An increasing number of complex applications are being executed on resource constrained devices, such as drones and rovers. Such systems often operate in dynamic and unknown environments, and consequently have dynamic performance requirements based on their surroundings. These systems must consider the trade-off between application and platform performance in order to operate within resource means. This thesis proposes a runtime resource management system for a monolithic localization application. The proposed strategy uses gradient boosting regressors to predict localization accuracy and power consumption at runtime for a set of configurable application and platform parameters. A model-based controller selects parameters at runtime to optimize localization accuracy subject to a power constraint. The testbed used for experiments consists of maplab, a visual-inertial localization and mapping framework, executed monolithically on the Nvdia Jetson AGX platform. The results highlight the importance of incorporating dynamic parameters when identifying predictive models for localization systems. The proposed system is able to track a power reference while maintaining reasonable localization accuracy at runtime, for both platform and application parameters. The results demonstrate that runtime control can achieve better performance than alternative solutions which rely on offline profiling of the configuration space. / Ett ökande antal komplexa program körs på resursbegränsade enheter, till exempel drönare och rover. Sådana system fungerar ofta i dynamiska och okända miljöer och har därför dynamiska prestandakrav som är baserade på deras omgivningar. I dessa system måste hänsyn tas till skillnaden mellan applikations- och plattformsprestanda för att kunna fungera med hjälp av resurser. I den här tesen föreslås ett resurshanteringssystem för körning av ett monolitiskt lokaliseringsprogram. Den föreslagna strategin använder övertoningsförstärkare för att förutsäga lokaliseringens exakthet och energiförbrukning vid körning för en uppsättning konfigurerbara program- och plattformsparametrar. En modellbaserad styrenhet väljer parametrar under körning för att optimera lokaliseringsnoggrannheten under förutsättning att det finns en energibegränsning. Den testbädd som används för experiment består av maplab, en ram för visuell tröghetslokalisering och kartläggning, som utförts monolitiskt på Nvdia Jetson AGX-plattformen. Resultaten belyser vikten av att införliva dynamiska parametrar när man identifierar förutsägbara modeller för lokaliseringssystem. Det föreslagna systemet kan spåra en energireferens samtidigt som man bibehåller en rimlig lokaliseringsnoggrannhet vid körning, för både plattformsparametrar och programparametrar. Resultaten visar att körningskontroll kan ge bättre prestanda än alternativa lösningar som är beroende av offlineprofilering av konfigurationsutrymmet.

The Internet of Things (IoT) comprises many small, embedded devices that operate on severe resource constraints concerning energy, bandwidth, and memory footprints. Software for such devices has traditionally been implemented using relatively low-level languages such as C, which makes it susceptible to introducing bugs or flaws that can compromise the security of the device. This thesis adds interpreted WebAssembly (WASM) bytecode execution to Contiki-NG – an operating system for the next generation IoT devices. This is done using an open-source WASM runtime called WebAssembly Micro Runtime (WAMR). It creates an isolated and secure environment for applications to be executed in that has restricted access to the host operating system. To support the event-driven approach of Contiki-NG, the bytecode execution can be interrupted and resumed as needed, allowing the operating system to handle pending events without significant delays. The result is a way for applications written in a variety of programming languages to be safely executed in Contiki-NG and to interact with its APIs. When tested on Nordic Semiconductor's nRF52840 System-on-Chip (SoC), applications executed as bytecode resulted in an increase in binary size of 2.7-3.1x, and a performance penalty of around 9.2x for C-generated bytecode, and 10.3x for Rust-generated bytecode. For less compute-intensive applications, the performance penalty is not as prominent but still displays a sizable increase in energy consumption compared to native execution.

