Ägandeformens betydelse för ett företag är en omdiskuterad fråga, som kan angripas från flera infallsvinklar. I avhandling studie diskuteras en ägandeform av principiellt intresse – ICA-Rörelsens ägandeform. Liknande former med inslag av både enskilt och kollektivt ägande är inte alls ovanliga i Sverige. Ägandeformer av denna typ förknippas emellertid inte uteslutande med framgång. Det finns flera exempel på företag med ägandeformer som liknar ICA-Rörelsens som haft svårigheter med kapitaltillväxt och investeringar i kollektivt ägda företag. ICA-Rörelsen har emellertid varit framgångsrik i detta avseende. Denna studie har två syften, dels att analysera denna principiellt intressanta ägandeform och dess betydelse för ett företag, dels att ge perspektiv på två olika modeller för att förklara ägandeformens betydelse för ett företag. De två modeller som tillämpas i studien är en agentteoretisk modell av ekonomisk organisation respektive en strukturell modell av samspelet mellan ett helhetsperspektiv och dess enskilda delars perspektiv vid beslutsfattande i ett företag av ICA-Rörelsens typ. Studien omfattar perioden 1948-87. Empiriska data beträffande utvecklingen av fem variabler av strukturell karaktär under denna period redovisas. Dessutom redovisas empiriska data beträffande några särskilda tillfällen under perioden av stor betydelse för företagets framtida inriktning, s k milstolpar. / Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 1989

Betydelsen av ägarkontroll i företag är, trots stor uppmärksamhet i samhällsdebatten, omtvistad och oklar. En förklaring är att maktaspekter tidigare dominerat ägarforskningens fokus. En annan gemensam nämnare för rådande forskningsinriktning har varit teorins uppmärksamhet mot ägares externa, ofta kvantifierade, företagsrelation. Hur ägarkontroll internt kan omformas i stora företag har emellertid behandlats mer sparsamt. I föreliggande studie kombineras därför, såväl empiriskt som teoretiskt, ägarkontrollens externa aktivering med dess interna utformning. När frågor om ägarkontroll i svenska koncerner vanligen behandlas sker detta utifrån en relativt homogen uppfattning om ägarkontroll. Den föreställningsram, som vuxit fram under det senaste årtiondet, sammanfattas i studien med hjälp av följande teser: Effektivitet i ägandet skall säkerställas genom den "konkurrens" om kontroll som indirekt erbjuds alla aktieägare i börsbolag. När kampen om kontroll väl avslutas och en aktör "uppnått" dominerande kontroll, bör ett "aktivt" ägande utövas. Ägandet bör vidare vara "personligt" och därmed särskilt från centrala och anonyma ägarinstitutioner och samtidigt "långsiktigt". I studien presenteras alternativ av dessa antaganden. Tesen om ägarkonkurrens ställs mot möjligheten för ägare att samarbeta om kontrollen. Tesen om ägarkontroll sett som ett statiskt tillstånd i företaget ställs mot dynamiken i ett koncernföretags interna kontrollmekanismer. Normen om det personliga ägandets effektivitet bör i sin tur ställas mot koncernens möjlighet till intern ägarspecialisering. Teserna om det aktiva och långsiktiga ägandet granskas slutligen i studien med avseende på varierad aktivitetsnivå liksom behovet av differentierad utvärderingstid för olika typer av resurser i företag. / Diss. Stockholm : Handelshögsk.

This thesis will try to combine shareholder ownership of a company with the notion of viewing thecompany as a social contract.Even if viewing the company as a social contract is usually considered to be part of the stakeholdertheory this view is not incompatible with the shareholder centred approaches.Through motivating the social contract view of businesses and discussion the advantages ofadopting a shareholder centred approach to company ownership this thesis will form the basis of asocial contract that would be agreed by the shareholders of the company. A part of this paper will also be dedicated to discussing how the shareholders could change the current companies to reflectmore closely on the contract they would initially have agreed on.

A company's need for an effective and suitable corporate strategy is higher than ever due tofierce and increasing competition in the current business landscape. In order for companies tofinance their chosen corporate strategy, as for instance conduct investments for growth, theyneed proper funding. Moreover, the capital structure defines and outlines a company’s availablemix of debt and equity. Financial theories and studies further conclude that it is paramount forcompanies to understand the relationship between the corporate strategy and the capital structurein order to remain competitive. However, the current amount of empirical studies that have beenconducted in this area is very limited. Therefore, this study has analysed and examined therelationship between the corporate strategy and the capital structure for small and medium-sizedenterprises (SMEs) in the Swedish manufacturing industry. Indeed, the purpose of the study is toexamine this relationship. The study has been executed by conducting five case studies where five different SMEs in theSwedish manufacturing industry have been analysed. The companies represent both familyownership as well as ownerships via external investors. The five case studies consisted of semistructuredinterviews with the CEO of each firm. A questionnaire was also provided to the fiverespondents, which enhanced the possibility to benchmark the results from the companies. The results of the study indicate that the relationship between the corporate strategy and thecapital structure differs depending on a company’s type of ownership. In conclusion, forexternally owned companies (e.g. owned by private equity companies), the corporate strategytends to drive the choice of capital structure. On the other hand, for companies owned by thefounding families, the relationship seems to be inverted where the capital structure rather drivesthe choice of corporate strategy. / Ett företags behov av en effektiv och passande företagsstrategi är högre än någonsin på grund avhård och ökande konkurrens på den nuvarande marknaden. För att ett företag skall kunnafinansiera sin valda företagsstrategi, som exempelvis att genomföra investeringar för tillväxt,krävs det en väl avvägd finansiering. Vidare definierar och beskriver kapitalstrukturen ettföretags tillgänglighet gällande dess mix av skulder och eget kapital. Samtidigt visar finansiellteori och studier på området att det är av största vikt för företag att de förstår sambandet mellandess företagsstrategi och kapitalstruktur för att de skall kunna förbli konkurrenskraftiga. Dock ärantalet studier som är gjorda på området mycket begränsade. Således har denna studie analyseratoch undersökt sambandet mellan företagsstrategin och kapitalstrukturen för små och medelstoraföretag (SMEs) inom den svenska tillverkningsindustrin. Studien har utförts genom att genomföra fem fallstudier där fem olika små och medelstoraföretag inom den svenska tillverkningsindustrin har analyserats. Företagen representerar bådefamiljeägda företag samt företag ägda av externa investerare. De fem fallstudierna bestod avsemistrukturerade intervjuer med VDn för respektive bolag. Ett frågeformulär distribueradesockså till de fem respondenterna för att kunna möjliggöra en jämförelse av resultaten från bolagen. Resultaten av studien indikerar att sambandet mellan företagsstrategin och kapitalstrukturenvarierar beroende på typ av ägarskap av ett bolag. Sammanfattningsvis så tenderar valet avföretagsstrategi att driva valet av kapitalstruktur för bolag ägda av externa investerare(exempelvis bolag ägda av private equity-företag). Å andra sidan tenderar förhållandet snararevara inverterat för företag ägda av sina grundarfamiljer, där kapitalstrukturen snarare driver valetav företagsstrategi.