Artists in interaction: creation processes in official collaborative projects is a doctoral thesis that explores the creation processes of artists, when the project owner defines the purpose, theme and framework. The area is explored from the artists' perspective and the overall research question deals with the opportunities and obstacles that artists face when working in collaborative projects. To be able to explore the artists' working processes, in which sketches and models were tools, concepts from the visual research field were combined with knowledge theories that derive from the area of practice-based research. The knowledge theories draw on an updated understanding of ancient philosophy developed by, among others, the philosopher Martha Nussbaum. Rudolf Arnheim’s concepts of visual thinking are also vital for the interpretation of the visuals. The results indicate that skills in different sketching techniques build trust and enable communication. However, the artists experienced that it was more difficult to integrate the more indefinable parts of their knowledge, which relates to improvisation and intuition, even though this was highlighted as the most vital force in their working processes. The consequence is that the artists have not always followed their artistic intentions, which in some cases also meant compromising the quality of the works of art  they produced. The collaboration between the artists and the project-owner representatives could be more enriching for both parties if the artists' implicit knowledge is respected as a resource and given some room, although this may involve certain risks. The study also provides results regarding the interpretation of models and sketches, and discusses in what way different sketches can support (or hinder) communication in different stages of a design process, i.e. what aspects are important to consider when sketches are used to support communication. Particularly interesting is that the findings demonstrate that spoken and written language has a significant impact on how sketches are interpreted; the use of verbal language is therefore an important factor in presentations built on visuals. / Avhandlingen Konstnärskap i samspel: om skapande arbetsprocesser i myndighetsledda samverkansprojekt undersöker konstnärers arbetsprocesser i projekt där uppdragsgivaren formulerat tema, syfte och ramar för gestaltningsarbetet. Genom tre fallstudier har konstnärers arbetsprocesser i samverkansprojekt, med inriktning på utställning och gestaltning i musei- och kulturmiljö undersökts. Den övergripande frågeställningen behandlar vilka möjligheter och begränsningar konstnärer upplever i sin praktik i myndighetsledda samverkansprojekt. Materialet till studien har samlats in via intervjuer, observationer, artefakter och dokument. Till artefakter räknas skisser, modeller och verk. För att undersöka konstnärernas arbetsprocesser, där olika typer av skisser är ett verktyg, har teorier från det visuella fältet kombinerats med teorier om praktisk kunskap. Från det visuella fältet är Rudolf Arnheims teorier om visuellt tänkande centrala och vad gäller kunskapsteorier är utgångspunkten en samtida tolkning av Aristoteles teori om olika kunskapsformer som utvecklats av bland andra filosofen Martha Nussbaum. På en övergripande nivå visar studien att skicklighet i hantering av olika skisstekniker möjliggör kommunikation och skapar förtroende, medan mer svårbeskrivbara delar av konstnärers kunnande med improvisation och intuition som vitala krafter är svårare att integrera i samverkansprojekten. Följden av detta är att konstnärerna inte alltid valt att genomdriva sina intentioner i projekten till fullo, vilket i ett par fall också inneburit avkall på gestaltningens kvalitet. Samverkan mellan offentliga uppdragsgivare och representanter från den kreativa sektorn (som konstnärerna i projekten representerar), skulle kunna bli mer berikande för båda parter om konstnärers implicita kunnande ses som en resurs och om uppdragsgivaren ger utrymme för improvisation, även om detta innebär visst risktagande. Studien förmedlar också ny empiribaserad kunskap beträffande olika skiss- och presentationsformers funktion i kommunikationsakten mellan konstnär (skissproducent) och uppdragsgivare (beställare). Detta kan komma till nytta i flera sammanhang där skissmaterial används vid presentationer av idéer, i kommunikationen med en beställare eller som ett verktyg i grupprocesser. Intressant nog demonstrerar resultaten också att talat och skrivet språk har stor inverkan på hur skisser tolkas. Därför är detta en viktig aspekt att beakta i presentationer som inkluderar visuella material, både för skissproducent och beställare.

Detta examensarbete är en studie om hur karaktärsämneslärare inom gymnasieskolans medieprogram arbetar för att utveckla elevers kreativa förmåga. I uppsatsen synliggörs definition av kreativitet, arbetssätt för att främja kreativitet samt vad som är utmärkande för kreativa arbetsklimat. Undersökningen baseras på en kvalitativ studie i form av intervjuer som utmynnar i förståelse och handlingsmönster för de arbetssätt dessa pedagoger använder sig av för att främja kreativitet hos eleverna. Fem lärare från två olika gymnasieskolors medieprogram i skilda kommuner ingick i granskningen. Karaktärsämneslärarna definierar kreativitet med att det handlar om elevers personliga förnyelse av både tanke- och handlingsmönster. Kreativitet är en essentiell förmåga som är oumbärlig för varje elevs personliga vidareutveckling för att nå nya insikter. För att elever ska utvecklas kreativt behöver lärare uppmuntra och stimulera eleverna till nytänkande och nyskapande med hjälp av olika arbetssätt och verktyg. Lärandet får inte domineras av normen i att tänka logiskt och verbalt utan bör även uppmärksamma det visuella och intuitiva medvetandet hos eleverna för att de ska utvecklas kreativt. Samtidigt bör lärare värna om ett arbetsklimat som inbjuder till kreativitet. Det visar sig att skolan tycks sakna ett helhetsgrepp och en samsyn för hur lärare ska tolka begreppet kreativitet samt arbeta för att utveckla elevers kreativa förmåga. Eftersom olika styrdokument för diverse utbildningsprogram genomsyras av diffusa kreativitetsmål finns det ett behov av att väcka en diskussion kring kreativitet inom skolvärlden. / This thesis is a study of how subject teachers in upper secondary school media program works to develop students' creative ability. The paper reveals the definition of creativity, working to promote creativity and the characteristics of creative work climate. The survey is based on a qualitative study in the form of interviews, leading to understanding and action pattern for the way these educators use to promote creativity of students. Five teachers from two secondary schools media program in separate municipalities were included in the audit. Character subject teachers define creativity of pupils' personal renewal of both thought and action pattern. Creativity is an essential ability indispensable for each pupil's personal further development in order to achieve new insights. For students to develop creative ability, teachers need to encourage and stimulate students to innovation and creativity by using different methods and tools. Learning should not be dominated by the norm of how to think logically and verbally, but should also pay attention to the visual and intuitive minds of students so that they can develop their creative ability. At the same time, teachers should maintain a work environment that invites creativity. It turns out that the school seems to lack a comprehensive approach and a consensus on how teachers interpret the concept of creativity, and working to develop students' creative ability. Since different policies in relation to various training programs permeated by diffuse objectives of achieving creativity, there is a need to bring a discussion of creativity in the educational community.