Diabetes typ 1 och 2 är idag en folksjukdom och antalet nyinsjuknade ökar i samma omfattning som fetmaepidemin. Dess behandling är emellertid komplex varför föreliggande litteraturstudie syftade till att beskriva vuxna individers erfarenheter av att leva med diabetes typ 1 och 2. Litteratursökningen utfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Både kvantitativa och kvalitativa studier (N=10) inkluderades vilka kvalitetsgranskades av båda författarna oberoende av varandra med hjälp av ett modifierat granskningsprotokoll. Resultatet visade att individernas erfarenheter av att leva med sjukdomen berörde sex olika teman; plasmaglukosnivån, copingstrategier, insulinpump/insulinpenna/antidiabetikum, kost, stöd och oro. Individer med diabetes typ 1 eller 2 upplevde att de oftast fick för lite information angående sjukdomen varför deras oro över akuta- och senkomplikationer ökade. Kosthållningen beskrevs också svår och problemfylld när övriga familjemedlemmar motsatte sig denna. Individerna betonade därför vikten av stöd från familj och anhöriga.Nyckelord: Diabetes Mellitus typ 1, diabetes mellitus typ 2, erfarenhet, litteraturstudie, omvårdnad / Today, diabetes type 1 and 2 are seen as a public health issue, and the number of newly diagnosed are increasing to the extent of obesity. The treatment is, however, complex why the literature review presented aims at describing adult individuals experience about living with diabetes type 1 and 2. The literature search was performed in the databases CINAHL and PubMed. Both quantitative and qualitative studies (N=10) were included, and quality rated, by both authors independently of each others, by means of a modified review record. The result showed that individuals experience about living with diabetes type 1 and 2 concerned six different themes: plasma glucose level, coping strategies, insulin pump/insulin pen/antidiabeticum, diet, support and anxiety. Individuals diagnosed with diabetes type 1 or 2 experienced that they didn’t receive enough information regarding the disease, which resulted in worries aboute acute- and late- complications. A majority experienced the diet restrictions as difficult and troublesome because the family opposed the new diet. The individuals experienced that support from the family and relatives were important, but a balance was an aim. Keywords: Diabetes Mellitus type 1, diabetes mellitus type 2, experiences, nursing, review

Background: Diabetes mellitus type-2 is a public health disease that’s increased and worsened by our lifestyles. The patients' motivation to make lifestyle changes is promoted by the nurses' support, where communication has an important role in the nursing work. Motivational interviewing [MI] is aconversation method used in healthcare to motivate and support patients to carry out the lifestyle changes that are relevant for the patients. Aim: The aim was to describe patients' experiences of motivational interviewing about lifestyle changes at diabetes mellitus type-2. Method: This study’s a general literature review with structured searches in the databases CINAHL and PubMed with eleven articles, which were analyzed according to the integrated analysis. Results: This study found two main headings: Patients’ motivation for lifestyle changes and MI promotes autonomy. The subheadings are the meaning of the nurse's support, the patients' experience of community, the patients' knowledge of their illness and treatment, autonomy and MI prevents the feeling of guilt and shame. Conclusion: MI increased the patients' sense of self-determination and motivated them to self-care. Through nurses increased knowledge about MI and its impact, they can support patients to make lifestyle changes.

Bakgrund: Diabetes mellitus förekommer i två huvudformer och delas in i typ 1 (DM1) och 2 (DM2). DM1 grundar sig i insulinbrist och DM2 i insulinresistens. Förekomsten av DM2 är ett folkhälsoproblem som ökar både i Sverige och globalt. För att kunna lindra sjukdomen krävs det medicinska behandlingar men även egenvård. Egenvården är en stor del av behandlingen för att kunna lindra sjukdomen och minska komplikationer som kan uppstå vid icke behandlad DM2. