La pandemia del nuevo coronavirus continúa con nosotros y lo hará por largo tiempo. Ha causado un nuevo modo de vivir, con aislamiento, protección personal, distanciamiento, empleo de la virtualidad y otros. Se ha mejorado el diagnóstico del infectado y su manejo. No existe cura aún, aunque se cuenta con vacunas aprobadas con premura. La crisis de salud ha desnudado la falta de preparación de nuestros sistemas de salud, y ha devenido en crisis políticas y económicas, empobrecimiento, muerte e inquietud emocional y psicológica. En estas páginas continuamos escribiendo de manera resumida los nuevos conocimientos sobre el SARS-CoV-2 y la enfermedad COVID-19, su diagnóstico, fisiopatología, manejo sintomático y de la enfermedad severa, la reinfección, sus secuelas y letalidad. Pero, principalmente, el compromiso de la mujer infectada durante el embarazo y el parto y puerperio, así como aspectos del alojamiento conjunto y lactancia; y qué ocurre cuando la infección afecta al neonato. Queda por saber el futuro de las madres y niños que sufrieron la infección. / The new coronavirus pandemic continues with us and will do so for a long time. It has brought a new way of life, with isolation, confinement, personal protection, distancing, use of virtuality and others. The diagnosis of the infected and its management has been improved; there is no cure yet, although there are vaccines approved in haste. The health crisis has exposed the lack of preparation of our health systems, resulting in political and economic crises, with impoverishment, death, and emotional and psychological complications. In these pages we continue writing in a summarized way the new knowledge about SARS-CoV-2 and the COVID-19 disease, its diagnosis, pathophysiology, symptomatic management and the severe disease, re-infection, its sequelae and lethality. But mainly how it affects the infected woman during pregnancy, childbirth and the puerperium, as well as aspects of rooming in and breastfeeding. And what happens when the infection affects the newbo ture of the mothers and children who suffered the infection remains to be known.

Abstrakt Långvarigt stillasittande kan innebära hälsorisker för kroppen, men att utöva fysisk aktivitet har däremot mycket positiva effekter på kroppen. En grupp i samhället som är mycket stillasittande är kontorsarbetare. Under den rådande covid-19 pandemin blev kontorsarbetare rekommenderade att arbeta hemifrån och det kan tänkas leda till att den vardagliga fysiska aktiviteten minskar.  Syfte och frågeställningar  Syftet var att undersöka kontorsarbetares erfarenheter av den dagliga fysiska aktiviteten när kontorsarbetare blev rekommenderade att arbeta hemifrån under covid-19 pandemin. Frågeställningarna i studien var vilka faktorer som har påverkat kontorsarbetarnas fysiska aktivitet vid hemarbetet och vilka strategier kontorsarbetare har för att utöva fysisk aktivitet vid arbete hemifrån?  Metod  I studien användes en kvalitativ metod och halvstrukturerade intervjuer genomfördes individuellt via videosamtal. Målgruppen var kontorsarbetare och ett handplockat urval användes, vilket betyder att författarna valde ut informanter som var relevanta för studien. Det var nio informanter som deltog, varav fem kvinnor och fyra män. Den forskningsteknik som användes för att analysera resultatet var en innehållsanalys. Resultat  Resultatet var uppdelat i två huvudkategorier och under den första kategorien fanns fyra subkategorier och under den andra fanns två subkategorier. Resultatet fann att informanterna ansåg att det var svårt att ta pauser vid arbete hemifrån, stillasittande ökade för majoriteten, informanterna fick mer tid över vid arbete hemifrån då transporttiden försvann. Även fast arbetsdagen blev mer stillasittande ansåg informanterna ändå att den fysiska aktiviteten överlag hade ökat vid arbete hemifrån. Promenader var den tydligaste strategin för informanterna vid hemarbete och morgongymnastik användes som strategi av vissa informanter.  Slutsats  Slutsatsen var att även fast arbetet bedrevs hemifrån har kontorsarbetarnas erfarenheter av den dagliga fysiska aktiviteten påverkats positivt då kontorsarbetare var mera fysiskt aktiva vid arbete hemifrån. Detta för att kontorsarbetarna kom fram till olika strategier för att uppnå de rekommendationer som finns av daglig fysisk aktivitet.

