No description available.

With the Culture Survey 2009, the Cultural policy in Sweden has got a new direction. The new direction emphasises the importance of broadening the non-public funding for the cultural sector. The new direction opens up new phenomenon to establish themselves in Sweden. Crowdfunding is such a phenomenon. Crowdfunding is an online-method "by which the individual becomes financiers of projects and activities they have passion for" (Jakten på medborgarfinansiering, 11). The essay has resulted in a comprehensive presentation of the phenomenon crowdfunding and a deepening of the platform Crowdculture. Crowdculture is an online-platform for funding cultural projects through a combination of crowdfunding and public support. Societal trends digitization, stronger donation culture, economization of culture and cultural policies that seek broader financing is considered to be the foundation for Crowdcultures existence. The method crowdfunding contribute to a participatory and an audience perspective, witch is not previously been used frequently in the cultural sector. The platform Crowdculture suits a particular type of cultural project, and should not replace the existing funding. Within the cultural sector Crowdculture has the potential to make an impact but the potential has not yet fully spread. Cultural projects that fit within crowdfunding is usually owned and produced by civil society, as these projects have been difficult to get public funding. The method Corwdfunding is not only about getting funding but also with opportunity for early marketing. / Kulturutredningen 2009 har gett kulturpolitiken i Sverige en ny inriktning. Den nya inriktningen betonar vikten av att bredda den icke offentliga finansieringen av kultursektorn. Inriktningen öppnar upp för nya fenomen att etablera sig i Sverige. Crowdfunding är ett sådant fenomen. Crowdfunding är en online-metod ”genom vilken individen blir finansiärer av projekt och verksamhet de känner engagemang för” (Jakten på medborgarfinansiering, 11). Uppsatsen har resulterat i en övergripande presentation av fenomenet crowdfunding och en fördjupning av plattformen Crowdculture. Crowdculture är en online-plattform för att finansiera kulturprojekt genom en kombination av crowdfunding och offentligt bidrag. Samhällstrenderna digitalisering, starkare donationskultur, kulturens ekonomisering och kulturpolitiken som eftersträvar breddad finansiering anses vara grunden till Crowdcultures existens. Metoden crowdfunding bidrar till en deltagarkultur och ett publikperspektiv som tidigare inte använts flitigt inom kultursektorn. Plattformen Crowdculture passar en viss typ av kulturprojekt och bör inte ersätta redan befintligt finansieringssystem. Crowdculture har potential att få genomslag inom kultursektorn men är inte riktigt där ännu. Kulturprojekt som ryms inom crowdfunding är oftast ägda och producerade av civilsamhället då dessa projekt har svårt att få offentlig finansiering. Crowdfunding handlar inte endast om att finansiera projekt utan belyser också ett nytt sätt av marknadsföring.

Crowdfunding är ett fenomen som de senaste åren har blivit ett allt större finansieringsalternativ för entreprenörer. I och med detta kommer denna uppsats med hjälp av intervjuer med anställda på två av de största crowdfundingplattformarna i Sverige samt enkäter med entreprenörer som använt sig av detta fenomen att analysera förtroendebyggandet mellan plattformen och entreprenörer. Uppsatsen ämnar även undersöka om tillvägagångssättet skiljer sig mellan de två största crowdfundingmodellerna i Sverige, aktie- och belöningsbaserad crowdfunding. Med hjälp av etablerade teorier inom förtroendeforskning har uppsatsskribenterna sammanfattat detta i en egen konstruerad modell som tar upp de faktorer som påverkar förtroende. Resultatet visar att förtroendebyggande sker mellan parterna samt att de faktorer som är av störst vikt är, kommunikationskanaler samt institutionellt förtroende. De största skillnaderna mellan aktie- och belöningsbaserade är mängden kommunikation och strukturell försäkran som krävs. Olika kombinationer av faktorer kan användas för att bygga förtroende beroende på plattformens inriktning och de entreprenörer som man riktar sig mot.