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa hur patienter upplever egenvård vid Diabetes mellitus typ 2. Metod: Denna litteraturöversikt byggdes på 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades från databaserna CINAHL Complete och PubMed och analyserades enligt Fribergs beskrivning. Resultat: Sex huvudteman identifierades: Kontroll över sin sjukdom, Kost och fysisk aktivitet, Stöd från familj, Kunskap och kompetens, Patienters upplevelse av hälso- och sjukvården och Ekonomiska aspekter. Sammanfattning: Resultatet av denna litteraturöversikt visade att patienter upplevde att egenvården vid DM2 påverkades av olika grundläggande faktorer. Ansvaret för ett friskt och därmed långt liv låg på deltagarna. Detta hanterades olika beroende på de förutsättningar som individerna hade samt graden av ansvar som individen tog i förhållande till sin sjukdom. Stödet deltagarna fick från sina familjemedlemmar, vänner och grannar motiverade och uppmuntrade dem. Kunskap och stöd från sjukvårdspersonal var också en främjande faktor till att deltagarna blev motiverade till att lära sig mer om sjukdomen och upprätthålla egenvården. / Background: Diabetes mellitus occurs in two main forms: type 1 (DM1) and 2 (DM2). DM1 is based on insulin deficiency and DM2 on insulin resistance. Diabetes mellitus, type 2 is a public health problem that is increasing both in Sweden and globally. To alleviate the disease medical treatments are required but also self-care. Self-care is a large part of the treatment to alleviate the disease and reduce complications that can occur with untreated DM2. Aim: The aim of this literature review was to elucidate how patients experience self-care in diabetes mellitus type 2. Method: A literature review with 10 qualitative scientific articles that were chosen from the databases CINAHL Complete and PubMed. These articles were analyzed through Friberg`s method. Results: Six main themes were identified: Control over one`s illness, Diet and physical activity, Support from family, Knowledge and competence, Patients' experience of health care and Financial aspects. Summary: The results of this literature review showed that patients felt that self-care in DM2 was influenced by various basic factors. The responsibility for wanting to live and get healthy was on the participants, and that it was something no one else can take responsibility for. Getting support from their family members, friends and neighbors motivated and encouraged them. Knowledge and support from health care professionals was also a promoting factor for the participants to become motivated to learn more about the disease and maintain self-care.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är ett växande folkhälsoproblem både i Sverige och i resten av världen. Vid diabetes typ 2 har kroppen svårt att hålla sockerhalten i blodet på en tillräcklig låg nivå. Diabetes typ 2 som inte är under kontroll kan utveckla allvarliga diabeteskomplikationer. Då egenvård är en viktig del av behandlingen och patienten har det största ansvaret för egenvården har  sjuksköterskan en viktig roll att genom en individuell anpassad kommunikation och information ge det stöd och råd som patienten behöver för att genomföra egenvård. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av diabetes typ 2 Metod: Litteraturöversikten genomfördes utifrån 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Databaserna PubMed och Cinahl Complete användes för insamling av resultatartiklar. Artiklarna analyserades för att skapa gemensamma teman. Resultat: Resultatet presenteras i fyra huvudteman: Svårigheter att förändra kostvanor, Svårigheter att förändra vanor kring fysisk aktivitet, Det professionella stödet, Stöd från närstående. Sammanfattning: Litteraturöversikten visade det att personer med diabetes typ 2 saknade individ anpassad information och hade negativa upplevelser från vårdmöten. Att upprätthålla hälsosamma levnadsvanor upplevdes tidskrävande och komplicerad. Personer med diabetes typ 2 har behov av stöd och information anpassad efter deras behov för att genomföra egenvårdsrutiner. / Background: Diabetes type 2 is a growing public health care both in Sweden and the rest of the world. In type 2 diabetes, the body has difficulty keeping the sugar level in the blood low enough. Type 2 diabetes that is not under control can create serious diabetes complications. Since self-care is the most important part of the treatment and the patient has the greatest responsibility for self-care, the nurse has an important role to provide, through individually adapted communication and information, the support and advice the patient needs to carry out self-care. Aim: The aim of this study was to describe persons’ experiences of self-care in type 2 diabetes Method: A literature review has been carried out based on ten qualitative scientific articles. The databasens PubMed and Cinahl Complete were used for the collection of outcome articles. The articles were analyzed to create common themes. Results: The results are presented in four main themes: Difficulties in changing dietary habits, Difficulties in changing habits around physical activity, The professional support, Support from relatives. Summary: The literature rewiew showed that persons with type 2 diabetes lacked individually adapted information and hade negative experiences from care meetings. To maintain healty lifestyle habits was perceived as time-consuming and complicated. Persons with type 2 diabetes need support and information adapted to their needs for to carry out self-care routines.

