Texte remanié de: Diss.--Vanderbilt University. / Bibliogr. p. 149-165. Index.

Texte remanié de: Diss.--Heidelberg, 1989. / Bibliogr. p. 423-497, index.

Cette thèse s’attache à l’antimondialisation dans la presse écrite française. La première partie précise la perspective théorique adoptée dans l’appréhension des discours médiatiques. Une approche en termes de cadre et de cadrage est privilégiée. Elle encourage notamment à se dégager d’une approche des discours médiatiques comme « représentation de » et à leur reconnaître leur pouvoir sur la fondation d’un monde commun. La partie B s’attache à l’antimondialisation comme événement. C’est par et dans l’événement que le mouvement apparaît et trouve une consistance et une esthétique dans l’espace public médiatisé et ce à partir du contre-sommet de Seattle de 1999. C’est ensuite dans le paradigme événementiel, performance après performance, que le mouvement acquiert son identité et son récit, se constituant ainsi comme acteur politique. La partie C est l’occasion de s’attacher spécifiquement à l’année 2001. La violence pose problème. En juillet, ce sont les violents incidents de Gênes, en Italie, durant lesquels un jeune manifestant est tué par un carabinier. En septembre, ce sont les attentats contre les Twin Towers de New York. Ces deux événements sont traités à travers les conséquences qu’ils ont sur les discours de presse qui portent sur l’antimondialisation. Enfin, une dernière partie traite de la constitution de l’altermondialisation comme discours social spécifique et de sa diffusion et circulation –de sa trivialité- au sein du discours social global. / This work deals with the global justice movement –“altermondialisation”- in the French press. The first part precises the theoretical perspective used when we study the media discourses. The notions of frame and framing are presented and adopted. They encourage to give up the approaches of media discourses which are discussed in terms’ of “representation of” and to recognize their power in the foundation of the common world. The part B is about the global justice movement like an event. Indeed, it’s through and by the event that the movement appears and finds, after the Seattle summit in 1999, a consistence and an esthetic in the mediated public sphere. Then, it’s through the paradigm of events that the global justice movement finds his identity and story and becomes a political actor. The part C concerns the year 2001. The violence becomes a problem. In July, violent fights between demonstrators and the Italian police end with the death of a young man. In September, it‘s the terrorist attack against the Twin towers in New York. The events are both studied through the consequences they have on the media discourses which deal with the global justice movement.In the last part, we analyze “altermondialisation” like a specific social discourse and his spread and circulation –his triviality- in the global social discourse.

No description available.

L'objectif de cette recherche est, après analyse de la menace et des risques pesant sur le secteur des transports et des politiques menées en matière de sûreté d'envisager : la possibilité de mettre en œuvre une gouvernance de la sûreté adaptée à plusieurs modes de transport. Le champ de l'étude ayant été arrêté aux transports : aérien, maritime et terrestre. / Le résumé en anglais n'a pas été communiqué par l'auteur.

No description available.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Intresset ligger i att se skillnader ur ett lärarperspektiv, om undervisningen i momentet dans i ämnet idrott och hälsa har förändrats i och med den nya läroplanen. Upplever lärarna någon skillnad i sin undervisning i momentet dans, i och med den nya läroplanen?   Frågeställningar Har dansundervisningen förändrats över tid i och med den nya läroplanen i ämnet idrott och hälsa? Hur ser idrottslärarna på momentet dans och vad har de för inställning?   Metod Undersökningen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Det är fyra intervjuer som har genomförts, med idrottslärare i olika åldrar och av olika kön. Det material som användes under intervjuerna var penna och papper. Under intervjuerna fördes löpande anteckningar. Efter att alla intervjuerna hade genomförts, transkriberades anteckningarna. Resultatet redovisas utgående från frågeställningarna och diskuteras utifrån KASAM-begreppet (Antonovsky, 2005) och ramfaktorteorin (Lindblad, Lind och Naeslund, 1999).        Resultat Anledningen till att det undervisas relativt lite dans i ämnet idrott och hälsa beror till stor del på yttre faktorer som till exempel tidsbrist. Lärarnas intresse och kunskap är andra faktorer som påverkar hur mycket tid som ägnas just dansundervisningen. Slutsats Idrottslärarna anser att dansundervisningen ger eleverna positiva effekter i deras utveckling. Idrottslärarna har till största delen en positiv och god inställning till momentet dans och de är även överens om att dans är viktigt. De ansåg också däremot att det finns en del yttre faktorer som påverkar, som till exempel tid att planera och vilket material det finns tillgång till, vilket kan bidra till mindre undervisning. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Ht 2012</p>

