This project examines the connections between popular Mexican celebrations, such as Día de la Virgen de Guadalupe and Día de los muertos, and transnational communities established in the United States in order to better understand the functions and ways in which cultural events and non-governmental organizations contribute to the (re)articulation of identity, representation, and community building in communities of residency. The aim is to study in depth the connections between Mexican transnational communities, many of them indigenous, and these popular cultural celebrations and events that take place in Mexico and in the United States. There are two regions in which transnational migrants from the Mixtec region in southern Mexico reside in significant numbers: the New York Metropolitan area, especially in New York City, and Southern California. In my analysis, I apply an eclectic methodology, stemming from Cultural Studies, Performance Studies, and Border Studies while also engaging with the work of Mexican academics in the field of Transnationalism and Anthropology. My project contends that these events reveal transnational and transregional elements that contribute to fulfill the needs of immigrants in the United States, many of who live in this country undocumented. The dissertation demonstrates how Mexican transnational communities participate in a complex system of networks that go beyond the binary perspective traditionally considered in migration studies of communities of origin and communities of arrival, while responding to a greater need to study transnational cultural events from a bi-national perspective.

Este trabajo de investigación se ha centrado en el análisis del tratamiento que se le dio, en algunos programas, a la festividad del día de los muertos, en el cementerio Nueva Esperanza, durante el 2018. Para llevar a cabo este proyecto se seleccionaron cuatro reportajes que fueron presentados en los siguientes programas: Día 6, Domingo al día, Al sexto día y 24 horas edición central. En ellos se analizaron la forma en que han abordado la creación de la identidad de los personajes, los elementos que se han usado para elaborarlos, las acciones que son plasmadas y la relación que existen entre los vivos y los muertos durante esta fecha. Al profundizar el tema se hallaron patrones que han sido analizados en conjunto con el marco teórico, focus group y entrevistas que fueron hechas para complementar esta investigación. / This research work has focused on the analysis of the treatment that was given, in some programs, to the feast of the day of the dead, in the Nueva Esperanza cemetery, during 2018. To carry out this project, four reports were selected which were presented in the following programs: Day 6, Sunday a day, On the sixth day and 24 hours central edition. They analyzed the way in which they have approached the creation of the identity of the characters, the elements that have been used to elaborate them, the actions that are embodied and the relationship between the living and the dead during this date. In deepening the subject, patterns were found that have been analyzed in conjunction with the theoretical framework, focus group and interviews that were made to complement this research. / Trabajo de investigación

<p>Trots att halloween som festsed saknar historisk förankring ur svenskt perspektiv, har den i Sverige mycket snabbt fått bredare spridning i och med att allt fler människor deltar i firandet. Så finns det andra som känner motstånd och medvetet väljer att inte delta. Oavsett uppfattning finns oftast underliggande grundantaganden som utgör en slags bas för individens sätt att se, vilka jag vill ”synliggöra”. Frågan som uppsatsen söker besvara är svenskars argument för och emot halloween. Vad är det egentligen vi firar och varför? Uppsatsens huvudsakliga syfte är således att undersöka, vidare presentera en klargörande tolkning av människors inställning till seden.</p>

Trots att halloween som festsed saknar historisk förankring ur svenskt perspektiv, har den i Sverige mycket snabbt fått bredare spridning i och med att allt fler människor deltar i firandet. Så finns det andra som känner motstånd och medvetet väljer att inte delta. Oavsett uppfattning finns oftast underliggande grundantaganden som utgör en slags bas för individens sätt att se, vilka jag vill ”synliggöra”. Frågan som uppsatsen söker besvara är svenskars argument för och emot halloween. Vad är det egentligen vi firar och varför? Uppsatsens huvudsakliga syfte är således att undersöka, vidare presentera en klargörande tolkning av människors inställning till seden.