Abstract At the heart of the smart space vision is the idea that devices interoperate with each other autonomously to assist people in their everyday activities. In order to make this vision a reality, it is important to achieve semantic-level interoperability between devices. The goal of this dissertation is to enable Semantic Web technology-based interoperability in smart spaces. There are many challenges that need to be solved before this goal can be achieved. In this dissertation, the focus has been on the following four challenges: The first challenge is that the Semantic Web technologies have neither been designed for sharing real-time data nor large packets of data such as video and audio files. This makes it challenging to apply them in smart spaces, where it is typical that devices produce and consume this type of data. The second challenge is the verbose syntax and encoding formats of Semantic Web technologies that make it difficult to utilise them in resource-constrained devices and networks. The third challenge is the heterogeneity of smart space communication technologies that makes it difficult to achieve interoperability even at the connectivity level. The fourth challenge is to provide users with simple means to interact with and configure smart spaces where device interoperability is based on Semantic Web technologies. Even though autonomous operation of devices is a core idea in smart spaces, this is still important in order to achieve successful end-user adoption. The main result of this dissertation is a semantic interoperability framework, which consists of following individual contributions: 1) a semantic-level interoperability architecture for smart spaces, 2) a knowledge sharing protocol for resource-constrained devices and networks, and 3) an approach to configuring Semantic Web-based smart spaces. The architecture, protocol and smart space configuration approach are evaluated with several reference implementations of the framework components and proof-of-concept smart spaces that are also key contributions of this dissertation. / Tiivistelmä Älytilavision ydinajatuksena on, että erilaiset laitteet tuottavat yhteistyössä ihmisten elämää helpottavia palveluita. Vision toteutumisen kannalta on tärkeää saavuttaa semanttisen tason yhteentoimivuus laitteiden välillä. Tämän väitöskirjan tavoitteena on mahdollistaa semanttisen webin teknologioihin pohjautuva yhteentoimivuus älytilan laitteiden välillä. Monenlaisia haasteita täytyy ratkaista, ennen kuin tämä tavoite voidaan saavuttaa. Tässä työssä keskityttiin seuraaviin neljään haasteeseen: Ensimmäinen haaste on, että semanttisen webin teknologioita ei ole suunniteltu reaaliaikaiseen kommunikaatioon, eivätkä ne sovellu isojen tiedostojen jakamiseen. Tämän vuoksi on haasteellista hyödyntää niitä älytiloissa, joissa laitteet tyypillisesti jakavat tällaista tietoa. Toinen haaste on, että semanttisen webin teknologiat perustuvat syntakseihin ja koodausformaatteihin, jotka tuottavat laitteiden kannalta tarpeettoman pitkiä viestejä. Tämä tekee niiden hyödyntämisestä hankalaa resurssirajoittuneissa laitteissa ja verkoissa. Kolmas haaste on, että älytiloissa hyödynnetään hyvin erilaisia kommunikaatioteknologioita, minkä vuoksi jopa tiedonsiirto laitteiden välillä on haasteellista. Neljäs haaste on tarjota loppukäyttäjälle helppoja menetelmiä sekä vuorovaikutukseen semanttiseen webiin pohjautuvien älytilojen kanssa että tällaisen älytilan muokkaamiseen käyttäjän tarpeiden mukaiseksi. Vaikka laitteiden itsenäinen toiminta onkin älytilojen perusajatuksia, tämä on kuitenkin tärkeää teknologian hyväksymisen ja käyttöönoton kannalta. Väitöskirjan päätulos on laitteiden semanttisen yhteentoimivuuden viitekehys, joka koostuu seuraavista itsenäisistä kontribuutioista: 1) semanttisen tason yhteentoimivuusarkkitehtuuri älytiloille, 2) tiedonjakoprotokolla resurssirajoittuneille laitteille ja verkoille sekä 3) menetelmä semanttiseen webiin pohjautuvien älytilojen konfigurointiin. Näiden kontribuutioiden evaluointi suoritettiin erilaisten järjestelmäkomponenttien referenssitoteutuksilla ja prototyyppiälytiloilla, jotka kuuluvat myös väitöskirjan keskeisiin kontribuutioihin.

No description available.

