Enligt många psykoterapiforskare förklarar arbetsalliansen en stor del av variansen i behandlingsutfallet. Tidigare kvantitativ forskning anger att variationer av terapeutens egenskaper, personliga drag och interventionsteknik stärker eller hindrar arbetsalliansen. Denna undersöknings syfte var att explorativt undersöka terapipatienters egna uppfattningar av alliansförknippade faktorer. Nio patienter i pågående psykoterapi intervjuades med Critical Incidents Technique. Tematisk analys resulterade i tre huvudkategorier av allianskopplade faktorer: Inom Stärkande faktorer betonades terapeutens strukturansvar, villkorslösa värme och respekt, auktoritet, förmåga till känslohantering och medvetandegörande. Hindrande faktorer innefattade bl.a. otydlighet, bristande uppmärksamhet och skuldbeläggande. Villkorsförknippade faktorer inbegrep terapeutens grundlighet, självutlämnande och införandet av nya metoder vilket verkade antingen hindrande eller stärkande för allansen. De stärkande och hindrande faktorerna går i linje med tidigare forskningsfynd. De villkorsförknippade faktorerna fanns inte omnämnda i tillgänglig litteratur. Resultatets tillförlitlighet, metodens styrkor och svagheter, författarnas bias och kliniska implikationer diskuteras. Trots urvalets begränsande inverkan på resultatens generaliserbarhet föreslås vidare forskning om villkorsförknippade faktorer.

Naturvårdsbränning är en åtgärd som avser att återskapa effekterna avnaturliga skogsbränder genom att påverka det ekologiska systemet. Trotsfördelarna föreligger risker, såsom oönskad eskalering och spridning av eld,rök och glöd, vilket kan negativt påverka mark, människor och samhällen.Studiens syfte var att undersöka hur ansvariga inom Länsstyrelsen hanterarrisker genom identifiering av kritiska incidenter utifrån Critical IncidentTechnique (CIT) baserad på intervjuer, samt att bidra till att öka den allmännakunskapen kring åtgärden.Resultatet visade att naturvårdsbränningsansvariga tar stor hänsyn till riskeroch arbetar kontinuerligt för att minimera dem. Dock identifierades treförbättringsområden inom riskhanteringsarbetet: säkerhet under bränningar,kommunikation under bränningar och kommunikation med samhället.Förbättringar inom dessa områden kan minimera risker under bränningar,minska oron i samhället och antalet falsklarm samt öka tryggheten igenomförandet för allmänheten och naturvårdsbränningspersonal vidnaturvårdsbränningar. / Hållbart sambruk av räddningsaktörer i svensk landsbygd