SammanfattningStudiens syfte är att vidga förståelsen kring hur förskolepersonal konstruerar sitt professionella subjekt. Förskolepersonalens föreställningar om och intentioner i verksamheten visar på olika former för makt och motstånd i deras positionering som professionella. De centrala frågeställningarna för studien är: Vilka föreställningar, intentioner och former för makt och motstånd kan skönjas i förskolepersonalens samtal om förskolan och reflektioner kring egen praxis? Vad framträder som betydelsefulla delar i förskolepersonalens konstruktion av det professionella subjektet? Hur, i förhållande till dessa delar, positionerar sig deltagarna som professionella? Deltagarnas gemensamma samtal och enskilda reflektioner kring eget agerande står i fokus i studien.Förutom Foucaults teorier om makt används feministisk poststrukturalism i en strävan efter multipla förståelser av såväl subjektkonstruktionens processer som ställningstaganden och övervägande angående studiens utformning och innehåll. Intervjusamtal med respektive arbetslag och individuella reflektionssamtal utgör studiens empiriska material. Som underlag för reflektionssamtalen används Stimulated Recall där, av deltagarna, förbestämda sammanhang filmats.Förskolepersonalens konstruktion av det professionella subjektet visar sig göras i relation till egna föreställningar, diskurser, barn, kollegor och förväntningar i samhället formulerade i tanken om det goda och rätta. Självstyrning är framträdande i deltagarnas konstruktion av sina professionella subjekt och ställs återkommande i relation till dominerande diskurser, styrdokument och verksamhetens ledord. Samtidigt som deltagarna konstaterar att de aldrig pratar om makt uttrycker de en medvetenhet om sin positionering i maktrelationer med barn, föräldrar och kollegor och de etiska dilemman det innebär för dem. Pastorala, välmenande makttekniker präglar deltagarnas styrning av barn och verksamhet men öppnar även upp för motstånd. I en strävan efter att lyssna, vilja förstå och tillvarata det som tycks vara viktigt för barnen framträder etiska val i relation till sig själva och andra i förskolepersonalens positionering som professionella. Därmed utmanas strukturer, dominerande diskurser och ojämlika maktrelationer. Nyckelord: förskola, subjektskonstruktion, professionellt subjekt, diskurs, makt, styrningstekniker, motstånd / AbstractThe aim of the study is to widen the understanding of how preschool personnel con-struct their professional subject. Positioning as professionals, their perceptions and in-tentions show different forms of power and resistance. The major questions of the study are: Which perceptions, intentions and forms of power and resistance can be seen in preschool personnel´s conversations about kindergarten and their reflections within their own practice? What significant parts emerge in the preschool personnel´s construction of the professional subject? How do the participants position themselves as professionals in regard to these elements? This study focuses on the participant’s conversations and individual reflections on their own actions in a preschool environment. In addition to Foucault’s theory of power, feminist post structuralism is applied in the pursuit of multiple understandings of both the processes of constructing the subject and as standpoints and considerations regarding the study design and substance. The study´s empirical material consists of conversations from interviews with the participants and their individual reflections. As a basis for reflection, Stimulated Recall is being used with filmed contexts pree-defined by the participants.Expressed in the idea of good and rightness, the preschool personnel´s construction of the professional subject is found to be made in relation to their own perceptions as well as discourses, children, colleagues and expectations from society. Technologies of the self are prominent in the participants construction of their professional subject, re-current placed in relation to dominant discourses, policy documents and mutual state-ments regarding their practice. While the participants note that they never talk about power, they express an awareness of their position in power relations with children, par-ents and colleagues, and the ethical dilemma it puts them in. The participant’s conduct of children and practice is characterized by pastoral, well-intentioned power techniques which also are found to enable a practice of resistance. In their strive for wanting to lis-ten, understand and take charge of what appears to be important to the children, posi-tioning as professionals, ethical choices emerges in relation to themselves and others. This is found to challenge structures, dominant discourses and unequal power relations. Key words: preschool, construction of the subject, professional subject, discourse, pow-er, technologies of power, resistance