No description available.

Syftet med denna studie är att lyfta historier som sällan får ta plats i den offentliga diskursen om lesbiskt moderskap. Det empiriska materialet består av intervjuer med sju lesbiska mödrar och blivande mödrar som berättar om bemötande av sjukvården och av omgivningen i deras process mot att skaffa barn. I studien berörs ämnen som inkluderande och exkluderande processer samt assimileringsprocesser. Studien visar på att konsekvenser av genomgående heteronormativa familjeideal i sjukvården och av omgivningen kan skapa en minoritetsstress, dvs. en känsla som gör att en alltid är beredd på oönskade kommentarer eller frågor om ens påstådda ”annorlundahet” som vidare kan resultera i att olika hanteringsmekanismer används. Slutligen visar studien också på hur rädslan att inte bli ”accepterad” som en förnuftig förälder på grund av sin sexualitet kan skapa assimilering av heteronormativa ideal. Avslutningsvis visar studien även på att den heterosexuella matrisen är tydlig i diskursen som berör samkönad reproduktion, både i vården och av omgivningen men också i utformandet av det lesbiska moderskapet.

Att bilda familj är en dröm för många personer. Tack vare den medicinska utvecklingen på området finns det idag flera olika sätt att skaffa barn på. Ett exempel är användandet av en surrogatmoder. Surrogatarrangemang där det behövs assisterad befruktning med svensk hälso- och sjukvård är däremot inte ett tillåtet förfarande i svensk rätt, varför specifika rättsregler på området saknas. Förfarandet är däremot inte kriminaliserat varför par och ensamstående använder sig av ett sådant arrangemang i utlandet.  Den icke anpassade lagstiftningen har resulterat i rättsliga konsekvenser för tilltänkta föräldrar och barn. Det kan konstateras att ett genetiskt faderskap på ett enkelt sätt kan fastställas genom bekräftelse, dom eller erkännande. Avseende moderskap är dock huvudregeln vid surrogatarrangemang att moderskapet ska fastställas rättsligt genom ett adoptionsförfarande, oavsett om det är barnets genetiska moder. Dagens adoptionsbestämmelser uppställer krav på att makar och sambor endast kan adoptera gemensamt och närståendeadoption förutsätter samtycke av den genetiskt rättsliga fadern. Det uppställs dessutom ett vederlagsförbud vid adoption.  Rättsliga konsekvenser har uppstått i form av att tilltänkta föräldrar separerat och att rättslig förälder återkallat sitt samtycke. Vidare råder en rättslig osäkerhet huruvida det finns ett tillräckligt samband mellan ersättning till surrogatmodern och vederlagsförbudet vid en senare adoption. Europadomstolen har konstaterat att varje medlemsstat har en skyldighet att erkänna barnets föräldra-barn relation utifrån barnets rätt till privatliv samt att värna barnets bästa. Det är dock upp till medlemsstaten att välja på vilket sätt ett sådant erkännande ska genomföras. HD konstaterade i ett fall från 2019 att den rättsordning som tillämpas i Sverige idag inte är förenlig med barnets rätt till privat- och familjeliv samt principen om barnets bästa.  I juni 2021 kom en statlig offentlig utredning med förslag avseende nya regler om utländska föräldraskap. Utredningen har gett förslag på att det förfarandet som ska användas när tilltänkta föräldrar har hemvist i Sverige fortsättningsvis ska vara ett adoptionsförfarande. Kravet på gemensam adoption för makar och sambor ska tas bort. Dessutom ska det göras undantag avseende kravet på samtycke samt vederlagsförbudet. Undantagsbestämmelserna ska enbart tillämpas vid synnerliga skäl. Ett adoptionsförfarande är fördelaktigt då förfarandet utgår från barnets bästa. Samtidigt prövas den tilltänkta förälderns lämplighet. Vidare innebär de föreslagna undantagsbestämmelserna att de rättsliga konsekvenser som uppstått i praxis kan lösas på ett mer förutsägbart sätt. Utredarnas förslag innebär dock vissa rättsliga oklarheter och risker. För att undantagsbestämmelserna över huvud taget ska bli aktuella förutsätter det att en faktisk familjerelation har uppstått. Vidare innebär utredarnas förslag att det fortsatt görs en skillnad mellan män och kvinnor vid fastställande av föräldraskap på så sätt att moderskapet inte kan fastställas på annat sätt än genom ett adoptionsförfarande. Utredarnas rättsliga lösningar stannar vid en lägstanivå. Det kan därmed konstateras att de föreslagna lösningarna inte är långsiktigt hållbara. Intresset av att erkänna föräldraskap måste väga tyngre än intresset av att inte uppmuntra till surrogatarrangemang. Detta kan säkerställas genom att låta genetiskt tilltänkta mödrar få sitt moderskap fastställt på ett liknande sätt som fastställande av genetiskt faderskap idag. Om ett adoptionsförfarande ändock ska användas borde kravet på faktisk familjerelation tas bort för genetiskt tilltänkta mödrar.

