The topic of corporate sustainability reporting has seen rapid growth in the past couple of years as more firms are placing a greater emphasis on becoming sustainable. However, the true impact of sustainability reporting on firm value has been widely debated, often due to the nature of the qualitative data in sustainability reports. This thesis uses a normalized sustainability scoring system to examine the effects of sustainability reporting on firm value. In particular, this paper analyzes these effects during the Great Recession to note if there was any change in the effects on a year-by-year basis due to macroeconomic differences. This study finds that not only is superior corporate sustainability reporting positively correlated with increased firm value, but also that the degree of the impact greatly drops during the recession. These findings suggest that sustainability could be an advantageous business tool during stable economic times but not nearly as important in terms of increasing firm value during times of recession. Therefore, the results of this thesis have important practical uses and serve as a basis for analyzing the financial effects of corporate sustainability initiatives as this type of reporting becomes more prevalent in the future.

Bakgrund och problem: Miljö- och socialt ansvar är frågor som allmänheten allt mer ställer som krav på företagen. Enligt undersökningar så visar det sig att finansbranschens ointresse för etik- och miljöfrågor skadar allmänhetens förtroende till finansbranschen. Samtidigt så visar det sig att finansbranschen har ökat publiceringen av Corporate Social Responsibility.                                                                                Syfte: Syftet med uppsatsen är att få en fördjupad förståelse för hur finansbranschen tar ett socialt ansvar. Vi vill även undersöka hur aktörer inom finansbranschen går tillväga för att agera ansvarsfullt. Metod: För att samla in information har vi använt oss av kvalitativ metod i form av intervjuer. Vi undersökte hållbarhetsredovisningar för att sedan följa upp det med intervjuer med en CSR ansvarig på respektive institut. Slutsats: Genom undersökningen kom vi fram till att finansinstituten följer de krav som ställs på företagen för att uppfylla ett socialt ansvarstagande, vare sig om det är genom lagstadgade regelverk eller etiska normer och värderingar. Det man dock själv kan välja att följa och till vilken grad, är de etiska normerna och värderingarna som definieras genom olika internationella riktlinjer. Undersökningen visade även att de undersökta finansinstituten konceptualiserar CSR genom att sträva efter att uppnå en hållbar finansiering. Finansinstituten har ett identiskt tankesätt vad gäller hållbar finansiering, att de störst kan påverka genom sin utlåningsverksamhet är en utgångspunkt som enar instituten. De anser att det leder till ett större ansvarstagande samt att verksamheten följer en hållbar utveckling. / Background and problem: Environmental- and social responsibilities are the issues that the public increasingly demands on businesses. According to studies, it turns out that the financial sectors disinterest in ethical and environmental questions damages public confidence in the financial industry. Meanwhile, it turns out that the financial sector has increased publication of Corporate Social Responsibility. Purpose: The purpose of this paper is to gain a deeper understanding of how the financial sector fulfills a social responsibility. We also want to examine how actors in the financial industry go about to act responsibly. Method: To collect the information, we have used interviews. We investigated the sustainability reports and then followed it up with interviews with a CSR manager at the respective institutions. Conclusion: Through the investigation, we concluded that financial institutions comply with the requirements imposed on companies to fulfill a social responsibility, whether it is through statutory regulations or ethical standards and values. It, however, can choose to follow and to what degree, is the ethical norms and values ​​as defined by various international guidelines. The survey also showed that the surveyed financial institutions conceptualize CSR by striving to achieve sustainable funding. Financial institutions have an identical mindset of sustainable funding, the largest can influence through its lending activities is a starting point that unites institutes. They believe that this leads to greater accountability and that the business complies with sustainable development.

