Studien utgår från en kvalitativ ansats genom semistrukturerade intervjuer med utredare somutför den psykosociala lämplighetsprövningen inför assisterad befruktning med doneradekönsceller inom fertilitetsvården. Sammantaget intervjuades sex stycken utredare vilka utförden psykosociala lämplighetsprövningen inom olika sjukhusregioner i Sverige. Studien ämnarundersöka likheter och skillnader i den psykosociala lämplighetsprövningen beroende påfamiljeform och region. Studien ämnar även att undersöka utredares upplevdahandlingsutrymme där en tematisk analys används tillsammans med Giddensstruktureringsteori, begreppet handlingsutrymme innefattande en normativ praktik. Resultatetvisar att handlingsutrymmet är stort för de utredare som utför den psykosocialalämplighetsprövningen. Utredarna upplever att lagar, regler och riktlinjer är delvistolkningsbara och som både utökar och begränsar handlingsutrymmet. Även faktorer somorganisationens utformning och utredarens egna handlande påverkar handlingsutrymmet.Då resultatet och analysen visar att lagen är tolkningsbar bidrar det till att regioner har stortutrymme att utforma den psykosociala lämplighetsprövningen olika vilket bidrar till att utredareinom olika regioner har olika stort handlingsutrymme. Analysen visar att tvåsamhetsnormen ärframträdande i den psykosociala lämplighetsprövningen. Resultatet och analysen visar även attdet finns skillnader i den psykosociala lämplighetsprövningen beroende på familjeform ochregion.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka hur sjuksköterskor upplever omvårdnaden och den assisterade egenvården av personer med diabetes inskrivna inom hemsjukvården. I studien har elva sjuksköterskor anställda inom kommunal och privat hemsjukvård intervjuats. En kvalitativ innehållsanalys har använts för att analysera intervjutexterna. Analysen har resulterat i två teman och sex kategorier. Temat: ''Sjuksköterskans känsla av otillräcklighet'' bestod av tre kategorier;''Att uppleva brist på kunskap/utbildning'', ''att uppleva brist på stöd'',''att uppleva brist på riktlinjer och rutiner''. Temat: ''Sjuksköterskans upplevelse av känsla av otrygghet hos personer med diabetes''; ''Att sakna kontinuerlig vårdkontakt'', att sakna kunskap om sjukdomen'','' att behöva assisterad egenvård''. Resultatet visade att de intervjuade sjuksköterskorna upplevde diabetes som en komplex sjukdom med stort omvårdnadsbehov. De uppgav att de behövde mer kunskaper om sjukdomen, de kände sig otillräckliga. Vidare upplevde de intervjuade sjuksköterskorna att personerna med diabetes inte kände sig trygga, de saknade den kontinuerliga kontakten med diabetessjuksköterska som de tidigare haft när hemsjukvården sköttes av landstingen.

Bakgrund: Studier visar att hundar har en positiv effekt på den fysiska hälsan. De kan också öka det sociala samspelet, minska depression, öka självförtroende och självbestämmande samt reducera ångest genom hundassisterad aktivitet eller hundassisterad intervention. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om hundar inom ramen för omvårdnad på en rättspsykiatrisk avdelning kan påverka patienternas välbefinnande. Metod: För att undersöka patienternas upplevelser användes en kvalitativ studiedesign. För att besvara syfte och frågeställningar gjordes semistukturerade intervjuer som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: Hundar på avdelningen upplevdes både positivt och negativt. De inverkade på välbefinnandet genom att de genererade glädje och välmående men också irritation och ilska. De gav också en känsla av att bli sedd som människa, ökade den fysiska aktiviteten, förbättrade sömnen och påverkade självkänslan och självförtroendet. Vårdmiljön påverkades också genom ett förbättrat klimat på avdelningen. De gav en meningsfullhet i vardagen, en möjlighet till närhet, en känsla av mindre kontrollerande miljö samt att de hade en inverkan på hur patienterna rörde sig på avdelningen. Det identifierades en ståndpunkt för hundar på avdelningen, men också en emot att ha hundar på avdelningen. Slutsats: Resultaten tyder på att det positiva överväger det negativa då majoriteten av resultatet belyser aspekter som ökar välbefinnandet hos patienterna. Hundar inom vården anses därför vara en bra komplementär omvårdnadsform för att som sjuksköterska på en rättspsykiatrisk avdelning. Detta för att kunna utföra god omvårdnad, främja välbefinnande och upprätthålla ett samhällsskydd och samtidigt reducera känslan hos patienten av att vara underordnad och kontrollerad. Det är dock viktigt att beakta olika individers åsikter för att hitta en form som passar. / Background: Studies have shown that dogs have a positive effect on humans physical health. They may also increase social interactions, decrease depression, increase peoples selfconfidence and autonomy and reduce anxiety trough animal-assisted interventions. Aim: The aim of this studie is to investigate if dogs can effect well-being in patients within forensic psychiatric care. Method: To investigate the patients experiences a qalitative reserch method were used. Semi-structured interviews were used to answer to the aim of the studie, and analysed with a content analysis. Result: The patients had both positive and negative experiences regarding the presence of the dogs at the unit. The dogs had an impact on the patients well-being by generating joy as well as anger and irritation. They gave a sense of being perceived as an individual, they increased physical activity, improved quality of sleep and had an inpact on self-esteem and self-confidence. The dogs also had an impact on the health facility environment trough an inprovement of the atmosphere at the unit. The dogs gave sense of mening in the everday life, an opportunity for intimacy, a sense of a less controlling environment and they also had an impact on how the patients moved at the unit. Some where proponents and some opponents to the impementation of dogs at the unit. Conclusion: The results shows that the positive experiences tops the negative because the majority of the results shows aspects of improved well-being. Dogs within healthcare facilities are therefore concidered to be a good complementary form of care for nurses working in forensic psychiatric care. This to perform good nursing care, promote well-being and maintain the civil protection and at the same time reduce feelings of being inferior, subordinated and controlled. It is however important to pay regards to the different idividual opinions and find a resolution that suits best.

