Syftet med det här examensarbetet är att presentera process och erfarenheter från mitt konstnärliga musikproduktionsprojekt som genomförts under mitt sista år av min masterutbildning. Genomförandet har bestått av att skapa ett svenskt popmusikalbum där låtar har skapats enskilt, genom samarbeten och tre verk har blivit slutförda och distribuerats på streamingtjänster så som Spotify och YouTube. Vidare är syfte att presentera en modell med hjälp av mitt konstnärliga arbete där det prövas potentiella omformuleringar för yrkesroller inom låtskapande. Dessa termer ska i sin tur underlätta rolldefinition inom låtskapande och även ge utrymme för att förtydliga den ideella rätten som medverkande i ett konstnärligt verk har. Med utgångspunkt till att musikproducenten ofta hamnar i en multikompetent position så har jag valt att låna begrepp från systemutvecklarens yrkesvärld för att skapa modellen. Begreppen jag valt att låna består av back-end, front-end och full-stack och avsikten är att bryta upp paraplybegrepp såsom ”låtskrivare, producent och performer” och även kunna bidra till tydligare rekryteringsprocesser för samarbeten inom låtskapande. / The purpose of this master’s thesis is to present the process and experiences of my music production project that was carried out during the last year of my masters’ studies. The project’s creative content is a Swedish pop album which created through collaborative and independent work. Three single releases and one music video have been released and distributed through the course of the project on streaming platforms such as Spotify and YouTube. In addition to the making of the album I have chosen to create a model to use as a frame for potential recruitment instances of creative collaborations, improve role definition and develop a more accurate method to credit rights holder’s moral credentials as a contributor to an artistic work. The root cause of this model is that a music producer often finds themselves as a multicompetent keyperson in creative collaborations where the lines between different professions overlap. The model is inspired of the software developers job terminology and aims to break up umbrella concept roles such as “songwriter, producer and performer” to facilitate the recruiting process of creative collaborations within the crafting of songs. The terminologies inspired out of the software developer’s professions are back-end, front-end and full-stack.

Detta examensarbete är en studie om hur karaktärsämneslärare inom gymnasieskolans medieprogram arbetar för att utveckla elevers kreativa förmåga. I uppsatsen synliggörs definition av kreativitet, arbetssätt för att främja kreativitet samt vad som är utmärkande för kreativa arbetsklimat. Undersökningen baseras på en kvalitativ studie i form av intervjuer som utmynnar i förståelse och handlingsmönster för de arbetssätt dessa pedagoger använder sig av för att främja kreativitet hos eleverna. Fem lärare från två olika gymnasieskolors medieprogram i skilda kommuner ingick i granskningen. Karaktärsämneslärarna definierar kreativitet med att det handlar om elevers personliga förnyelse av både tanke- och handlingsmönster. Kreativitet är en essentiell förmåga som är oumbärlig för varje elevs personliga vidareutveckling för att nå nya insikter. För att elever ska utvecklas kreativt behöver lärare uppmuntra och stimulera eleverna till nytänkande och nyskapande med hjälp av olika arbetssätt och verktyg. Lärandet får inte domineras av normen i att tänka logiskt och verbalt utan bör även uppmärksamma det visuella och intuitiva medvetandet hos eleverna för att de ska utvecklas kreativt. Samtidigt bör lärare värna om ett arbetsklimat som inbjuder till kreativitet. Det visar sig att skolan tycks sakna ett helhetsgrepp och en samsyn för hur lärare ska tolka begreppet kreativitet samt arbeta för att utveckla elevers kreativa förmåga. Eftersom olika styrdokument för diverse utbildningsprogram genomsyras av diffusa kreativitetsmål finns det ett behov av att väcka en diskussion kring kreativitet inom skolvärlden. / This thesis is a study of how subject teachers in upper secondary school media program works to develop students' creative ability. The paper reveals the definition of creativity, working to promote creativity and the characteristics of creative work climate. The survey is based on a qualitative study in the form of interviews, leading to understanding and action pattern for the way these educators use to promote creativity of students. Five teachers from two secondary schools media program in separate municipalities were included in the audit. Character subject teachers define creativity of pupils' personal renewal of both thought and action pattern. Creativity is an essential ability indispensable for each pupil's personal further development in order to achieve new insights. For students to develop creative ability, teachers need to encourage and stimulate students to innovation and creativity by using different methods and tools. Learning should not be dominated by the norm of how to think logically and verbally, but should also pay attention to the visual and intuitive minds of students so that they can develop their creative ability. At the same time, teachers should maintain a work environment that invites creativity. It turns out that the school seems to lack a comprehensive approach and a consensus on how teachers interpret the concept of creativity, and working to develop students' creative ability. Since different policies in relation to various training programs permeated by diffuse objectives of achieving creativity, there is a need to bring a discussion of creativity in the educational community.

The thesis deals with French sculptors and painters active around 1700 at the Royal Palace in Stockholm. They were summoned from Paris by the architect Nicodemus Tessin the younger (1654–1728). This study analyses the Frenchmen’s professional roles, how Tessin organised their work and the working methods applied in the decoration of the Gallery of Charles XI and the adjoining parade rooms. It also involves questions concerning the artist’s roles and the status of artistic professions at the early modern period. The artisans were a group of some fifteen sculptors, painters, founders and a goldsmith. Several of them were accompanied by family members, some of whom were active in the workshop. In France these sculptors and painters had worked in the Bâtiments du Roi  and particularly at the Gobelins. Although they were not part of the artistic elite at the Académie Royale de Peinture et de Sculpture they had vital knowledge in classical pattern/design, le bon goût and drawing. The artisans were also members of the guild system and were thus permitted to accept private commissions. My aim has been to clarify the artisans’ background in Paris and the recruitment undertaken by the diplomat Daniel Cronström (1655–1719). With regard to their activities in Sweden, it has been important to clarify their conditions in the building organisation at the Royal Palace, including social contexts such as their family situation and the possibility to practise their Catholic faith. Equally important is the professional relationship between the Frenchmen and Tessin, who was appointed Superintendent in 1697. Through detailed archival studies, the working practices and the creative process are analysed, especially the collaboration between Tessin and the painter Jacques Foucquet and the sculptors René Chauveau (1663–1722) and Jacques Foucquet (1639–1731).