Euthanasia and assisted suicide are a complex and sensitive topic. The purpose of this essay is met by investigating and answering two main questions. Firstly, to investigate whether there is a predominant acceptance as well as necessary conditions for some form of Swedish legislation on euthanasia and/or assisted suicide. Secondly, through mainly an interdisciplinary method, to investigate what the outlines of a Swedish law on euthanasia and/or assisted suicide should be to ensure the function of the preliminary law in the Swedish legal context. Please note that I am presuming an imaginary situation where a special regulation on legalized euthanasia and/or assisted suicide will be introduced into Swedish legislature. Therefore, this essay does not investigate whether euthanasia or assisted suicide should be introduced or not, nor whether I consider that to be the case. After the first investigation, focused on EU-law, applicable national law, relevant legal cases, the euthanasia and assisted suicide debate together with the public opinion, I reached the conclusion that Sweden in general is open for some form of legalized euthanasia and/or assisted suicide and that the necessary conditions are in place to bring forth a legislative proposal. After further investigation, involving an international outlook on euthanasia and assisted suicide legislation together with all the other sections of the essay, I found that a Swedish legislation on euthanasia should be based on the Oregon-model with a few deviations. Some of the deviations I found to be necessary are: (1) That both assisted suicide and a dynamic form of euthanasia should be legalized to capture the individuals that should be covered by the law without risking a change in the general sense of justice. (2) The introduction of a special care facility with specially trained doctors. Finally, (3) a due-care-criteria for no remaining alternatives that could give the patient a longer- and at the same time relatively normal and trouble-free life to avoid exploitation of the new law contrary to its purpose. / Dödshjälp är ett komplext och känsligt ämne. Syftet med denna uppsats uppfylls genom besvarandet av två frågor. Den första delen besvarar huruvida det finns en övervägande öppenhet och relevanta förutsättningar för legalisering av dödshjälp i Sverige idag i den grad att ett lagförslag med åtminstone viss framgång kan skrivas. Den andra frågeställningen undersöker, genom en tvärvetenskaplig metod med en komparativ del, hur ramarna för en svensk lag om dödshjälp borde se ut. Observera att jag utgår ifrån en fiktiv situation där en specialreglering om legaliserad dödshjälp ska införas i Sverige. Denna uppsats behandlar inte frågan om dödshjälp ska införas eller inte, inte heller huruvida jag anser att så är fallet.  Efter en första utredning av EU-rätt, gällande nationell rätt, relevanta rättsfall, dödshjälpsdebatten och den allmänna opinionen finner jag att Sverige, åtminstone i övervägande grad, är öppet för någon form av legaliserad dödshjälp och att det finns relevanta förutsättningar för att författa ett lagförslag i frågan. Efter ytterligare utredning, avseende en internationell utblick om nu gällande dödshjälpslagstiftning i andra länder tillsammans med uppsatsens övriga avsnitt, kom jag fram till slutsatsen att en svensk lagstiftning om dödshjälp bör grundas på Oregonmodellen med ett antal avsteg. Några av de avsteg som jag ansett nödvändiga är: (1) Att både assisterat döende och dynamisk eutanasi legaliseras för att fånga upp de individer som lagen avser utan att riskera en negativ påverkan på den allmänna rättskänslan. (2) Ett införande av en särskild vårdinrättning med särskilt utbildade läkare. Slutligen, (3) ett vårdkrav avseende patientens avsaknad av kvarvarande alternativ för ett längre och samtidigt relativt normalt och problemfritt liv för att undvika utnyttjande av den nya lagen i motsats till dess ändamål.