Today, a large number of devices with small form factors and limited resources are being integrated with processes to perform complex tasks such as localization and mapping. One example of this are headsets used for Extended Reality. These devices are expected to perform under changing conditions in the environment and in the available resources, which require sophisticated control policies. In this thesis project, we start investigating the feasibility of online control of the image resolution of the camera sensor used for Visual Localization, for the purpose of minimizing the requirements of the process without decreasing the performance. Specifically, we perform extensive experiments on two Visual Simultaneous Localization and Mapping systems and a Visual Odometry system on two platforms with limited resources to see how the performance metrics are affected by the image resolution. Moreover, we model the localization error of ORB-SLAM3 with the use of feature matching statistics and the camera velocity. Our experimental results show that savings in terms of the execution time of Visual Localization by adapting the image resolution is possible in some situations. But we did not find significant potential savings in terms of the power consumption of the devices. We also found that the feature matching statistics improve predictions about the localization error of ORB-SLAM3 in several situations compared to only using the camera velocity. But the results are limited to a set of known scenarios, which highlights the difficulty of the modelling problem. Nevertheless, this thesis provides valuable insights into how sensor parameters affect the performance of Visual Localization, and how the localization error relates to tracking statistics inside the localization process. / Idag utrustas fler resursbegränsade enheter med förmågan att utföra komplicerade uppgifter, såsom lokalisering och kartläggning i realtid. Efterfrågan av att små enheter med begränsade resurser ska kunna lokalisera i realtid styrs bland annat av intresset för virtuella upplevelser, till exempel med hjälp av smarta glasögon. Men för att leva upp till förväntningarna krävs en nogrann avvägning mellan prestanda och resurseffektivitet, något som försvåras av en föränderlig omgivning. I det här examensarbetet så utreds möjligheten att påverka prestandan och resurskraven av bildbaserad lokalisering i realtid genom att anpassa bildupplösningen av kameran. Att minska resurskraven för denna processen gör att det blir enklare att uppnå acceptabel prestanda på resursbegränsade enheter och underlättar avlastning av delar av processen med hjälp av molntjänster. I samband med utredningen så modelleras felet av ORB-SLAM3 med hjälp av interna mätetal som karakteriserar lokaliseringsprocessen för att i framtiden kunna informera beslut om bildupplösningen. Resultaten tyder på att det i vissa fall är möjligt att minska resurskraven av bildbaserad lokalisering utan att försämra prestandan. Vad gäller modelleringen av felet, så tyder resultaten på att de valda mätetalen inte är nog för att förutspå felet med någon vidare säkerhet. Men genom att kombinera mätetalen med kamerans hastighet så kan man till viss mån förutspå felet av ORB-SLAM3 i ett urval av kända scenarion. Däremot visar sig resultaten inte vara generaliserbara till nya scenarion som modellerna inte har tränats på, vilket understryker svårigheten av problemet. Genom detta arbetet har vi bidragit med värdefulla insikter som kan leda forskningen inom området vidare.

In the last decades, there has been a growing interest towards new use cases in the Internet of Things (IoT) domain, such as extended reality glasses, unmanned aerial vehicles (UAVs), and autonomous driving. The technological advancement observed in such scenarios has also been enabled by the increasing capabilities of small form factor devices. Although such devices allow to achieve remarkable computing performance with relatively low energy consumption, these are often used in contexts in which the trade-offs between power consumption and application performance play a key role (e.g., battery powered systems). Furthermore, if such trade-offs are not carefully set, the performance degradation can lead to system failure. The work proposed in this thesis aims at investigating this type of problems, and to propose a runtime model and controller pair based on the joint optimization of the platform and application parameters to reduce the likelihood of system failure. The proposed architecture is evaluated in a UAV emulated environment, in which the used platform embeds hardware features comparable to the ones of a drone, while the localization and mapping application executed on such device makes use of real-world visual-inertial datasets. The proposed runtime model-controller solution relies on the monitoring of the platform CPU peaks for identifying application failure. It has also been empirically demonstrated that the model-controller can substantially decrease the number of failures and, in specific scenarios, improve localization accuracy and power consumption even compared to the optimal static parameter configurations. Moreover, the solution has been proven to be simple and generalizable in scenarios characterized by different levels of concurrency, and in the datasets tested. / Under de senaste decennierna har det funnits ett växande intresse för nya användningsfall som Extended Reality-glasögon, obemannade flygfarkoster (UAV) och autonom körning. De tekniska framstegen som observerats i sådana scenarier har också möjliggjorts av den ökande kapaciteten hos små formfaktorenheter. Även om sådana enheter gör det möjligt att uppnå anmärkningsvärd datorprestanda med relativt låg energiförbrukning, används dessa ofta i sammanhang där kompromisserna mellan strömförbrukning och applikationsprestanda spelar en nyckelroll (t.ex. batteridrivna system). Dessutom, om sådana avvägningar inte är noggrant inställda, kan prestandaförsämringen leda till systemfel. Arbetet som föreslås i denna avhandling syftar till att undersöka denna typ av problem, och att föreslå en körtid modellstyrenhet baserad på gemensam optimering av plattformen och applikationsparametrar för att minska systemfel. Den föreslagna arkitekturen utvärderas i en UAV-emulerad miljö, där den använda plattformen har hårdvarufunktioner som är motsvarar en drönare, medan lokaliserings- och kartläggningsapplikationen som körs på en sådan enhet använder verkliga visuella tröghetsdatauppsättningar. Den föreslagna runtime-modellstyrningslösningen förlitar sig på övervakning av plattformens CPU-toppar för att identifiera programfel. Det har också visat sig empiriskt att modellstyrenheten avsevärt kan minska antalet fel och, i specifika scenarier, förbättra lokaliseringsnoggrannheten och strömförbrukningen även jämfört med de optimala statiska parameterkonfigurationerna. Dessutom har lösningen visat sig vara enkel och generaliserbar i scenarier som kännetecknas av olika nivåer av samtidighet och i de testade datamängderna.