Titel: Corporate Social Responsibility inom fastighetsbranschen, en fallstudie om bostadsföretaget Bostad AB Mimer Seminariedatum: 2013-05-29 Högskola: Mälardalens högskola, Västerås Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik (EST) Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15hp (FÖA300) Författare: David Berg, Alexandra Bredahl, Kristoffer Karlsson Examinator: Cecilia Erixon Handledare: Birgitta Schwartz Sidantal: 36 Bilagor: 4 Nyckelord: CSR, kommunalägda bostadsföretag, hållbar utveckling, samhällsansvar Frågeställning: • Hur och varför arbetar Mimer med CSR? • Hur kombinerar Mimer affärsmässighet med samhällsansvar? • Vilka förbättringsmöjligheter finns i Mimers CSR-arbete? Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen varför ett kommunalt bostadsföretag som Mimer väljer att investera i hållbar samhällsutveckling samt undersöka om det finns något samband mellan samhällsansvar och ekonomisk vinst. Metod: En kvalitativ fallstudie med en abduktiv ansats som genomfördes med  semistrukturerade intervjuer från ett urval av anställda på ett kommunalägt bostadsföretag. Slutsats: För att uppfylla sitt lagliga ansvar om att agera utefter affärsmässiga principer måste ett kommunalägt bostadsföretag som Mimer kombinera ett  miljömässigt, socialt och ekonomiskt ansvar. Genom att kombinera dessa delar kan Mimer agera som ett ansvarsfullt företag och uppfylla intressenternas förväntningar och krav. Mimer använder CSR som en sätt att förbättra sitt anseende och skapa ekonomisk vinning på lång sikt. Genom att kommunicera detta internt och externt kan Mimer stärka sitt varumärke och skapa konkurrensfördelar. För att kunna utvecklas ytterligare kan Mimer engagera sig i olika samarbeten för finna nya vägar att utveckla sitt CSR-arbete. De CSR-projekt som Mimer idag arbetar med ökar efterfrågan till bostadsområdena, samtidigt som de ökar värdet på fastighetsbeståndet. Detta är resultatet av ett affärsmässigt hållbarhetstänk där Mimer arbetar långsiktigt för företaget och kundernas bästa.

No description available.

Bakgrund: Corporate Social Responsibility, vars närmaste svenska översättning är samhällsansvar eller socialt ansvarstagande, är ett begrepp som har kommit att få en allt större betydelse i företagssammanhang. Numera ställs det högre krav på företagen att ta ett större ansvar utöver det som lagen kräver. Motiven till att tillmötesgå dessa krav kan dock se olika ut, vissa företag tycks använda det som en legitimering för sin verksamhet medan andra vill vara ett föredöme och marknadsledande på området. Syfte: Den här studien syftar till att studera hur hållbarhetsredovisningarna ser ut i etiskt klassificerade företag respektive företag som verkar i en oetisk bransch samt identifiera, beskriva och analysera skillnader och likheter dem emellan. Metod: Studien har genomförts med hjälp av en abduktiv metod, där forskarna har pendlat mellan teori och empiri. Både primär- samt sekundärdata har använts där primärdata samlades in genom intervjuer med respondenter på fyra olika företag och sekundärdata samlades in genom en innehållsanalys av tio företags hållbarhetsredovisningar. Slutsats: Studien visar endast små skillnader i hållbarhetsredovisningarnas omfattning och innehåll mellan etiska företag och företag i oetiska branscher. Det går däremot att identifiera en skillnad i motivet bakom hållbarhetsredovisningen mellan de etiska företagen och företagen i en oetisk bransch, där de senare till stor del använder den för att legitimera sin verksamhet.

