<p>Detta arbete handlar om grammatikens roll i språkundervisningen. Syftet med arbetet är att undersöka hur grammatikens ställning i språkundervisningen har utvecklats från 1960-talet fram till idag. För att få en inblick i detta ämne, har jag studerat och analyserat innehåll i styrdokument från 1965 till 2000 och i franska läromedel för nybörjarspråk på gymnasiet från motsvarande period. Med stöd av litteratur om språkundervisning, har jag försökt att ta reda på hur denna utveckling ser ut genom att titta på grammatiken som produkt, d v s att tala om språket, och på grammatiken som process, d v s att använda språket i sitt rätta sammanhang. Dessa två sätt att se på grammatiken utgör en bra utgångspunkt för att få en helhetsbild av grammatik, och när det gäller att utveckla språkförmågan är samspelet dem emellan viktigt. I denna studie har jag försökt visa hur de båda begreppen grammatiken som produkt och som process har följts åt på varierande sätt under ovan nämnda period</p>

Detta arbete handlar om grammatikens roll i språkundervisningen. Syftet med arbetet är att undersöka hur grammatikens ställning i språkundervisningen har utvecklats från 1960-talet fram till idag. För att få en inblick i detta ämne, har jag studerat och analyserat innehåll i styrdokument från 1965 till 2000 och i franska läromedel för nybörjarspråk på gymnasiet från motsvarande period. Med stöd av litteratur om språkundervisning, har jag försökt att ta reda på hur denna utveckling ser ut genom att titta på grammatiken som produkt, d v s att tala om språket, och på grammatiken som process, d v s att använda språket i sitt rätta sammanhang. Dessa två sätt att se på grammatiken utgör en bra utgångspunkt för att få en helhetsbild av grammatik, och när det gäller att utveckla språkförmågan är samspelet dem emellan viktigt. I denna studie har jag försökt visa hur de båda begreppen grammatiken som produkt och som process har följts åt på varierande sätt under ovan nämnda period