-familj. Intimiseringen ger ICA-Stig ethos eftersom han bevisar att han är en trygg och vårdande fadersgestalt, såväl som kunnig butikschef. Anspelningar till pathos finns i hans vårdande språkbruk. Logosargumenten ligger i varornas produktplacering i en verklighetsnära vardagsmiljö. Avslutningsvis problematiserar uppsatsen reklamens plats och funktion i samhället utifrån det faktum att reklamens diskurs närmar sig privatlivets diskurs och på så sätt dels kan påverka konsumenterna på helt andra sätt, dels bli en än större del i samhället och dess vardag.