Syftet med denna studie är att analysera frivilligheten med Corporate Social Responsibility, CSR, en trend kring samhällsansvar som organisationer idag väljer att implementera. CSR är uppbyggt kring frivilliga riktlinjer, standarder och regler vilka kan antas och modifieras av organisationerna. Denna studie ämnar ifrågasätta frivilligheten kring dessa frivilliga riktlinjer, standarder och regler. Studien är en kvalitativ textanalysstudie där avsikten har varit att synliggöra mekanismer som påverkar organisationers frivillighet i CSR-arbetet. Uppsatsen bygger på en analys av tre offentliga organisationers hållbarhetsredovisningar. Den teoretiska utgångspunkten har grundats i nyinstitutionell teori och CSR-litteratur. Studiens slutsats visar att det finns fyra mekanismer som påverkar frivilligheten: legitimitet, omgivningens krav, myter och isomorfism. Organisationers behov av legitimitet från omgivningen påverkar den valmöjlighet och frivillighet som CSR i grunden innebär. Omgivningens påverkan i form av krav och förväntningar på organisationer påträffades ha betydelse för hur organisationer väljer att arbeta med CSR. Genom att se CSR som en myt går det att förstå CSR-fenomenet som mindre frivilligt än vad som kan uppfattas vid en första anblick. Organisationer som implementerar CSR tenderar att bli isomorfa i sitt samhällsansvar. Denna studie bidrar till en förståelse för omgivningens inverkan på organisationers frivilliga ansvarstagande samt vikten av organisationsstudiers omgivningsperspektiv. / The purpose of this study is to analyze the voluntariness of Corporate Social Responsibility, CSR. This is a trend that many organizations choose to implement. CSR is built on voluntary guidelines and rules which can be adopted and modified by the organization. This thesis questions the voluntariness of these voluntary guidelines and rules. The study is a qualitative text analysis where the mechanisms that affect the voluntariness of CSR within organizations are visualized. This thesis is based on three public organizations reporting on how organizations present CSR. The theory that has been used is the new institutional theory and CSR literature. The conclusion of this study shows that there are four mechanisms that affect the voluntary nature of CSR: legitimacy, environmental demands, myths and isomorphism. Organizations surroundings affect the voluntary nature of CSR thus the organization is in need of ambient legitimacy. We found environmental requirements and expectations to have impact on the organizations and how they choose to work with CSR. By seeing CSR as a myth, one can understand the CSR phenomenon as less voluntary than it can be perceived at first glance. Organizations that implement CSR tend to be isomorphic in how they describe social responsibility. This study contributes to an understanding of the environmental impact on organizations' voluntary accountability and the importance of organizational studies with an environmental perspective.

As one of Europe’s largest-producing actors in the energy sector with a wide energy mix, Vattenfall has a great responsibility to contribute to sustainable development of society. To do so, economical, environmental and social aspects need to be balanced in a responsible way. This is done through acting social responsible or in other terms, addressing corporate social responsibility (CSR) in the company’s business activities. Electricity and heat constitute one of the prerequisites for a modern society. However, it has always been a highly debated industry due to its inevitable impact on the environment and society. This makes it crucial for Vattenfall and its operations to act as responsible as possible and listen to the stakeholders and take their expectations into account in the business decisions process. Vattenfall has a long history of being criticised for its activities by NGOs and media. However, Vattenfall´s main task is to deliver electricity and heat to the society, which means that Vattenfall must continue to deliver secure energy supply to its markets, but with as little negative impact on the environment and society as possible.   Vattenfall is through its operations, its value chain, its use of technology and the markets on which it operates, exposed to risks associated with the areas human rights, labour, environment and anti-corruption. These “CSR risks” can harm the reputation, brand and image if they are not managed in a proactive and effective way. In order to manage CSR risks and emerging CSR issues, the company needs to catch and respond quickly to new trends and expectations raised by opinion formers, which often are expressed through the media and the Internet. The aim of this study is to provide Vattenfall with a tool to do so. Through identifying the main CSR risks related to its operations, awareness about Vattenfall’s vulnerability areas are created. The result shows that the largest CSR risks for Vattenfall are technology related, i.e., connected to the fuels used in Vattenfall’s power plants and their value chain. This knowledge can be used when addressing CSR in the organization. Still, a direct solution to manage CSR risks and emerging CSR issue is needed. The second purpose of this study is to propose a process for a CSR issues management at Vattenfall. The aim of such an issues management is to provide the company with a tool to identify, analyse and manage emerging issues. A CSR issues management will provide Vattenfall with a tool to respond to emerging issues before they become public knowledge. It should scan and collect external and internal information, identify relevant information for Vattenfall, monitor ongoing and emerging CSR issues/concerns/debates and report to relevant functions in the Vattenfall organization.

Companies must constantly adapt to new concepts emerging in society. Socialresponsibility and sustainable development are modern concepts of today and offer avariety of activities to choose from. Therefore companies ask themselves: what areour goals and how do we reach them?The purpose of this study is to examine the possibility of creating a simplifiedmodel,targeted towards management for prioritization and decisions on variousinvestmentspromoting the environment. The research focuses on companies from themanufacturing industries. To gain better understanding of how companies’ work onthese issues interviews was held with Environmental- and CSR-managers. CEO wasinterviewed to learn how decisions of investments related to environmental- andsustainability issues were made. ISO 26000, a standard for social responsibility, and “Creating Sustainable Value”, amodel describing how working with sustainability can increase the value of thecompany, was used as a theoretical base. The study concluded that this model couldact as a tool for companies looking to take a holistic approach in their sustainabilityeffort. Two organizational structures within CSR were investigated and the resultshows that they either integrated the issue into the entire organization or chose toplace it into one single group. Both types work well as long as it is clear whichstructure the companies have chosen and the purpose of it. To motivate companies to work more actively with sustainability issues newlegislation will have the greatest effect. Also the concept of investments promotingthe environment needs to be clearer and better defined so that it easier can beincluded in the economic calculations.