Den 22 juni 2020 införde regeringen möjligheten att ansöka om omställningsstöd för företag som drabbats av minskad nettoomsättning på grund av spridningen av covid-1. R9egleringen av omställningsstödet återfinns i Lag (2020:548) om omställningsstöd (LOM). Med motiveringen att snabbt kunna anpassa stödets utformning till förändrade förutsättningar har regeringen gjort bedömningen att förutsättningarna för bland annat rätt till stöd bör regleras i förordning i stället för lag. Ytterligare bestämmelser om omställningsstödet återfinns därför i förordningen (2020:552) om omställningsstöd för mars och april 2020 (FOM) och förordningen(2020:838) om omställningsstöd för maj-juli 2020 (FOM för maj-juli). EU-kommissionen har meddelat en tillfällig ram för statliga stödåtgärder som ett led i att minska de negativa ekonomiska konsekvenserna för EU:s medlemsländer och underlätta införandet av olika stöd till följd av covid-19. Vidare har kommissionen godkänt omställningsstödet i ett särskilt beslut, vilket innebär att stödet anses förenligt med EU:s stadsstödsregelverk. Syftet med omställningsstödet är att kompensera företag som drabbats av stora omsättningstapp på grund av spridningen av sjukdomen covid-19. Syftet är vidare att skydda de anställda i företagen från uppsägning och verksamheten från att behöva avvecklas. För att syftet med regleringen ska kunna uppnås är det viktigt att reglerna är tydliga och förutsebara.  I skrivande stund finns över 200 domar från förvaltningsrätten och kammarrätten avseende omställningsstödet 2020, där företagen har överklagat Skatteverkets beslut om omställningsstöd. Det är den som ansöker om omställningsstöd som bär bevisbördan för att förutsättningarna för att beviljas stödet är uppfyllda. Rättsreglernas stabilitet har stor betydelseför rättssäkerheten. En allt för snabbt genomförd reglering kan medföra förvirring, om varken myndigheter eller medborgare hinner anpassa sig till den nya regleringen. Samtidigt är det sannolikt att en ny reglering medför vissa oklarheter som behöver förtydligas. Det kan handla om definitioner av begrepp eller förtydligande om verkställighet av vinstutdelning.Min uppfattning är att definitioner av fasta kostnader samt reglerna om diskvalificerande värdeöverföringar har varit otydliga för företagen. Trots vissa otydligheter är min sammantagna bedömning att regleringen av omställningsstödet är tydlig och förutsebar. Att det finns, eller har funnits, vissa oklarheter är väntat med hänsyn till att reglerna är helt nya.

Se presenta el caso de coinfección del SARS-CoV-2 y el virus del dengue serotipo 1 (DENV-1), ambas infecciones confirmadas a través de técnicas moleculares. En paciente adulto del norte de Perú, con buena evolución clínica y dado de alta médica. Con presentación rara, por la coincidencia del curso crítico del dengue junto al proceso hiperinflamatorio de la COVID-19. / We report the case of coinfection of SARS-CoV-2 and dengue virus, serotype 1 (DENV-1) in Peru, both infections confirmed through molecular techniques. In an adult patient from northern Peru, with good clinical evolution. With this unusual presentation, due to the coincidence of the critical course of dengue with the hyperinflammatory process of COVID-19.

La Asociación Peruana de Bibliotecas Académicas ALTAMIRA se une al esfuerzo para la lucha contra el COVID-19 facilitando acceso a la información científica especializada mediante el envío de un boletín diario con las últimas publicaciones académicas sobre el COVID-19. Este Boletin cuenta con secciones: información oficial sobre COVID-19, artículos científicos, artículos preprint, revisiones sistemáticas y otras fuentes de información.

Boletín que incluye información científica sobre el COVID-19, incluye artículos científicos y artículos preprint actualizados al 11 de Junio de 2020.

Dr. Humberto Calderón Berti, experto petrolero y político. Ocupó altos cargos gubernamentales en Vennezuela en la década de los 80-90 y fué Presidente de la Conferencia de la Organización de Países Esportadores de Petróleo (OPEP) en 1979. / La conferencia hace un recorrido por varios tópicos. La formación geológica del petróleo, métodos de extracción y su evolución, así como las principales zonas geográficas donde se encuentran los yacimientos petrolíferos. Un recorrido histórico- reflexivo del mercado petrolero mundial, que incluye referencias a crisis políticas en el Medio Oriente y su impacto en el precio del crudo: 1973, la Guerra Yom Kippur, cuyo impacto significó un salto del precio del barril de $1 a $10; y en 1979, el derrocamiento del Shah de Persia, cuya consecuencia repercutió en otro importante salto de los precios, pasando éstos de $12 a $24 el barril. La tecnificación y mejora de la producción petrolera aunado al no control absoluto de los precios y la producción mundial por parte de la Organización de Países Exportadores de Petróleo (OPEP) dieron como resultado el surgimiento de nuevos e importantes productores de crudo. Vaivenes en el mercado petrolero tras la caída de los precios del crudo iniciada en 2013 condujeron a acciones conjuntas. En el 2016, Países OPEP junto Rusia, México y otros (OPEP +) acordaron medidas para estabilizar el mercado petrolero; pero la falta de nuevos compromisos en 2019 ha conducido, inexorablemente, a una nueva caída de los precios. Esta problemática estructural unida a l coyuntural, producida por el COVID-19, acentuaron las condiciones críticas del debilitado mercado petrolero al que luego se le ha sumado la casi paralización de la economía mundial. La conferencia concluye con reflexiones en cuanto al qué harán las naciones, en el cuándo se prevé la salida a la crisis y a la estabilización del mercado petrolero mundial.

