<p>Sammanfattning </p><p>Under senare år har damishockey växt i Sverige och övriga världen och tränare behöver </p><p>nu börja reflektera över träningsprogram som kvinnliga ishockeyspelare är i behov av. En </p><p>förutsättning för bra skridskoåkning är en väl uppbyggd grundstyrka i framförallt bål och </p><p>ben. </p><p>Många barn och tonåringar styrketränar för att öka sina idrottsprestationer. Det har länge </p><p>sagts vara direkt olämpligt för barn och ungdomar att styrketräna men mer aktuella </p><p>studier har dock bevisat motsatsen och säger att styrketräning för yngre inte är så riskfyllt </p><p>och att styrkeökningar är möjliga under tonåren. </p><p>Syftet med studien i denna rapport var att utforma och genomföra ett </p><p>styrketräningsprogram för kvinnliga ishockeyspelare med avsikt att stärka bål och </p><p>benmuskulatur. Studien pågick under 10 veckor med en timmes träning två gånger i </p><p>veckan. Författarna var närvarande och instruerade under alla träningstillfällen. </p><p> Tester utfördes innan studien startade för att författarna skulle få en uppfattning om </p><p>studiedeltagarnas kapacitet och styrka i ben och bålmuskulatur. Tester som deltagarna </p><p>fick utföra var knäböj, plankan, harres test och stående längdhopp. Efter avslutande tester </p><p>visade resultatet på att majoriteten av deltagarna hade ökat styrkan i ben- och </p><p>bålmuskulatur. </p><p>En trolig orsak till de förbättrade testresultatet beror troligtvis på en ökad neuromuskulär </p><p>anpassning hos deltagarna vilket styrkts av tidigare forskning som också visar på detta. </p><p>Att göra en studie på deltagare där ålder och träningsbakgrund varierar är sannolikt i </p><p>behov av mer enskilda träningsupplägg.</p>

Sammanfattning Under senare år har damishockey växt i Sverige och övriga världen och tränare behöver nu börja reflektera över träningsprogram som kvinnliga ishockeyspelare är i behov av. En förutsättning för bra skridskoåkning är en väl uppbyggd grundstyrka i framförallt bål och ben. Många barn och tonåringar styrketränar för att öka sina idrottsprestationer. Det har länge sagts vara direkt olämpligt för barn och ungdomar att styrketräna men mer aktuella studier har dock bevisat motsatsen och säger att styrketräning för yngre inte är så riskfyllt och att styrkeökningar är möjliga under tonåren. Syftet med studien i denna rapport var att utforma och genomföra ett styrketräningsprogram för kvinnliga ishockeyspelare med avsikt att stärka bål och benmuskulatur. Studien pågick under 10 veckor med en timmes träning två gånger i veckan. Författarna var närvarande och instruerade under alla träningstillfällen. Tester utfördes innan studien startade för att författarna skulle få en uppfattning om studiedeltagarnas kapacitet och styrka i ben och bålmuskulatur. Tester som deltagarna fick utföra var knäböj, plankan, harres test och stående längdhopp. Efter avslutande tester visade resultatet på att majoriteten av deltagarna hade ökat styrkan i ben- och bålmuskulatur. En trolig orsak till de förbättrade testresultatet beror troligtvis på en ökad neuromuskulär anpassning hos deltagarna vilket styrkts av tidigare forskning som också visar på detta. Att göra en studie på deltagare där ålder och träningsbakgrund varierar är sannolikt i behov av mer enskilda träningsupplägg.

<p> </p><p>Svensk damhockey har de senaste åren genomgått stora förändringar och omorganiseringar vilket resulterade i en elitserie för damer – Riksserien. Trots de senaste årens förändringar råder det alltjämt stora skillnader mellan de åtta främsta damlagen och säsongen 09/10 skiljde 68 mellan serievinnaren och serieförloraren.</p><p> </p><p>Rapporten ämnar beskriva och analysera vilka skillnader som kan urskiljas i de åtta Riksserielagens organisationer, styrning och föreningsstöd och om detta kan förklara de skillnader som finns i resultattabellen 09/10.</p><p> </p><p>Studien har fokuserat på de åtta damlag som säsongen 09/10 spelade i Riksserien. Vidare är studien inriktad på att studera damorganisationernas sammansättning, styrning samt vilket föreningsstöd de upplever.</p>

Svensk damhockey har de senaste åren genomgått stora förändringar och omorganiseringar vilket resulterade i en elitserie för damer – Riksserien. Trots de senaste årens förändringar råder det alltjämt stora skillnader mellan de åtta främsta damlagen och säsongen 09/10 skiljde 68 mellan serievinnaren och serieförloraren.   Rapporten ämnar beskriva och analysera vilka skillnader som kan urskiljas i de åtta Riksserielagens organisationer, styrning och föreningsstöd och om detta kan förklara de skillnader som finns i resultattabellen 09/10.   Studien har fokuserat på de åtta damlag som säsongen 09/10 spelade i Riksserien. Vidare är studien inriktad på att studera damorganisationernas sammansättning, styrning samt vilket föreningsstöd de upplever.

