Resandet har blivit en självklarhet i det moderna samhället där mötet med nya kulturer och människor är viktiga beståndsdelar. I och med detta har backpackerresor blivit ett vanligt förekommande fenomen där människor väljer att resa under längre tid till platser längre bort. Studien hoppas kunna bidra till turismforskningen genom att skapa en större förståelse över resemotiv vilket kan förutspå framtidens behov inom backpackerresandet. Studien syftar till att undersöka resemotiv till en backpackerresa och om nya kulturmöten bidrar till identitetsskapande hos individen. Nyckelorden som genomsyrar studien är resemotiv, identitet och kulturmöten. Studien använder ett kvalitativt tillvägagångssätt som består av åtta intervjuer med respondenter mellan åldrarna 20-30 år som har backpackat i Sydostasien och Australien. Intervjuerna transkriberades och bearbetades för att kunna analyseras tillsammans med de valda teorierna. Uppsatsens resultat stöds av teorier inom det aktuella forskningsområdet, där Abraham Maslows behovshierarki har hjälp till att styrka resemotiv. Erving Goffman, George Herbert Mead, Anthony Giddens och Émile Durkheims teorier har används för att förstå hur en identitet skapas. Edward Hall och Gert Jan Hofstede, Paul Pedersen & Geert Hofstede har används för att styrka kulturmötens betydelse i en individs utveckling. Resultatet i studien visar att motivet till en backpackerresa ligger i känslan av frihet och kravlöshet. Respondenterna har blivit stärkta av den aktuella backpackerresan men en identitetsförvirring kunde tydas efter resan. Identitetsförvirringen bestod i att respondenternas världsbild vidgats och att intrycken medförde en tvetydig syn på framtiden. / Travel has become a matter of course in modern society, where the meeting with new cultures and people are important elements. Backpacking travels has become a common phenomenon in which people choose to travel longer to places further away. The study hopes to contribute to tourism research by creating a greater understanding of travel motives, which can predict future needs in the backpacking industry. The study aims to look into the motives of a backpacking trip and if cultural meetings contribute to a personal development for the individual. The keywords that permeates this study is travel motives, identity and cultural meetings. The study uses a qualitative approach which consists of eight interviews with respondents between the ages of 20-30 years old and who has been backpacking in Southeast Asia and Australia. The interviews were transcribed and processed to be analyzed together with the selected theories. Selected theories in the field of research have been produced to strengthen the results, where Abraham Maslow’s hierarchy of needs has helped to establish travel motives. Erving Goffman’s, George Herbert Mead’s, Anthony Giddens and Émile Durkheim's theories has been used to understand how identity is created. Edward Hall’s and Gert Jan Hofstede, Paul Pedersen & Geert Hofstede’s theories has been used to prove the role of cultural impact in an individual's personal development. The results of the study show that the travel motives for a backpacking trip is the feeling of freedom and permissiveness. The respondents have been strengthened by the backpacking trip, but an identity confusion could be deciphered after the trip. The identity confusion where laying in an enlarged worldview and an ambiguous view of the future of the respondent.

SAMMANFATTNING Introduktion: Statistiska centrabyrån (SBC) prognostiserar en växande andel utlandsfödda bland Sveriges befolkning. Detta medför en ökad kulturell mångfald i det svenska samhället och därmed fler tvärkulturella möten inom vården. Denna studie sökte att utforska primärvårdssjuksköterskors upplevelser av möten med patienter från utomskandinaviska kulturer, vilka svårigheter de kan stöta på samt vilka aspekter de upplever som viktiga vid vårdandet av dessa patienter. Metod: En kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design. Åtta primärvårdssjuksköterskor som arbetar på olika vårdcentraler i Stockholmsområdet och som har erfarenhet av kontakt med patienter från andra kulturer än den skandinaviska intervjuades med en semi-strukturerad intervjuguide. Innehållsanalys enligt Graneheim & Lundman användes för att analysera data. Resultat: Primärvårdssjuksköterskor upplever dessa möten som spännande, utmanande och lärorika. Kulturell samt etisk kompetens är nödvändigt för arbetet inom detta område och behov av formell utbildning identifierades.  Slutsats: Den växande kulturella mångfalden i Sverige medför fler tvärkulturella möten inom vården. Primärvårssjuksköterskors upplevda svårigheter, deras negativa och positiva upplevelser vid dessa möten samt deras synsätt på utbildning inom området stärker betydelsen av att besitta tillräcklig kulturell kompetens för vårdandet av dessa patienter. Detta innefattar bland annat sjuksköterskans lärande om de olika kulturerna som finns representerade i samhället där sjuksköterskan tjänstgör och en anpassning av omvårdnaden utifrån patientens behov. Således är det angeläget för sjuksköterskor att genom formell utbildning införskaffa sig denna kompetens. / ABSTRACT Introduction: The statistics centers Agency (SBC) forecasts a growing proportion of people born in foreign countries among the Swedish population. This results in increased cultural diversity in Swedish society and thus more cross-cultural encounters in health care. This study sought to explore primary care nurses’ experiences of encounters with patients from non-Scandinavian cultures, the difficulties they may encounter and what aspects they consider to be important in the care of these patients. Method: A qualitative interview study with descriptive design. Eight primary care nurses who work in various primary health care centers in the Stockholm area and have experience of contact with patients from other cultures than the Scandinavian were interviewed with a semi-structured interview guide. Content Analysis according Graneheim & Lundman was used for data analysis. Results: Primary care nurses perceive these meetings as exciting, challenging and educational. Cultural competence is necessary for work in this area and a need for formal education was identified. Conclusion: The growing cultural diversity in Sweden entails more cross-cultural encounters in health care. Primary care nurses’ perceived difficulties, their negative and positive experiences from these meetings and their approaches to education in the field strengthen the importance of possessing sufficient cultural competence for the care of these patients. This includes the nurse’s learning about the different cultures that are present in the community in which he or she serves and an adaptation of the nursing care based on the patient’s needs. Thus, it is of significance that nurses seek to acquire this competence through formal education.

