Uppsatsen undersöker och exemplifierar hur innehållsskapare, influencers, kommunicerar med sin publik på plattformar där huvudinnehållet är tidsbegränsade videor med en tidsgräns på några minuter, till exempel TikTok. Huvudfrågan är om, och i så fall hur, innehåll som är sponsrat skiljer sig från innehåll som inte är sponsrat. Genom en narrativ analys och med hjälp av visuell analys diskuteras två innehållsskapares videor, vilka likheter och skillnader som finns mellan det sponsrade och det icke-sponsrade innehållet. Slutsatsen som nås är att det sponsrade och icke-sponsrade materialet kommuniceras på mycket lika sätt, där beteendet runt den sponsrade produkten är den enda konkreta skillnaden.

Den sociala videoplattformen YouTube firar i år sitt 10-årsjubileum och har under den tiden bildat en kraftfull kultur. Över en biljard användare som delar och tittar på videoklipp innebär att tusentals individer kan kalla webbplatsen YouTube för sin arbetsplats. Genom att skapa videoklipp som många tycker om bildas en enorm attraktion till vissa kanaler och utifrån detta genereras så kallade YouTube-kändisar. Den här kvalitativa studien dyker in i upplevelsen av att inneha en populär YouTube kanal genom att intervjua fem individer som besitter just en sådan. Är det verkligen drömjobbet som alla talar om? Resultaten visar en talande ökning av entreprenörskap på YouTube. För att bygga en publik krävs strategi och passion. Denna undersökning resulterar i en överläggande förståelse för hur deras personliga framgång har gått till, men även en aning om var YouTube är på väg i framtiden.

This essay aims to study the relationship between cosplay content creators and TikTok’s algorithm. To study this relationship the essay will conduct a qualitative semi-structured interviews with creators from the cosplay community on TikTok. Since the rise of digital plattforms the media and the role of producer as well as consumer has changed drastically. TikTok has been growing rapidly in popularity since its entry on the market, and by 2020 it had 500 million active users. Since many of today's digital platforms have consumer produced content, the consumer of today has taken on a mixed role between consuming and creating content, which creates a new relationship. The content consumers produce vary vastly on TikTok but one kind that has been present in much of TikTok’s existence is cosplay content. Cosplayers are creators who design costumes to already established characters or franchises. Since a discourse has started in the cosplay community on TikTok about the algorithm suppressing their content the study found it to be a good way to start examining content creators as individuals and how they behave towards an algorithm in their content creation process. The study aims to use algorithmic “folk” theory to examine what theories have been created in the community and how the theories affect the creators. The study also applies gatekeeping theory and social cognitive theory (SCT) to paint a clearer picture in how these creators view the algorithm. Seven interviews with cosplay content creators were conducted and with the help of a thematic analysis method the study found several themes in how the creators view and behave in relation to TikTok and its algorithm. The results of our study shows that there’s a definite present of “folk” theories created inside of the community. The most distinct behaviour relating to “folk” theory among the creators was that they can’t use the hashtag cosplay in the belief that the algorithm would suppress the content. This study concludes that the creators are more aware of the algorithm then they themself know and have different ways of working with and around it.

Mental health disorders (MHDs) are among the leading cause of global ill health and disability. Research on MH of social media (SM) content creators is sparse. This study aims to assess whether being a microcelebrity YouTuber has an impact on one's MH. A survey of international YouTubers garnered participants aged 18 to 45 years, mostly male and white. Most common motivations to become a YouTuber were entertainment, and joy/passion. Most were not professionally diagnosed with a MHD; they reported that YouTube use had no effect on symptoms of said conditions. A significant relationship was shown between MH status and YouTube effect on MH status, as well as MH status and life satisfaction. While study findings present minimal impact of YouTubing on MH, this is likely due to our small sample size. Future research on microcelebrity may be beneficial for all SM users, including youth increasingly showing interest in SM and its careers.

This dissertation examines how Black influencers navigate the highly competitive commercial terrain of influencing. Situated within literature about the commodification of the Black feminine body, neoliberal discourses about individualized digital labor, and the racialization of discourses about Black labor and success, I argue that celebrity status flattens and makes palatable political projects easily consumed by digital audiences. In particular, brands and digital media companies appropriate woke culture at the expense of Black communities, influencers, and people by propping up economic solutions to racial strife and diversifying their public facing images. By offering individualized, market-based solutions, brands and media outlets obscure the systemic forces that plague Black influencers who are precariously positioned within a mode of digital labor that lacks a supportive infrastructure and exacerbates their vulnerabilities. Contextualized by the George Floyd protests of 2020, I further argue that Black influencers do not internalize neoliberal logics or pursue aspirational labor in the same way as their white counterparts due to the material vulnerabilities and systemic pressures explicitly shaping Black women’s experiences on visually oriented platforms such as Instagram and YouTube. Rather, Black influencers challenge traditional definitions of influencing, traversing the line between ‘conventional’ and political work by actively addressing the way systemic issues permeate the sphere of digital labor. Although Black influencers adopt a hustle and grind mentality indicative of neoliberal governmentality, they also work to reclaim their bodies, voices, and individuality against a space fraught with the politics of representation. / Media & Communication