Syftet med uppsatsen är att belysa brukares syn på en framgångsrik underhållsbehandling utifrån deras egna betraktelsesätt, uppfattningar och berättelser. Vi har utifrån ett brukarperspektiv undersökt anledningarna till varför en del opiatmissbrukare som erhåller underhållsbehandling lyckas bibehålla sin drogfrihet. I vår analys har vi valt att använda Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM) som teoretisk bas. KASAM omfattar termerna begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet och som i kombination med erhållandet av underhållsbehandling tros ha inverkan på resultaten att hålla sig drogfri. Arbetet redogör för vad underhållbehandling innebär samt dess historiska drag då underhållsbehandling som metod i Sverige anses kontroversiell. Arbetet redogör för vad heroin, heroinmissbruk, Metadon, Subutex och Suboxone är och vad dessa har för farmakologiska egenskaper. Metoden vi använt oss av är kvalitativa intervjuer för att på ett mer djupgående sätt komma åt de framgångsfaktorer som kan ligga till grund för bibehållande av drogfrihet. Resultatet tyder på att upplevelsen av livet som meningsfullt samt förmågan att hantera de problem man ställs inför i drogfriheten har varit central för intervjupersonernas bibehållande av drogfrihet.

Bakgrund: Prevalensen av ledbroskskador ökar idag globalt och det finns ingen fullt kurativ kirurgisk behandlingsmetod för att återställa ledens normala funktion vid olika ledbroskskador. Detta tillsammans med att ledbrosk har en låg inneboende läkningsförmåga medför att nya behandlingstekniker behöver utvecklas, en lovande sådan är matrix-assisterad autolog kondrocytimplantation (MAKI), där tredimensionella polymermatriser, ”scaffolds”, används för att stimulera kondrocytintegration och kondrogenes. En utmaning är att framställa scaffolds med optimal komposition för detta. Polymeren chitosan har visats sig kunna ha de efterfrågade egenskaperna. Syfte: Syftet med studien var att analysera scaffoldstruktur och integration av kondrocyter i chitosan-baserade 3D-scaffolds med olika andel chitosan, cellulosa och iso-vanillin. Metoder: Kondrocyter respektive broskfragment odlades under olika tidsintervall i scaffolds med olika komposition. Snitt från odlingarna färgades in med hematoxylin-eosin, DAPI och falloidin för att kunna undersöka scaffoldstrukturen respektive identifiera förekomst av celler i scaffoldsen. Snitten analyserades i ljus- och fluorescensmikroskop och representativa bilder togs. Resultat: Scaffoldstrukturen skiljde sig mellan alla scaffolds, där låg molekylvikt av chitosan gav en mer kompakt och sammanhängande struktur än chitosan av hög molekylvikt. Celler kunde inte identifieras med DAPI i någon av scaffoldsen odlade med kondrocyter eller broskfragment. Celler sågs med falloidin i scaffolds odlade med kondrocyter under en kortare tidsperiod. Slutsats: Resultaten kan inte bekräfta att chitosan-baserade scaffolds kan främja kondrocytintegration. Scaffoldsen som användes i denna studie var möjligtvis för porösa för att bidra till tillräcklig celladhesion. Skillnad på scaffoldstruktur kunde ses men ingen slutsats kring hur struktur påverkar kondrocytintegration kunde dras.

Resultaten från kliniska studier tyder på att psykedeliska substanser i kombination med stödjande psykoterapi kan vara ett alternativ till befintliga behandlingsformer för patienter med psykiska sjukdomar. Tidigare undersökningar har dock indikerat allmänt negativa attityder till narkotika bland den svenska befolkningen. Undersökningarna har å andra sidan inte fokuserat på psykedeliska substanser och deras användning i samband med assisterad terapi specifikt. Denna studies syfte var att undersöka hurdana attityder svenskar har till psykedelisk assisterad terapi och hur attityderna påverkas av upplevd kunskap, attityder till psykedeliska substanser, attityder till lagändringar, kön och tidigare bruk av psykedelika. Totalt 127 respondenter över 18 år bosatta i Sverige besvarade enkäten. Resultaten visade relativt positiva attityder till psykedelisk assisterad terapi bland deltagarna. De oberoende variablerna i studien var signifikant korrelerade med attityder till psykedelisk assisterad terapi. Dock var det enbart upplevd kunskap och attityder till lagändringar som var unika prediktorer till attityder till psykedelisk assisterad terapi i multipel regressionsanalys. Den övergripande regressionsmodellen förklarade 53,9 % av variansen. Till skillnad från tidigare forskning verkar attityderna generellt vara mer positiva när det handlar om att använda psykedelika i medicinskt syfte i samband med assisterad terapi. Det behövs därför mer nyanserade studier som kan synliggöra dessa skillnader för att ge en mer rättvisande bild på de allmänna attityderna. Denna studie ger en inblick på hur svenskar ställer sig till frågor om psykedeliska substanser och psykedelisk assisterad terapi.