The purpose of this study is to examine the dimensions and intercultural approach that abound on the teachers workingplace and  as affect the work of the subject teachers and their didactics approach in the subject of religious studies at the Swedish and Scandinavian schools abroad. The survey is based on religion teachers' thoughts and experience of these phenomena at work in schools located in different countries in Europe with students and various professionals from different nationalities and cultural backgrounds. The methods used in the study is based on a qualitative approach as written interviews. The study results show that the intercultural approach and dimensions that are created and realized in foreign schools can be seen in relation to several aspects such as school composition of cultural diversity as well as the school's cultural relationship with the community of which the school is located in. The opportunities for an intercultural approach are obvious to the teachers and all teachers are unanimous that foreign schools is attributed to pursue a different school culture and a completely different approach to both knowledge and learning.

Begreppet kultur är komplext och innefattar många aspekter. Möten mellan kulturer sker inom många delar av samhället, däribland hos socialtjänsten, och påverkar relationer mellan människor. Socialtjänsten ska i sitt arbete verka för goda uppväxtvillkor för barn samt göra sina bedömningar på ett jämlikt sätt. Studien syftar till att undersöka socialsekreterares förståelse av kulturella skillnader gällande föräldraskap samt på vilka sätt de upplever att deras förståelse påverkar bedömningar som görs av föräldraförmåga. Kvalitativa intervjuer genomfördes med tio socialsekreterare. Materialet analyserades sedan med tematisk analys. För att förstå hur socialsekreterarna resonerar kring vad som sker i möten med klienter har symbolisk interaktionism använts för att analysera intervjuerna. Stämplingsteori har använts som ett komplement för att analysera vad som sker om socialsekreterare och klient har olika syn på föräldraskap. Av resultat och analys framkommer det att socialsekreterarna upplever att det finns kulturella skillnader i föräldraskap, men att det också finns många likheter. Skillnader som beskrivs är syn på gränssättning, ekonomi, barns olikheter och uppfostringsvåld. Det framkommer även att socialsekreterarna tycker att det är viktigt att visa förståelse för klienterna, men att det ibland kan leda till att kraven på deras föräldraförmågor höjs eller sänks. Det beskrivs som svårt att särskilja förförståelse och fördomar. Avslutningsvis framkommer också ett behov och en önskan om mer kunskap om kultur för att kunna säkerställa rättssäkra bedömningar.

El propósito de esta investigación es identificar los factores culturales de los suecos y los españoles, en su encuentro dentro de una organización, que pueden intervenir en el establecimiento económico en España. Estudios anteriores han identificado la problemática de los encuentros culturales dentro de las organizaciones, y postulan que en realidad existen diferencias culturales claras entre las naciones, que pueden conducir a un resultado económico negativo. Los participantes de la investigación ya están familiarizados con el concepto principal del estudio, la cultura organizacional, puesto que son estudiantes de negocios. Estos respondieron a una encuesta, llevada a cabo tanto en español como en sueco, que trata de medir las actitudes, y el promedio obtenido por la importancia que pone el encuestado en cada afirmación, entre un intervalo de uno hasta cinco, de los participantes. Según las respuestas de 67 participantes, podemos responder a la pregunta de investigación, es decir, que sí existen diferencias culturales entre los suecos y los españoles hoy en día. En este trabajo se sacan además conclusiones acerca de cuáles de éstas pueden impedir un establecimiento económico exitoso en España.