Problembakgrund: Hållbarhetsredovisning är ett område som har blivit en del av företagens dagliga arbete det senaste 20 åren. Vad är det som gör att företag väljer att upprätta en hållbarhetsredovisning och ser drivkrafterna annorlunda ut i olika branscher? Frågeställning: Vilka är drivkrafterna bakom hållbarhetsredovisning inom branscherna dagligvaror och industri/tjänster? Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva drivkrafter bakom hållbarhetsredovisning och analysera likheter och skillnader i drivkrafterna mellan våra valda branscher. Metod: Den metod som lämpar sig mest till vår studie tyckte är en kvalitativ metod med en abduktiv ansats då vi utgår från vår empiri för att få fram ny kunskap. Resultat: Det finns många olika drivkrafter till varför företagen väljer att upprätta en hållbarhetsredovisning. När det gäller likheter och skillnader i de olika branschernas drivkrafter i upprättande, kan det sägas att det finns tydliga skillnader men även en hel del likheter mellan branscherna.

Bakgrund: Arbetet med hållbar utveckling har ökat väsentligt under det senaste decenniet och många begrepp har tagits fram för att beskriva detta arbete, exempelvis CSR och Triple Bottom Line. Begreppen syftar till att ta hänsyn till de tre delarna ekonomi, miljö och sociala frågor i ett företags verksamhet. Även riktlinjer har skapats för att kunna mäta detta arbete. Global Reporting Initiative, som bildades 1997, är en av de främsta och har under det senaste årtiondet blivit väl etablerat och ett internationellt erkänt ramverk. Även i Sverige redovisar många företag enligt riktlinjerna och år 2007 tog näringsdepartementet ett beslut som innebar att alla statliga bolag nu ska redovisa en hållbarhetsredovisning enligt GRI. Syfte: Syftet med vår uppsats är att jämföra statliga bolag med privata för att se skillnaden i hur de arbetar med hållbar utveckling. Eftersom de statliga bolagen nu har lagkrav på sig, vill vi även se hur skillnaderna ser ut mellan företagen när det gäller användandet av GRI:s riktlinjer. Eftersom olika branscher har olika krav på sig när det gäller dessa frågor, har vi undersökt två miljöpåverkande branscher, gruv- och skogsindustrin, för att se hur dessa förhöll sig till hållbar utveckling och arbetet kring detta. Utgångspunkten av uppsatsen har skett utifrån följande problemformulering: Hur skiljer sig arbetet med hållbar utveckling i statliga jämfört med privatägda företag inom den svenska gruv- och skogsindustrin? Metod: Uppsatsen har genomförts utifrån en kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Detta tillvägagångssätt anser vi passar vårt syfte bra, då vi både vill utgå från tidigare teorier men även från empiriskt material. Materialet har samlats in genom telefonintervjuer samt en dokumentundersökning av deras hållbarhetsredovisningar för att se hur väl de tillämpar GRI:s ramverk. Dokumentstudien har genomförts med hjälp av ett poängsystem, för att på ett lättare sätt kunna urskilja vem/vilka som har de mest omfattande hållbarhetsredovisningarna. Resultat: Resultatet av vår studie visar att de finns skillnader mellan hur statliga och privata företag arbetar med hållbar utveckling. De mest utmärkande skillnaderna syns i incitamenten samt vilka intressenter som företagen prioriterar. När det gäller resultatet av dokumentundersökningen blev skillnaderna relativt små, vilket tyder på att de statliga efter lagändringen nu kommit ikapp de privata företagen i hållbarhetsredovisningen. Vid jämförelsen mellan gruv- och skogsindustrin visade det sig dock att skogsindustrin i genomsnitt redovisade mer indikatorer och därför erhöll fler poäng. Vad gäller lagändringen ansåg de privata företagen att de inte påverkats av denna i sitt arbete, utan omställningen visade sig vara störst bland de statliga som tidigare inte använt sig av GRI:s ramverk.