Abstract The concept of the Internet of Things (IoT) is driven by advancements of the Internet with the interconnection of heterogeneous smart objects using different networking and communication technologies. Among many underlying networking technologies for the IoT, Wireless Sensor Network (WSN) technology has become an integral building block. IoT enabled sensor networks provide a wide range of application areas such as smart homes, connected healthcare, smart cities and various solutions for the manufacturing industry. The integration of WSNs in IoT will also create new security challenges for establishing secure channels between low power sensor nodes and Internet hosts. This will lead to many challenges in designing new key establishment and authentication protocols and redefining the existing ones. This dissertation addresses how to integrate lightweight key management and authentication solutions in the resource constrained sensor networks deployed in IoT domains. Firstly, this thesis elaborates how to exploit the implicit certificates to initiate secure End-to-End (E2E) communication channels between the resource constrained sensor nodes in IoT networks. Implicit certificates are used for authentication and key establishment purposes. The compliance of the security schemes is proven through performance evaluations and by discussing the security properties. Secondly, this dissertation presents the design of two lightweight group key establishment protocols for securing group communications between resource-constrained IoT devices. Finally, the thesis explores promising approaches on how to tailor the existing security protocols in accordance with IoT device and network characteristics. In particular, variants of Host Identity Protocol (HIP) are adopted for constructing dynamic and secure E2E connections between the heterogeneous network devices with imbalanced resource profiles and less or no previous knowledge about each other. A solutions called Collaborative HIP (CHIP) is proposed with an efficient key establishment component for the high resource-constrained devices on the IoT. The applicability of the keying mechanism is demonstrated with the implementation and the performance measurements results. / Tiivistelmä Esineiden internet (IoT) on viime aikoina yleistynyt konsepti älykkäiden objektien (smart objects) liittämiseksi internetiin käyttämällä erilaisia verkko- ja kommunikaatioteknologioita. Olennaisimpia esineiden internetin pohjalla toimivia teknologioita ovat langattomat sensoriverkot (WSN), jotka ovat esineiden internetin perusrakennuspalikoita. Esineiden internetiin kytketyt langattomat sensoriverkot mahdollistavat laajan joukon erilaisia sovelluksia, kuten älykodit, etäterveydenhuollon, älykkäät kaupungit sekä älykkäät teollisuuden sovellukset. Langattomien sensoriverkkojen ja esineiden internetin yhdistäminen tuo mukanaan myös tietoturvaan liittyviä haasteita, sillä laskentateholtaan yleensä heikot anturit ja toimilaitteet eivät kykene kovin vaativiin tietoturvaoperaatioihin, joihin lukeutuvat mm. tietoturva-avaimen muodostus ja käyttäjäntunnistus. Tässä väitöskirjassa pyritään vastaamaan haasteeseen käyttämällä kevyitä avaimenmuodostus- ja käyttäjäntunnistusratkaisuja esineiden internetiin kytketyissä resurssirajoitetuissa sensoriverkoissa. Väitöstutkimuksessa keskitytään aluksi implisiittisten sertifikaattien käyttöön tietoturvallisten end-to-end-kommunikaatiokanavien alustamisessa resurssirajoitettujen sensori- ja muiden IoT-laitteiden välillä. Implisiittisiä sertifikaatteja käytetään käyttäjäntunnistuksessa sekä avaimenmuodostuksessa. Kehitettyjen ratkaisujen soveltuvuus tarkoitukseen osoitetaan suorituskykymittauksilla sekä vertaamalla niiden tietoturvaomi- naisuuksia. Seuraavaksi väitöskirjassa esitellään kaksi kevyttä ryhmäavaimenmuodostus- protokollaa tietoturvalliseen ryhmäkommunikaatioon resurssirajoitettujen IoT-laitteiden välillä. Lopuksi väitöskirjassa tarkastellaan lupaavia lähestymistapoja olemassa olevien tietoturvaprotokollien räätäläintiin IoT-laitteiden ja -verkkojen ominaisuuksille sopiviksi. Erityistä huomiota kiinnitetään Host Identity -protokollan (HIP) eri versioiden käyttöön dynaamisten ja tietoturvallisten end-to-end-yhteyksien luomiseen toisilleen ennestään tuntemattomien erityyppisten IoT-laitteiden välillä, joiden laitteistoresurssiprofiilit voivat olla hyvin erilaiset. Väitöskirjan keskeinen tulos on väitöskirjatyössä kehitetty Colla- borative HIP (CHIP) -protokolla, joka on resurssitehokas avaimenmuodostusteknologia resurssirajoitetuille IoT-laitteille. Kehitetyn teknologian soveltuvuutta tarkoitukseensa demonstroidaan prototyyppitoteutuksella tehtyjen suorituskykymittausten avulla.

Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior - CAPES / With the Internet of Things (IoT), it is predicted that the number of connected devices will reach 50 billion by 2020. Many of these devices often adopt, at application layer, mutually incompatible messaging protocols. A possible solution to this problem is to use the same messaging protocol among all devices. However, a single protocol is not always suitable for both constrained and unconstrained devices. Several solutions to the interoperability issue in the IoT have been proposed, but they neither provide transparent interoperation nor are extensible and configurable enough. Meanwhile, this paper proposes GoThings, a preliminary gateway architecture which can enable interconnectivity between different messaging protocols. GoThings is focused on extensibility, configurability and generality, in the context of IoT problems. / Com a Internet das Coisas (IoT), é previsto que o número de dispositivos conectados atingirá o número de 50 bilhões até 2020. Muitos desses dispositivos adotam, na camada de aplicação, protocolos de mensagem mutualmente incompatíveis entre si. Uma possível solução a esse problema é usar um mesmo protocolo de mensagem em todos os dispositivos. No entanto, um único protocolo nem sempre é adequado para dispositivos restritos e não restritos ao mesmo tempo. Diversas soluções à questão da interoperabilidade na IoT foram propostas, mas elas ou não proveem interoperabilidade transparente ou não são extensíveis e configuráveis o suficiente. Esta dissertação apresenta uma proposta de uma arquitetura para o desenvolvimento de gateways, a qual denominamos de GoThings, que permite habilitar a interconectividade entre diferentes protocolos de mensagem. A arquitetura proposta é focada na extensibilidade, configurabilidade e generalidade, no contexto de problemas da IoT.

Dizertační práce se zabývá kryptografickými schématy zvyšující ochranu soukromí uživatelů v systémech řízení přístupu a sběru dat. V současnosti jsou systémy fyzického řízení přístupu na bázi čipových karet využívány téměř dennodenně většinou z nás, například v zaměstnání, ve veřejné dopravě a v hotelech. Tyto systémy však stále neposkytují dostatečnou kryptografickou ochranu a tedy bezpečnost. Uživatelské identifikátory a klíče lze snadno odposlechnout a padělat. Funkce, které by zajišťovaly ochranu soukromí uživatele, téměř vždy chybí. Proto je zde reálné riziko možného sledovaní lidí, jejich pohybu a chovaní. Poskytovatelé služeb nebo případní útočníci, kteří odposlouchávají komunikaci, mohou vytvářet profily uživatelů, ví, co dělají, kde se pohybují a o co se zajímají. Za účelem zlepšení tohoto stavu jsme navrhli čtyři nová kryptografická schémata založená na efektivních důkazech s nulovou znalostí a kryptografii eliptických křivek. Konkrétně dizertační práce prezentuje tři nová autentizační schémata pro využití v systémech řízení přístupu a jedno nové schéma pro využití v systémech sběru dat. První schéma využívá distribuovaný autentizační přístup vyžadující spolupráci více RFID prvků v autentizačním procesu. Tato vlastnost je výhodná zvláště v případech řízení přístupu do nebezpečných prostor, kdy pro povolení přístupu uživatele je nezbytné, aby byl uživatel vybaven ochrannými pomůckami (se zabudovanými RFID prvky). Další dvě schémata jsou založena na atributovém způsobu ověření, tj. schémata umožňují anonymně prokázat vlastnictví atributů uživatele, jako je věk, občanství a pohlaví. Zatím co jedno schéma implementuje efektivní revokační a identifikační mechanismy, druhé schéma poskytuje nejrychlejší verifikaci držení uživatelských atributů ze všech současných řešení. Poslední, čtvrté schéma reprezentuje schéma krátkého skupinového podpisu pro scénář sběru dat. Schémata sběru dat se používají pro bezpečný a spolehlivý přenos dat ze vzdálených uzlů do řídící jednotky. S rostoucím významem chytrých měřičů v energetice, inteligentních zařízení v domácnostech a rozličných senzorových sítí, se potřeba bezpečných systémů sběru dat stává velmi naléhavou. Tato schémata musí podporovat nejen standardní bezpečnostní funkce, jako je důvěrnost a autentičnost přenášených dat, ale také funkce nové, jako je silná ochrana soukromí a identity uživatele či identifikace škodlivých uživatelů. Navržená schémata jsou prokazatelně bezpečná a nabízí celou řadu funkcí rozšiřující ochranu soukromí a identity uživatele, jmenovitě se pak jedná o zajištění anonymity, nesledovatelnosti a nespojitelnosti jednotlivých relací uživatele. Kromě úplné kryptografické specifikace a bezpečnostní analýzy navržených schémat, obsahuje tato práce také výsledky měření implementací jednotlivých schémat na v současnosti nejpoužívanějších zařízeních v oblasti řízení přístupu a sběru dat.