The rise of TikTok has revolutionised our interaction with music on social media, altering how we discover and share songs. Artists recognise TikTok's potential as a launchpad for their careers, while music streaming platforms have embraced user-generated content and introduced features for incorporating music into online sharing. Based on a user centred mixed-methods approach of content analysis and semi-structured interviews with established TikTok creators, this thesis investigates the motivations and mindsets behind sharing music-related content on the platform. Overall, 285 videos were analysed in the first research pillar and 16 user-interviews were conducted in the second pillar. The interviewed participants were all located in the US, under the age of 30 and required to have posted music-related content in the past 30 days. The data of both research pillars was analysed based on an inductive affinity mapping process. The study identified four distinct creator mindsets: reach-oriented, music-oriented, artist-oriented, and self-oriented mindsets. Each mindset represents a unique approach to music sharing, shaped by specific creator motivations and content themes. The study recommends features that enhance personalisation, facilitate music sharing and authentic self-expression, and offer customisation options for visual aesthetics. Additionally this research recommends exploring AI-generated sounds to create a framework for sharing music in a set context, following trending audio ideas on TikTok. The concept of personalisable sharing templates is explored, highlighting the different nuances to be considered when designing them for creators with different mindsets and offering customisation options to express themselves. By considering the unique motivations and characteristics of each mindset and content theme, these design implications aim to enrich the creator experience, foster engagement within the TikTok community and meaningful connections between creators and their audience. In conclusion, this thesis highlights the importance of considering distinct creator mindsets and content types when exploring motivations and user needs in music sharing on TikTok, providing a foundational guideline for platform designers and music industry professionals to tailor their strategies to meet the specific needs and preferences of creators. Future research should evaluate the discovered mindsets based on a quantitative approach and investigate the applicability of these mindsets to other areas of content creation, further extending our understanding of user needs and motivations across various domains when sharing content online. / TikToks frammarsch har revolutionerat vår interaktion med musik på sociala medier och förändrat hur vi upptäcker och delar låtar. Artister förstår TikToks potential som en möjlig språngbräda för deras karriärer, medan musikstreamingtjänster har välkomnat användargenererat innehåll och infört funktioner för att inkludera musik i online-delning. Baserat på en användarcentrerad mixad metod bestående av innehållsanalys och semistrukturerade intervjuer med etablerade TikTok-kreatörer, undersöker denna avhandling motivationen och tankesättet bakom att dela musikrelaterat innehåll på plattformen. 285 tiktok videor analyserades, följt av 16 användarintervjuer. Samtliga intervjuade var under 30 år, befann sig i USA, samt hade publicerat musikrelaterat innehåll under de senaste 30 dagarna. Data från båda delarna av arbetet analyserades baserat på en induktiv affinitetskartläggning. Studien identifierar fyra distinkta tankesätt hos kreatörer: räckvidds-orienterade, musikorienterade, artist-orienterade och själv-orienterade tankesätt. Varje tankesätt representerar en unik inställning till musikdelning, formad av specifika motivationskällor och innehållsteman. Studien rekommenderar funktioner som förbättrar personaliseringen, underlättar musikdelning och autentiskt självuttryck samt erbjuder anpassningsalternativ för visuell estetik. Dessutom rekommenderar denna forskning att utforska AI-genererade ljud för att skapa ett ramverk för att dela in musik i konkreta sammanhang, utefter ljudrelaterade idétrender på TikTok. Ett koncept med anpassningsbara mallar för delning undersöks och belyser de olika nyanser som bör beaktas vid utformandet av dem för kreatörer med olika tankesätt samt erbjuder anpassningsalternativ. Genom att ta hänsyn till de unika motivationskällorna, egenskaperna för varje tankesätt och innehållsteman ämnar dessa designförslag att berika kreatörs-upplevelsen, främja engagemang inom TikTok-communityn och etablera meningsfulla kontakter mellan kreatörer och deras publik. Sammanfattningsvis belyser den här avhandlingen vikten av att ta hänsyn till kreatörernas olika tankesätt och innehållstyper vid undersökning av motiv och användarbehov vid musikdelning på TikTok, vilket ger en grundläggande riktlinje för plattforms-designers och yrkesmän inom musikindustrin att skräddarsy sina strategier för att möta kreatörernas specifika behov och preferenser. Framtida forskning bör utvärdera de upptäckta tankesätten baserat på en kvantitativ metod och undersöka tillämpligheten av dessa tankesätt på andra områden för innehållsskapande, vilket ytterligare ökar vår förståelse för användarnas behov och motiv inom olika domäner när de delar innehåll online.

No description available.