In the present thesis, computer-assisted reading intervention with a phonics approach was examined in deaf and hard of hearing children (DHH) aged 5, 6 or 7 years old using cochlear implants, hearing aids or a combination of both. Children with normal hearing (NH), matched for non-verbal intelligence and age, served as a reference group. Deaf and hard of hearing children constitute a heterogenetic population regarding cognitive and academic achievement. Many of them do not reach age appropriate levels in language and reading ability during their school years, with negative consequences for later training facilities and job opportunities. Finding relevant intervention methods to promote early language learning and literacy development that are easy to implement is therefore of great importance. In this thesis three aspects of cognitive ability (phonological processing skills, lexical access and working memory capacity), and reading ability was examined at three points in time; baseline 1, pre intervention and post intervention. Additionally, computer-assisted training delivered by  means of the Internet in the children’s homes was explored in order to determine whether it would be a useful and efficient method for the DHH population. Overall, the results from the present thesis support the notion that offering a computer-assisted intervention program delivered at home, is an alternative way to support not only NH children with reading difficulties but also to support DHH children’s phonological development and decoding proficiency. / I denna avhandling undersöktes fonologisk lästräning vid datorn för döva och hörselskadade barn 5, 6 och 7 år gamla som använde cochleaimplantat, hörapparat eller en kombination av båda. Barn med normal hörsel som var matchade avseende icke-verbal intelligens och ålder utgjorde jämförelsegrupp. Döva och hörselskadade barn utgör en heterogen grupp avseende kognitiv förmåga och skolframgång. Många av dem når inte kraven för åldern avseende språk och läsförmåga under skoltiden vilket får negativa konsekvenser för senare utbildning och arbete. Att hitta relevanta interventionsmetoder för att främja tidig språkinlärning och läsutveckling som är lätta att genomföra, är därför av stor betydelse. I avhandlingen undersöktes tre aspekter av kognitiv förmåga (fonologisk bearbetningsförmåga, lexikal åtkomst och arbetsminneskapacitet) och läsförmåga vid tre tidpunkter; förtest 1, före intervention och efter intervention. Dessutom undersöktes om datorbaserad intervention som genomförs via Internet i hemmet, skulle vara en användbar och effektiv metod för döva och hörselskadade barn. Resultaten i stort visar att fonologisk lästräning vid datorn i barnens hem är en alternativ metod att stödja inte bara barn i risk att utveckla lässvårigheter, utan även döva och hörselskadade barns fonologi och avkodningsförmåga.

Programmering inkluderar vanligtvis användningen av en dator och en textredigerare, men ändå avslutas programmeringskurser vid högskolor och universitet ofta med traditionella skriftliga tentor för att bedöma studenternas förvärvade praktiska kunskaper. Denna traditionella examineringsmetod begränsar komplexiteten i programmeringsproblem och kan leda till oavsiktliga subjektiva bedömningar. Tidigare studier om datorbaserade programmeringstentor som efterliknar verkliga programmeringsförhållanden tyder på att bedömningen av studenternas förvärvade kunskaper kan effektiviseras samtidigt som både betygs- och administrationsprocesser förenklas. Vi använder Bunges generella vetenskapliga metod och fallstudiemetodik för att utveckla ett system för datorbaserade programmeringstentor som kan implementeras på KTH Kista. Våra resultat tyder på att programmeringstentor kan utföras säkert på studenternas egna datorer genom att starta datorn i en begränsad förkonfigurerad systemmiljö med blockerad internetåtkomst från ett USBminne. Parat med den öppna lärplattformen Moodle kan tentorna administreras elektroniskt och utformas med automatiska rättningssprocesser. För att hjälpa tentavakter utvecklade vi även ett observationsverktyg som kan upptäcka om den begränsade systemmiljön kringgås. Trots uteblivna verkliga tester av systemet på grund av omständigheterna orsakade av den pågående pandemin, drar vi, med stöd av tidigare studier, slutsatsen att vår föreslagna lösning för datorbaserade programmeringstentor kan förbättra kvaliteten och effektiviteten av programmeringskurser och deras examinationsprocesser. / Programming usually includes the use of a computer and a text editor, yet programming courses given at institutions of higher education often conclude with traditional written exams to assess the students’ acquired practical knowledge. This traditional examination method restricts the complexity of programming problems and may result in unintentional subjective assessments. Previous research on computer-based programming exams that mimic real programming conditions suggest that the assessment of the students’ acquired knowledge can be made more efficient while also simplifying both grading and administration processes. We use Bunge’s general scientific method and case study methodology to develop a system for computer-based programming exams that can be implemented at KTH Kista. Our results suggest that programming exams can be safely performed on the students’ own computers by booting the computer into a restricted preconfigured system environment with blocked Internet access from a usb flash drive. Paired with the open-source learning management system Moodle, the exams can be administered electronically and designed with automatic grading processes. To help exam invigilators we also developed an observation tool that can detect if the restricted system environment is circumvented. Despite the lack of real tests of the system due to the circumstances caused by the ongoing pandemic, we conclude, with the support of previous studies, that our proposed solution for computer-based programming exams can improve the quality and efficiency of programming courses and their examination processes.