During the last decade, the number of devices capable of connecting to the Internet has grown enormously. The Internet of Things describes a scenario where Internet connected devices are ubiquitous and even the smallest device has a connection to the Internet. Many of these devices will be running on constrained platforms with limited power and computing resources. Implementing protocols that are both secure and resource efficient is challenging. Current protocols have generally been designed for mains powered devices; hence, they are not optimized for running on constrained devices. The Constrained Application Protocol (CoAP) is a protocol for network communication specifically designed for constrained devices. This thesis project examines CoAP and presents an extension that adds authentication in a way that is suitable for constrained devices, with respect to minimizing resource use. The proposed solution has been compared and contrasted with other alternatives for authentication, particularly those alternatives used with CoAP. It has also been implemented in code and experimentally evaluated with regards to performance versus vanilla CoAP. The main goal of this project is to implement a lightweight authentication extension for CoAP to be deployed and evaluated on constrained devices. This extension, called Short Message Authentication ChecK (SMACK), can be used on devices that require a method for secure authentication of messages while using only limited power. The main goal of the extension is to protect against battery exhaustion and denial of sleep attacks. Other benefits are that the extension adds no additional overhead when compared with the packet structure described in the latest CoAP specification. Minimizing overhead is important since some constrained networks may only support low bandwidth communication. / Under det senaste århundradet har antalet enheter som kan ansluta sig till Internet ökat enormt. ”The Internet of Things” beskriver ett scenario där Internet-anslutna enheter är närvarande överallt och även den minsta enhet har en uppkoppling till Internet. Många av dessa enheter kommer att vara begränsade plattformar med restriktioner på både kraft- och beräkningsresurser. Att implementera protokoll som både är säkra och resurseffektiva är en utmaning. Tillgängliga protokoll har i regel varit designade för enheter med anslutning till det fasta kraftnätet; på grund av detta är de inte optimerade för att köras på begränsade plattformar. Constrained Application Protocol (CoAP) är ett protokoll för nätverkskommunikation speciellt framtaget för begränsade plattformar. Denna uppsats undersöker CoAP protokollet och presenterar ett tillägg som erbjuder autentisering på ett sätt som passar begränsade plattformar, med avseende på att minimera resursanvändning. Den föreslagna lösningen har blivit beskriven och jämförd med andra alternativ för autentisering, speciellt de alternativ som används med CoAP. Lösningen har också implementerats i kod och blivit experimentellt utvärderad när det gäller prestanda jämfört med standardversionen av CoAP. Det huvudsakliga målet för detta projekt är att implementera en lättviktslösning för autentisering till CoAP som ska installeras och utvärderas på begränsade plattformar. Detta tillägg, Short Message Authentication checK (SMACK), kan användas på enheter som behöver en metod för säker autentisering av meddelanden samtidigt som kraftåtgången hålls låg. Huvudmålet för detta tillägg är att skydda mot batteridräneringsattacker och attacker som hindrar en enhet från att gå i viloläge. Andra fördelar är att tillägget inte kräver någon extra dataanvändning jämfört med paketstrukturen som beskrivs i den senaste CoAP-specifikationen. Att minimera overhead i kommunikationsprotokoll är viktigt eftersom vissa begränsade nätverk endast stödjer kommunikation över låg bandbredd.