Studien syftar till att undersöka ensamstående kvinnors upplevelser av att skaffa barn på egen hand via assisterad befruktning, samt deras syn på sin roll som ensamstående förälder. Studien är en kartläggande litteraturöversikt som inkluderar tolv artiklar från olika delar av världen. Resultatet visar på att kvinnor som blivit eller ämnar bli mamma genom assisterad befruktning processat beslutet under en lång tid. Processen beskrivs även som en känslosam resa som inkluderar en stor sorg över att inte dela föräldraskapet med en partner och att därmed frångå drömmen om en kärnfamilj. Däremot betonar kvinnorna att de är tacksamma att möjligheten till assisterad befruktning finns, vilken möjliggör deras önskan om moderskap. Inför assisterad befruktning står kvinnorna inför olika ställningstaganden och förberedelser. Dessa rör bland annat föräldraskap/omsorg, ekonomi/boende och val av assisterad befruktning. En stor oro hos kvinnorna rör den norm som råder i samhället om kärnfamiljsidealet och hur bemötandet av kvinnans omgivning kan komma att påverka dem. Slutsatsen visar på att valet att genomgå assisterad befruktning inte var kvinnornas ursprungliga plan utan var ett beslut som togs på grund av livsomständigheter. Beslutsprocessen och behandlingen var för många en påfrestande process och här uttrycks ett behov av stöd och anpassningar i vården. Vi lyfter kuratorn som en viktig profession som kan tänkas fylla funktionen av ett psykosocialt stöd för ensamstående kvinnor som genomgår assisterad befruktning. Vidare krävs det mer forskning för att undersöka ensamstående kvinnors behov inom den svenska hälso- och sjukvården. / The aim of this study is to explore single women's experiences of having a child on their own using assisted reproduction and their view of their role as a single parent. This study is a literature review that includes twelve studies from different parts of the world. The results show that single women by choice, who already have become or intend to become mothers through medically assisted reproduction, have thought through their decision for a long period of time. The process of becoming a single mother by choice is described by the women as an emotional journey that includes grief of not having a partner to share the parental responsibilities with, and thereby departing the dream of a nuclear family. However, the women emphasize their gratefulness for the possibility to undergo assisted reproduction, with a desire for motherhood. Before starting the process of assisted reproduction, the women face different decisions and preparations. This concerns parenting/care, finances/housing and decisions about assisted reproductive technology, among other things. A concern among the women is how norms about the nuclear family ideal that prevail in society could affect them negatively. The conclusion shows that the choice to undergo assisted reproduction was not the women's original plan, but rather a decision made due to life circumstances and the fear of missing out on the dream of becoming a mother. For many, the decision-making process and treatment was a stressful period, and here a need for support and adjustments within the healthcare system was expressed. We highlight the counselor as an important profession that can fulfill the function of psychosocial support for single women undergoing assisted reproduction. Furthermore, more research is needed to examine the needs of single women by choice within the Swedish healthcare system.

No description available.

This study examines the issue regarding three reproductive aspects in relation to women’s right to make own decisions regarding her life, body and reproductive health. The aspects include abortion, assisted fertilisation and surrogacy. In addition, this study investigates if the perception of liberty, in relation to laws and regulation of the female body and the right and freedom of reproductive health, is rooted in explicit versus implicit liberal feminism or conservative feminism. By using idea analysis, this investigation aims to distinguish the ideas behind the regulation of the three aspects. The results of the study shows that explicit and implicit liberal and conservative ideas from a feminist perspective occurs in the distinct aspects. The study concludes that women have been given liberty and the right to make own decisions regarding her body and reproductive health when it comes to abortion, and also in great extent when it comes to assisted fertilisation. However, in the aspect of surrogacy, women has continuously been denied these decision-making rights regarding her own body.