Bakgrund: Vid demens drabbas individer av olika beteendemässiga, psykologiska och fysiska symptom som påverkar dess möjlighet till delaktighet i aktivitet. Tillsammans med dessa symptom kan en minskad motivation påverka möjligheten till aktivitetsutförande. Tidigare studier påvisar en positiv inverkan av djur på välbefinnandet och aktivitetsutförande. Utifrån arbetsterapeutisk teori ses sambandet mellan upplevelsen och möjligheten till aktivitet som en grund till delaktighet i vardagliga aktiviteter. Syfte: Syftet var att beskriva interventioner med hund i relation till personer med demens. Metod: Scoping review design som begränsades till demens, alla åldrar och kön. Inklusionskriterier var: artiklar inte äldre än sex år, på engelska, norska, danska och svenska. Kvantitativa, kvalitativa och grå litteratur via AMED, CINAHL, MEDLINE, PsychINFO, Anthrozoös och fulltext via Google Scholar. Exklusionkriterier var andra typer av sjukdomar eller skador och studier äldre än sex år. Resultat: Vanligaste interventionstypen vid demens är hund-assisterad aktivitet under en längre behandlingsperiod. Interventionerna genomförs 30–60 minuter, 2 gånger i veckan under 6–12 månader via fysisk, sensorisk, social och kognitiv stimulering. Vid behandling av demens kan interaktion med hund främja aktivitetsutförandet via en positiv inverkan på depression och livskvalité. Interventionerna med hund kan motverka förekomsten och uppkomsten av depression och kan främja kognitiv förmåga. Interventionerna främjar i större utsträckning individer med svårare demens, kognitiv nedsättning och oro. De kan även främja delaktighet i dagliga aktiviteter via en minskad förekomst av depression. Slutsats: Vanligaste interventionen är hund-assisterad aktivitet under en längre behandlingsperiod.  Interventioner med hund kan främja social och fysisk interaktion genom kognitiv stimulering. Hundar kan ha positiv inverkan på depression och livskvalité. Hundar kan även ha en positiv inverkan på oro och aktiviteter i det dagliga livet och kan främja kognition vid svårare kognitiv nedsättning och i större utsträckning vid svårare depression och demens. / Background: In dementia people gets affected by different behavioural, psychological, and physical symptoms that affect their ability to participate in activities. Together with these symptoms a decreased motivation may interact on the possibility of occupational performance. Earlier studies indicate a positive effect of animals on wellbeing and occupation performance. Through occupational theory the connection between the experience and possibility to activity are seen as a foundation for everyday activities. Purpose: The aim was to describe interventions with dogs in relation to persons with dementia. Method: Scoping review design, limited to dementia, all ages, and both sex. Inclusion criteria was; not more than sex year old, English, Norwegian, Danish, and Swedish articles. Quantitative, qualitative and grey literature through AMED, CINAHL, MEDLINE, PsychINFO, Anthrozoös, and full text by Google Scholar. Exclusion criteria was other types of diseases or injuries, and studies older than sex years. Results: Most common intervention with dog, during treatment of dementia, are dog-assisted activity during a longer treatment period. The interventions are implemented during 30-60 minutes, 2 times a week for 6-12 months through physical, sensory, social and cognitive stimulation. In treatment of dementia interaction with dogs may promote occupational performance through a positive effect on depression and quality of life. Interventions with dogs may reduce the presence and appearance of depression and may promote cognitive ability. They may promote to higher degree individuals with severe dementia, cognitive disability and anxiety. Intervention with dogs may promote participation in daily activities through a decrease of presence of depression. Conclusion: Most common intervention with dogs are dog-assisted activity during a longer treatment period. Interventions with dogs may promote social and physical interaction through cognitive stimulation. Dogs may have a positive influence on depression, and quality of life. The dogs may also have a positive influence on anxiety and activities in daily living and may also promote cognition in severe cognitive limitation, and to a higher degree with severe depression, and dementia.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Demens är en folksjukdom som blir allt större i och med att befolkningen växer och människorna blir äldre. Detta kostar samhället enorma summor pengar eftersom dessa utsatta människor är i konstant behov av vård. Därför krävs effektiva och billiga hjälpmedel för att stärka den nuvarande vården av människor med demens idag. Djuren har levt nära människan väldigt länge och har varit till stor nytta genom tiderna genom att både ha agerat som arbetskraft och som sällskap. Syfte: Syftet med den här studien var att utforska betydelsen av djurs inverkan på personer med demens välbefinnande genom att undersöka interaktionen mellan människor och djur. Metod: En litteraturstudie användes. 