Boletín que incluye información científica sobre el COVID-19, incluye artículos científicos y artículos preprint actualizados al 03 de Junio de 2020.

The study analyzes national and regional crisis communication to youth in the beginning of the Coronavirus pandemic. As early research has shown difficulties in reaching the target group youth, and in a constantly changing society, adaption is necessary in the communication towards the target group. About 83 percent of all internet users in Sweden use social media and among youth this number is even higher (Internetstiftelsen, 2019). The study uses theories in crisis communication and social media as well as early research about government’s crisis communication with children and youth online. It contains a qualitative text analysis where a semiotic and rhetoric method has been used to analyze a total of twelve Instagram posts from Krisinformation.se and Region Stockholm. The purpose of the study is to find out what messages are communicated and how these messages are adapted to youth as a target group – which includes children, youth and young adults. The result shows that both Krisinformation.se and Region Stockholm has communicated messages that, in different ways, has encouraged the receiver to follow the counsel given, to hinder the spread of the Covid-19 virus or in any way help those that have been affected by the Coronavirus pandemic. The analysis further shows that Krisinformation.se has crisis communication with messages and content that is better adapted to youth compared to Region Stockholm. It is mainly based on the preference that youth themselves have expressed – to prioritize form and graphic before content (Henningson, 2010:61). As for the rest both organizations have followed a lot of the advice given in the theories and therefore have, in many different ways, a successful crisis communication on social media. The problem is not an absence of presence on social media, but rather the use of them, in order to reach the target group youth – where their needs need to be in focus. / Studien undersöker nationell och regional kriskommunikation till unga på sociala medier i början av coronapandemin. Då tidigare forskning har visat svårigheter att nå fram till målgruppen unga, och i ett ständigt förändrande samhälle, krävs det anpassning i kommunikationen och efter målgruppen. Ungefär 83 procent av alla internetanvändare i Sverige använder sociala medier och bland unga är siffran högre (Internetstiftelsen, 2019). Studien använder sig av teorier inom kriskommunikation och sociala medier samt tidigare forskning som undersöker myndigheters kriskommunikation med barn och unga på nätet. Den innehåller en kvalitativ textanalys där en semiotisk och retorisk metod har använts för att analysera totalt tolv inlägg från Instagramkonton tillhörande Krisinformation.se och Region Stockholm. Studiens syfte är att ta reda på vilka budskap som kommuniceras samt hur budskapen riktas och anpassas till målgruppen unga; det vill säga barn, ungdomar och unga vuxna. Resultatet visar att både Krisinformation.se och Region Stockholm har kommunicerat budskap som på olika sätt har uppmanat mottagaren att följa de allmänna råden, hindra smittspridningen av covid-19 eller på något sätt hjälpa de som blivit påverkade av coronapandemin. Vidare visar analysen att Krisinformation.se har kriskommunikation med budskap och innehåll som är bättre anpassade till unga, jämfört med Region Stockholm. Det baseras främst på ungas egna önskemål att prioritera form och grafik före innehåll (Henningson, 2010:61). I övrigt följer båda organisationerna många av de råd som ges i teorin och har därmed, på flera sätt, en framgångsrik kriskommunikation på sociala medier. Problemet är inte en avsaknad av närvaro på sociala medier, snarare användningen av dem, för att kunna nå fram till målgruppen unga – där ungas behov behöver stå i fokus.

This comparative study examines how the issue of domestic violence is covered and framed in the media during the Covid-19 pandemic 2020. The study compares the potential differences and similarities in the media coverage between the two neighbouring countries Sweden and Denmark. By combining a quantitative content analysis with a qualitative framing analysis the study critically examines the attributes of how domestic violence is covered and framed in the media articles during the Covid-19 pandemic 2020. In both countries the media was quick to cover this issue and has done so quite thoroughly, but even though both countries have similar political views on domestic violence and gender equality, they differed in how they framed the topic. By using the framing theory and the theory of intersectionality to analyse the material the study shows that both countries tended to frame the issue of domestic violence as a social issue that was part of a bigger structural problem. But the study also shows that some of the danish articles had tendencies to present the issue through the perspective of the ​perpetrator and sympathize with the reasons behind the violence. The swedish articles, on the other hand, did not take this perspective. Furthermore the study shows an exclusion of black and coloured people in their choice of pictures and the authors also tend to be white female journalists. ​This study is important because it highlights the media's role in framing the social issue of domestic violence during the Covid-19 pandemic, and framing in the media plays a big part in shaping society's perception about social issues.