Den här undersökningen syftar till att studera om datorn kan vara ett hjälpmedel i språkundervisningen för att hjälpa elever att tala mer på spanska. Eftersom datoranvändningen i skolans värld hela tiden ökar är det synnerligen relevant att undersöka hur lärare kan se datorn som ett verktyg i språkundervisningen. Studien var både kvalitativ såväl som kvantitativ. Med hjälp av datorn fick eleverna i hemuppgift att lyssna på spanska texter som de tränade på att läsa högt. Under ett par lektioner arbetade de i smågrupper för att spela in dialoger på ljudfiler på datorn som de sedan lyssnade på, analyserade och därefter spelade in igen. Både före och efter undersökningen fick eleverna göra muntliga prov, slutligen intervjuades några elever om vad de tyckte om arbetsmetoden. Resultatet av undersökningen, pekar på att talet främjades, men framför allt att de kände sig mer säkra inför att prata på spanska än tidigare. Däremot var det lite svårare att klart kunna fastställa vilka elever det gynnade mest om man ser utifrån elever med lägre eller högre kunskaper i språket. Undersökningen tydde dock på att de som är lite försiktigare av sig eller lite blyga gynnas av en sådan här arbetsmetod.

<p>Syftet med denna undersökning är att studera varför två olika skolor har valt att arbeta med Tragetons metod ”Att skriva sig till läsning”, samt varför man inte valt Tragetons metod på en annan skola. Andra frågeställningar inom området har varit: Hur arbetar man med metoden?Vad anser skolorna att datorerna, och samarbetet vid dem, kan ge eleverna? För att studera detta har jag intervjuat fem lärare/förskollärare på de aktuella skolorna, men också en rektor och en speciallärare som påverkat valet av läs- och skrivinlärningsmetod. Resultatet visar att tillgången till datorer kan styra valet av Trageton-metoden, men ofta påverkar pedagogernas erfarenhet och arbetslagets inställning ännu mer. Dessa faktorer verkar även påverka i vilken grad man anpassar metoden. Undersökningen visar också olika inställningar till samarbete, exempel på gott samarbete, samt att många av informanterna är överens om att barn ofta börjar med skrivandet före läsandet. De som använt metoden pekar främst på positiva resultat för elevernas skrivande och motivation.</p>

Syftet med denna undersökning är att studera varför två olika skolor har valt att arbeta med Tragetons metod ”Att skriva sig till läsning”, samt varför man inte valt Tragetons metod på en annan skola. Andra frågeställningar inom området har varit: Hur arbetar man med metoden?Vad anser skolorna att datorerna, och samarbetet vid dem, kan ge eleverna? För att studera detta har jag intervjuat fem lärare/förskollärare på de aktuella skolorna, men också en rektor och en speciallärare som påverkat valet av läs- och skrivinlärningsmetod. Resultatet visar att tillgången till datorer kan styra valet av Trageton-metoden, men ofta påverkar pedagogernas erfarenhet och arbetslagets inställning ännu mer. Dessa faktorer verkar även påverka i vilken grad man anpassar metoden. Undersökningen visar också olika inställningar till samarbete, exempel på gott samarbete, samt att många av informanterna är överens om att barn ofta börjar med skrivandet före läsandet. De som använt metoden pekar främst på positiva resultat för elevernas skrivande och motivation.

Den för datalogin grundläggande datastrukturen hashtabell är krävande att tillägna sig. En undersökning gjordes på en kurs i algoritmer och datastrukturer med 200 deltagare. Lärandemålet ”implementera hashtabell och hashfunktion” bröts ner i grundläggande färdigheter som testades i en automaträttad programmeringsuppgift med riktad återkoppling till studenterna. 86 studenter gjorde 334 försök att lösa uppgiften. Undersökningen visade att testerna som ingår i den automaträttade uppgiften svarar mot de fel studenterna gör. Studenternas fel kategoriserades efter de grundläggande färdigheter som tagit fram. Kategoriseringen kan användas för att identifiera svaga områden hos studenterna och modifiera undervisningen därefter. Försöken visar också att när uppgiften kräver samtidig tillämpning av två begrepp leder detta ofta till fel i implementationen av algoritmen eller ineffektiva lösningar. / The hash table data structure, which is fundamental to computer science, is demanding to learn. A survey was conducted in a course on algorithms and data structures with 200 participants. The learning outcome of implementing a hash table was broken down into basic skills that were tested in an automated programming task with targeted feedback to the students. 86 students made 334 attempts to solve the task. The study showed that the tests included in the automated task correspond to the errors made by the students. The students' errors were categorized according to the basic skills developed. The categorisation can be used to identify weak areas in the students and modify the teaching accordingly. The experiments also show that when the task requires the simultaneous application of two concepts, this often leads to errors in the implementation of the algorithm or inefficient solutions.