Rummets Koreografi är en undersökning av sambandet mellan rummets utformning och kroppens rörelser. De Tre första rummen undersöks genom improvisation utifrån begreppen möjliga rörelser, planerade rörelser och oundvikliga rörelser. På samma sätt som stycken och koreografier föds ur improvisation blir den fjärde och sista rumsimprovisationen till en skissprocess där den skapar verktyg för ett framtida yrke som inredningsarkitekt. / Choreography of Space is a study of the relation between the shape of space and the movement of the human body. Three out of four specific spaces are explored through the concept of possible motions, planed motions and unavoidable motions. In the same way as pieces and choreographies takes form in improvisation, the fourth space improvisation turns into a sketching process that will be used as a tool in a future work as an interior architect. / Kandidatexamen 2010

Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att undersöka fyra idrottslärares syn och inställning till dansmomentet i idrottsundervisningen på högstadiet, samt att se hur detta påverkar mängden undervisningstimmar i dansmomentet. Frågeställningar - Hur påverkar inre faktorer, som lärarens intresse och kunskap i dans, deras undervisning? - Vilka är de yttre faktorer som påverkar dansundervisningen? - Hur tolkar idrottslärarna dansmomentets beskrivning i kursplanerna Lpo 94 och Lgr 11? Hypotes Min hypotes är att det används lite dans i undervisningen, med lite menar jag upp till tio lektionstillfällen per läsår. Enligt forskning beror det bl.a. på bristande kunskap hos pedagogerna. Studier visar att de flesta idrottslärarna anser att dans är en viktig del i undervisningen. Yttre faktorer som tidsbrist påverkar eventuellt också valet av lektioner då det krävs mycket förberedelse för att undervisa i dans. Metod Undersökningen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt har fyra intervjuer genomförts med idrottslärare av olika åldrar och kön. Det material som användes var ljudinspelningsutrustning samt penna och papper. Intervjuerna genomfördes med en väl förberedd intervjuplan. Efter genomförandet transkriberades ljudinspelningarna och tolkades efter ramfaktorteorin, KASAM och tidigare forskning. Resultat Dansundervisningen som idrottslärarna i den här studien ansvarar för, påverkas av idrottslärarens intresse och kunskap. Anledningen till att det undervisas relativt lite dans beror delvis på bristande kunskap hos pedagogerna, men även yttre faktorer som tidsbrist påverkar valet av att arbeta med dansmomentet i skolan. Slutsats Idrottslärarna i den här studien har en generellt positiv syn och inställning till dansmomentet. Idrottslärarna såg att dansen kan generera i positiva effekter för elevernas utveckling. De var överrens om att dans var viktigt. Idrottslärarna ansåg dock att yttre faktorer var ett hinder för att kunna genomföra dansundervisning.

”Den svenska buggen”: framväxt, organisation och ideologi 1940-tal till och med år 1985 är en C-uppsats i historia. Den är skriven av Linda Holtby och framlagd vid Högskolan Dalarna vårterminen 2006. Uppsatsen undersöker dansen ”svensk bugg” och syftar till att utreda dansens framväxt, ideologi och organisatoriska struktur med avstamp i svenskt 1940-tal och avslut år 1985. Uppsatsen är skriven ur ett idrottsligt perspektiv; fokus ligger på dansens tävlingsform.Till grund för undersökningen ligger Svenska Danssportförbundets arkivhandlingar i form av förbundstidningen, verksamhets- och årsberättelser, mötesprotokoll, stadgar och regler och korrespondens samt ett antal intervjuer med nyckelpersoner. Utifrån källorna kan det konstateras att den svenska buggens rötter återfinns i swingdanserna. Dessa vann sitt inträde i Sverige på 1940-talet och kom under perioden 1965-75 att få en tydlig struktur genom två danslärare. Genom denna strukturering fick dansen sina karaktäristiska drag samt en mer elitisk och idrottslig utformning. Svensk bugg har ingått i flera olika organisationer, en historia som liksom dansen i övrigt påverkats av dess idrottsliga struktur och ideal. Detta kan sammanfattas med orden: strukturering, reglementen, tävlingar och status.