Moderna industrialiserade stater är under utveckling till post-moderna, globalt sammanflätade ekonomier och samhällen. Cybermiljöns strategiska betydelse är högaktuell då det finns en strävan att ersätta traditionella militära förmågor med långräckviddiga vapen och tekniska system. Tänkandet inom cybermiljön präglas emellertid fortfarande av teknikens möjligheter och dess taktiska tillämpningar och en historisk vetenskapsteoretisk utgångspunkt i avskräckningsstrategi som inte anses vara tillämpbar i cybermiljön. Cybermiljön militariseras men strategisk teori för hur maktmedlet skall användas saknas. Teoretiskt ramverk bör förankras i empiri, filosofi och historia. Den här studien undersöker hur flygmaktsteori kan utgöra vetenskapshistorisk utgångspunkt för att förankra cyberteori i strategin och hur luftmaktsteori kan utveckla strategisk teori i cyber? Analysen har visat att flygmaktsteori kan utgöra utgångspunkt för konceptuellt tankesätt och utveckling av teori i cybermiljön främst för att de strategiska grundelementen och effekten är teoretiskt jämförbara. Studien har utvecklat cyberteori för operativa metoder, konceptuellt tankesätt och den sammansatta effekten av cyberattacker. Studien har visat att flygmaktsteori utgår från en systemsyn på motståndarens sociala och tekniska system och målet är att genom strategiska attacker parallellt bekämpa tyngdpunkter för att nå en paralyserande effekt. Därigenom skall en psykologisk effekt påverka viljan till fortsatt kamp. Cyberattacker är mer strategiska och politiska men mindre våldsamma än flygmakt och kan på ett mer effektivt sätt uppfylla politiska mål än traditionellt militärt våld. Information, underrättelser och teknik är av permanent betydelse för strategi. Cybermiljön har en politisk och militär dimension och i likhet med de övriga militära maktmedlen är cybervapnet föremål för strategisk teori. Cybermiljön anses vara teoretiskt förankrad i den allmänna strategin med en tydlig spårbarhet till den indirekta strategin.

Refugee espionage, the act of spying on individuals to gather information for a foreign state, is illegal in Sweden. In this study, this phenomenon is considered part of transnational repression, an increasing threat against primarily dissidents posed by authoritarian states.  By using the method of qualitative content analysis on texts from the Swedish parliament and four large Swedish newspapers, the study attempts to answer questions about the debate on refugee espionage in the Swedish parliament and media. The timespan ranges from 2014- 2023. How do debaters talk about sovereignty and national security in relation to refugee espionage? Do debaters discuss the digital dimension: the opportunities, and risks from digital technology, in relation to refugee espionage?  The theoretical perspective is based on Lucas Kello’s cybertheory in international relations, on how cyberspace alters relations between states and has the possibility of expanding and enhancing ways to perform espionage.  Results reveal that debaters see refugee espionage as a threat to both Swedish sovereignty and national security. However, the debate rarely touches on concerns with digital technology as a mean to use refugee espionage against a state.