12 originalartiklar valdes från databaserna Pubmed, CINAHL och Google Scholar som sedan lästs, granskats och bearbetats till fyra olika resultatkategorier. Joyce Travelbee’s teori användes som teoretisk ram. Resultat: Fyra kategorier av betydelsen av djurs inverkan på välbefinnandet identifierades: Positiv effekt, förändring av negativa psykologiska beteende, ingen eller obetydlig effekt och ökad fysisk aktivitet/balans. Genom att låta personer med demens få umgås med sällskapsdjur kontinuerligt visar sig ha en god effekt på social interaktion, ökad kognitiv förmåga och psykologiska problem såsom aggression, ängslan, oro och stress. Det finns också tecken på att sessioner med hundar även kan förstärka balansen genom att inspirera personerna till att gå och röra på sig mer än vad de gjorde innan interventionen. Slutsats: Närvaron av djur tenderar att ha en positiv inverkan på äldre personer med demenssjukdom. Även om mer forskning i ämnet behövs så kan ändå sällskapsdjur användas inom hälso- och sjukvården för att tillfälligt uppmuntra, aktivera och bidra med glädje och livslust i vardagen. / ABSTRACT Background: Dementia is a disease that is increasing as the population grows and people around the world gets older. This costs society enormous amount of money because these vulnerable people are in constant need of care. This requires effective and inexpensive means of assistance to strengthen the current care of people with dementia today. The animals have lived close to the human being for a long time and have been very useful of all time both by acting as labor and as company. Purpose: The purpose of this study was to explore the significance of the animal influences on person with dementia´s well-being through the interaction between human beings and animals. Methods: A literature study was used. 12 original articles were selected from the databases PubMed, CINAHL, and Google Scholar, which then were read, reviewed and analyzed to the four categories of results. Joyce Travelbee’s theory was used for the theoretical frame. Results: The four categories of the importance of animal influences in well-being were; positive effect, changing of negative psychological behavior, none or insignificant effect and increased physical activity or balance. By allowing people with dementia to socialize with pets continuously proves to have a good effect on social interaction, increased cognitive ability and psychological problems such as aggression, anxiety, worry and stress. There are also signs that sessions with a therapy dog can enhance balance by inspiring people to walk and mobilize themselves more than what they did before the intervention. Conclusion: The presence of animals tends to have a positive impact on older people with dementia. Although more research is needed on the subject, one can still use pets within healthcare to temporarily encourage, activate and to bring joy and happiness in everyday life.

Bakgrund: Den 1 april 2016 blev det enligt lag möjligt för ensamstående kvinnor att få assisterad befruktning i Sverige. Tidigare reste kvinnor till andra länder för att få hjälp. Den nya lagändringen tyder på förändrade normer och ökad acceptans för alternativa föräldraskap. Syfte: var att kartlägga vårdrutiner på svenska fertilitetskliniker.  Metod: Kvantitativ deskriptiv design med postenkätstudie som datainsamlingsmetod. Urvalet var en totalundersökning där samtliga fertilitetskliniker i Sverige som erbjöd assisterad befruktning inkluderades, varav universitetssjukhus (n=6) och privata fertilitetskliniker (n=11).  Resultat: Samtliga universitetssjukhus och nio privata fertilitetsklinikerna erbjuder ensamstående kvinnor assisterad befruktning. Den genomsnittliga väntetiden på universitetssjukhusen var 13,5 månader, anledningarna till de långa väntetiderna är brist på spermiedonatorer, ekonomiska skäl, brist på läkare och kuratorer samt lokaler. De privata fertilitetsklinikerna har en genomsnittlig väntetid på 2,6 månader. Totalt är det drygt 900 ensamstående kvinnor som står i kö för utredning och behandling i Sverige. Universitetssjukhusen har fler kvinnor som står i kö. De privata fertilitetsklinikerna har utfört fler utredningar och behandlingar. Lokala riktlinjer eller dokument för vårdrutiner gällande assisterad befruktning av ensamstående kvinnor saknas. Universitetssjukhusen följer de nationella rekommendationerna men de privata fertilitetsklinikerna avviker gällande åldersgränser och antal behandlingar.  Slutsats: Alla fertilitetskliniker, utom två privata erbjuder assisterad befruktning för ensamstående kvinnor i Sverige. Det finns brister och förhållanden som behöver åtgärdas för att uppnå en jämlik vård över landet. Många ensamstående kvinnor önskar assisterad befruktning, vilket visar att det finns ett stort antal kvinnor som har behov av att bli förälder på egen hand utan närvaro av en fast partner.