No description available.

No description available.

No description available.

This thesis examines the structure and heating requirements of the outer atmospheres (the lower transition region, upper transition region and corona) of the five dwarfs χ¹ Ori (G0V), ϵ Eri (K2V), ξ Boo A (G8V), α Cen A (G2V) and α Cen B (K0V), and the sub-giant Procyon (F5 IV-V). Alternative fits to X-ray spectra of ten late-type dwarfs from ROSAT are made using the latest available versions of the radiative power loss codes of Raymond and Smith, Landini and Monsignori Fossi, and Mewe et al. Differences between these codes are found to arise from the choice of atomic physics and the number of transitions included. The resulting coronal temperatures and emission measures are found to follow correlations proposed by Montesinos and Jordan (1993). The lower transition region is modelled using observations made with the International Ultraviolet Explorer and up-to-date atomic data. Models of the upper transition region and corona are derived assuming a balance between the radiative and conductive losses. Wave pressure is included in these models for the first time. Recent observations with the Extreme Ultraviolet Explorer aid the choice of starting parameters. The calculations are carried out in plane parallel and spherically symmetric geometries. The models of the lower and upper transition region are then combined; the spherically symmetric models of the upper transition region fit more smoothly on to those of the lower transition region than do the plane parallel models. The new model of Procyon and new measurements of N_e resolve a previous discrepancy which led to suggestions that emission in the transition region is restricted in area. The heating requirements are examined. In the five dwarfs, but not in Procyon, the conductive fluxes at the base of the upper transition region are found to exceed the radiative energy losses for the layers immediately below. In Procyon, it is shown that acoustic wave heating is a viable mechanism for heating the lower transition region and corona, while the correlation of coronal properties with the dynamo Rossby number suggest that magnetic heating models are more likely for the five dwarfs.

No description available.

Thesis (MScIng)--University of Stellenbosch, 2007. / Bibliography. Also available via the Internet.

Thesis (PH. D.)--Johns Hopkins University, 1928. / Vita. Cover title. "Presented at the winter convention of the A.I.E.E., New York, N.Y., Jan. 27-31, 1930." Bibliography: p. 8-9.

The thesis presents a comparison of data obtained from the solar radio spectrograph RT5 in Ondřejov and data from the space probe SDO. In the theoretical part of the thesis the solar corona and the current state of knowledge are briefly described. The practical part is devoted to the processing of obtained data using developed programs. From all of structures found in the spectrograms, zebra structures have been selected for more detailed study.

Diese Arbeit behandelt das Spannungsfeld, in dem sich die Institution Museum durch den Wandel aufgrund der SARS-CoV-2-Pandemie befindet. Die Veränderungen in der Museumslandschaft sind unabdingbar – immer mehr Museen greifen auf das Konzept der Digitalisierung zurück. Das Ziel der Arbeit ist es, diese Entwicklung genauer zu untersuchen. Hat sich die digitale Präsenz der Museen verändert und wie sind die Reaktionen der Besucher auf diesen Einschnitt? Um diese Fragen weitgehend zu beantworten, wurde eine Umfrage, ein Experteninterview und eine Webseitenanalyse durchgeführt.:Abbildungsverzeichnis 1. Einleitung 1.1 Einführung 1.2 Forschungsfragen und Zielsetzung 1.3 Vorgehen 1.4 Aufbau der Arbeit 2. Die Corona-Krise und das Museum 2.1 Überblick 2.2 Digitale Präsenz 2.3 Digitalisierung und Rolle des Museums 2.4 Arbeit in Zeiten der Pandemie 2.5 Besucher und Nachfrage 3. Positionierung der Besucherinnen und Besucher 3.1 Forschungsstand und Methodik 3.2 Ziele und Fragestellungen 3.3 Wahl der empirischen Methode (Online-Befragung) 3.4 Entwicklung des Fragebogens 3.4.1 Fragebogen 3.4.2 Themenblöcke des Fragebogens 3.4.3 Fragen und theoretische Vorannahmen 3.5 Datenerhebung und Datenauswertung 3.6 Repräsentativität 3.7 Darstellung der Ergebnisse 3.7.1 Umfragebeschreibung 3.7.2 Auswertungen der Fragen 3.8 Diskussion 3.8.1 Beantwortung der Fragen 3.8.2 Interpretation und Ausblick 3.9 Experteninterview 3.9.1 Interviewleitfaden 3.9.2 Analyse des Interviews 3.9.3 Zusammenfassung 4. Heuristische Evaluation des Webauftritts 4.1 Usability – Begriffserklärung 4.2 Bedeutung für das Museum 4.3 Methoden der Usability-Evaluation 4.4 Heuristische Evaluation 4.5 Usability Untersuchung – Heuristik nach Sagner 4.5.1 Vorstellung der ausgewählten Museen 4.5.2 Darstellung der Ergebnisse 4.5.3 Zusammenführung der Veränderungen 4.5.4 Interpretation und Ausblick 5. Schlussbetrachtung und Ausblick Literatur- und Quellenverzeichnis Anhangsverzeichnis Anhang A Anhang B Anhang C Selbstständigkeitserklärung

Under år 2020 drabbades världen av en pandemi som i Sverige genererat restriktioner och rekommendationer som genomgripande påverkat hela samhället. Såväl tidigare forskning som den aktuella debatten om pandemin har i stor utsträckning fokuserat på situationen för äldre samt för personal inom sjukvård och äldreomsorg. Syftet med denna studie är att undersöka vilka förändringar coronapandemin medfört för personal som jobbar med stöd till individer med funktionshinder. I denna kvalitativa studie har vi intervjuat personal som arbetar inom daglig verksamhet, vilket är en lagstadgad insats för personer med funktionshinder. Det insamlade materialet har analyserats genom användning av begreppet empowerment och tidigare forskning kring ämnet. Det har framkommit både negativa och positiva aspekter av de konsekvenser som samhällets restriktioner inneburit. Det som framgår i studien är att personal har agerat och responderat individuellt till de rådande förutsättningarna. Vi har utforskat personalens strukturella och psykologiska empowerment utifrån tidigare modeller av Laschinger och Kanter avseende personalens förutsättningar och arbetsförhållanden. Vi har urskilt individuella variationer och övergripande mönster. Individuella variationer har främst utmärkts genom personalens emotionella respons. Ett gemensamt tema som framgått är att informanterna efterlyser bland annat bättre och tydligare information från kommuner och myndigheter. Inom verksamheterna har det dock skapats nya arbetssätt som på flera sätt upplevs som positiva av både personal och brukare, så positiva att man ämnar vidmakthålla vissa av dem även efter att restriktioner hävs. Vår ambition i denna studie är att lyfta fram de goda exempel som de förändrade arbetssätten medfört och låta den utgöra ett tidsdokument för denna specifika tidsperiod.