Damhockeyspelare hyllas inte lika ofta som herrhockeyspelare i sportmedia. Tidigare forskning tyder istället på att damidrottare oavsett sport sexualiseras och trivialiseras. Den här studien har undersökt hur svensk sportmedia konstruerar damhockey, specifikt i relation till herrhockey. Det teoretiska ramverket utgick från diskursteori och genusteori. Med hjälp av diskursanalys undersöktes artiklar, bloggar och krönikor ur två kvällstidningar, två TV-kanaler och Svensk Radios sportsektion. Resultatet visar att svensk sportmedia konstruerar damhockey som ett problem på olika sätt, varav det mest förekommande är att svensk damhockey inte tar medaljer för att det svenska damlandslaget inte har utvecklingsmöjligheter eller resurser. De svenska damhockeyspelarna utmålas som offer för omständigheter för vilka andra bär ansvar. Antingen framställs damhockeyspelarna som tuffa och ödmjuka hjältinnor som ger upp sina liv för att få spela hockey eller så framställs de som svaga mentalt. Materialet visar även att mannen är den norm mot vilken damhockey jämförs. De diskurser som fanns i empirin visar att damhockey konstant jämförs med något förgivettaget, som den inte kan mäta sig med: herrhockeyn. Även om ett ifrågasättande av herrhockeyn som norm görs, upprätthålls samtidigt denna syn som sunt förnuft.

Svensk damhockey har de senaste åren genomgått stora förändringar och omorganiseringar vilket resulterade i en elitserie för damer – Riksserien. Trots de senaste årens förändringar råder det alltjämt stora skillnader mellan de åtta främsta damlagen och säsongen 09/10 skiljde 68 mellan serievinnaren och serieförloraren. Rapporten ämnar beskriva och analysera vilka skillnader som kan urskiljas i de åtta Riksserielagens organisationer, styrning och föreningsstöd och om detta kan förklara de skillnader som finns i resultattabellen 09/10. I studien har flera skillnader mellan lagens kunnat skönjas inom de tre huvudområdena. Den främsta slutsatsen som dras är att det finns en stark koppling mellan det upplevda föreningsstödet och lagens resultat. Vidare kan vi bland annat konstatera att det råder skillnader i antalet personer lagen har att tillgå i sina verksamheter samt att hälften av lagen inte anser sig ha tillräckligt med personer för att kunna bedriva en elitsatsning i dagläget. Slutligen drar vi slutsatsen att damorganisationernas formulerade mål sig inte har någon stor inverkan på resultatet. I stället uppnås resultat med en genomarbetad strategi då strategin på ett verkningsfullt sätt fördelar de resurser som finns tillgängliga så att arbetet inom damorganisationen fortskrider så effektivt som möjligt .

Svensk damhockey har de senaste åren genomgått stora förändringar och omorganiseringar vilket resulterade i en elitserie för damer – Riksserien. Trots de senaste årens förändringar råder det alltjämt stora skillnader mellan de åtta främsta damlagen och säsongen 09/10 skiljde 68 mellan serievinnaren och serieförloraren.   Rapporten ämnar beskriva och analysera vilka skillnader som kan urskiljas i de åtta Riksserielagens organisationer, styrning och föreningsstöd och om detta kan förklara de skillnader som finns i resultattabellen 09/10.   Studien har fokuserat på de åtta damlag som säsongen 09/10 spelade i Riksserien. Vidare är studien inriktad på att studera damorganisationernas sammansättning, styrning samt vilket föreningsstöd de upplever.   I studien har flera skillnader mellan lagens kunnat skönjas inom de tre huvudområdena. Den främsta slutsatsen som dras är att det finns en stark koppling mellan det upplevda föreningsstödet och lagens resultat. Vidare kan vi bland annat konstatera att det råder skillnader i antalet personer lagen har att tillgå i sina verksamheter samt att hälften av lagen inte anser sig ha tillräckligt med personer för att kunna bedriva en elitsatsning i dagläget. Slutligen drar vi slutsatsen att damorganisationernas formulerade mål sig inte har någon stor inverkan på resultatet. I stället uppnås resultat med en genomarbetad strategi då strategin på ett verkningsfullt sätt fördelar de resurser som finns tillgängliga så att arbetet inom damorganisationen fortskrider så effektivt som möjligt .

Ice hockey is a sport like many others that has been dominated by men throughout history. This shows both when it comes to sporting conditions and what gets exposure in media. This essay studies four Swedish newspapers reporting on the Swedish men’s and women’s hockey teams during the Olympics 1998 and 2018. With the help of a quantitative content analysis it analyzes to which degree the reporting is gender equal and what the difference between 1998 and 2018 is. The result of the essay is more equal now than it was 20 years ago. Women’s hockey gets more exposure in the media, female players are being quoted in the articles to a greater extent and the language in the articles about women’s hockey are more similar to the articles about men’s hockey in 2018. Even though there has been a progression, there is still a long way to go to full equality in the reporting on ice hockey. There was still more than twice as many articles about men’s hockey than women’s hockey in the four analyzed  newspapers in 2018 and men’s hockey is still the norm that women’s hockey is being compared to.