Bakgrund: Diabetes typ-2 benämns som en kronisk sjukdom som orsakar högt b-glukos och det uppkommer av otillräcklig produktion av insulin eller av insulinresistens i kroppens vävnader. För hantering av diabetes måste vissa handlingar utföras såsom koständring, regelbunden träning, viktminskning, eventuellt diabetesmedicin eller insulinbehandling, blodsockerövervakning som kallas för egenvård. Egenvård innebär att en patient utför vissa sjukvårdsåtgärder själv i hemmet eller med hjälp av sina närstående/assistenter efter att en legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal har bedömt att patienten klarar uppgifterna. Syftet med litteraturstudien är att beskriva personers upplevelse och erfarenhet av egenvård vid diabetes mellitus typ 2. Metod: för att besvara syftet gjordes en beskrivande litteraturstudie som inkluderade 14 artiklar med kvalitativa och kvantitativa ansatser.  Huvudresultat: Det finns olika former av hinder men även främjande faktorer som påverkade patienternas upplevelse av egenvård. Kosthantering och motivationsskapande insatser, hemglukosmätning och stöd från människor i närheten identifieras som faktorer som påverkar patienternas egenvårdskapacitet i högsta grad. Slutsats:  Författarna har summerat personers upplevelser av egenvård vid diabetes mellitus typ 2 utifrån tidigare studier med liknande syfte där det visade sig att kost och livsstilsförändring är den mest utmanade delen inom område egenvård. Begränsad kunskap och felaktig tolkning av värdet identifierades som hinder inom område blodglukosmättning. Relationen med familjen betraktades som en viktig faktor för att främja motivation, vilket leder till bättre följsamhet. Hälsosjukvården ansågs vara den mest trovärdiga källan för patienter att vända sig till vid olika svårigheter. Patienterna uppskattade sjukvårdens insatser och de ville ha en mer anpassad undervisning som är mer anpassad efter deras behov, kultur, ekonomiska läge och arbetsschema. Nyckelord: Egenvård, Typ-2 Diabetes mellitus, Upplevelse. / Background: Type 2 diabetes is a lifelong (chronic) disease that causes high b-glucose, because of deficient insulin action or insulin resistance of target tissues. Management of type 2 diabetes includes healthy eating, regular exercise, weight loss, possibly diabetes medication or insulin therapy, blood sugar monitoring. It's all called self-care. Self-care is called when a patient carries out some healthcare measures by himself at home or with the help of his personal assistant after a licensed healthcare professional has assessed that the patient can perform tasks. The Aim of the literature study is to describe Type 2 Diabetes persons experiences of Self-Care. Method: to answer the purpose, a descriptive literature review was carried out which included 14 articles with a qualitative and quantitative approach. Main results: There are different types of obstacles and health promotion behavior that affected the patients' experience of self-care. Dietary management, Motivation Strategies, home glucose monitoring and support from family members/ the health care were identified as the most important factors that influence the patients' self-care capacity. Conclusion: The authors have summarized patients' experiences of self-care in diabetes mellitus type 2 based on previous studies with the similar purpose. It turned out that diet and lifestyle changes are the most challenging part of the self-care behaviors. Limited knowledge and false blood sugar reading were identified as barriers in the blood glucose monitoring. Family support was identified as an important factor in promoting the motivation that leads to better adherence. Health care was considered as the initial choice for patients who can contact about the various issues. The patients appreciated the healthcare for a contribution, but they wanted a more personalized management which is more adapted to their needs, culture, economic situation and work schedule. Keywords: Diabetes Mellitus Type 2, Experience, Self-Care.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2009. / Härtill 4 uppsatser. Även tryckt utgåva.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2010. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Univ., 2004. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2005. / Härtill 4 uppsatser.

Background: Diabetes type 2 is a chronic disease with rising prevalence worldwide. The implementation of lifestyle changes is an important part of diabetes treatment. Nurses in primary care have a central role to support and guide diabetics for starting and retaining lifestyle changes to prevent later diabetes complications. Aim: The purpose of this study was to describe the primer care nurse’s experiences regarding the type 2 diabetes patients’ compliance to their advice regarding lifestyle changes. The aim was also to describe the primary care nurse’s experiences and reflections of contributing and hindering factors of compliance. Method: A descriptive design with a qualitative approach is used in this study. Eight diabetes nurses from seven health centers were interviewed. Semi-structured interviews conducted and data analyzed by qualitative content analysis method. Results: The emerged theme from the result was that compliance varies and is affected by different influential factors. Factors such as patients’ motivation and understanding of illness, other simultaneous physical and mental disorders, language difficulties and cultural differences have either contributing or hindering effects on compliance. Primary care nurses reported that they used different strategies, such as justifying the small changes at the beginning, establishing of mutual communication and confirmative relationship and give personalized lifestyle advice to improve patient compliance. According to interviews the items that could be improved are arrangements for group therapy sessions, active involvement of the family members in diabetes care, and assigning more resources to approach the desired goals. Conclusion: Compliance to lifestyle advice is a variable affected positively or negatively by various factors such as the individual characteristic, motivation, self-awareness, language difficulties and cultural differences. Diabetes nurses use strategies which improve compliance of diabetics to their lifestyle advice. Group Training, the involvement of the family and access to more resources are areas that need to be developed. / Bakgrund Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom med stigande prevalens i hela världen. Genomförandet av livsstilsförändringar utgör en viktig del av diabetes behandling. Distriktssköterskor i primärvården har en central roll att stödja och vägleda diabetiker genom rådgivning för att kunna etablera livsstilsförändringar samt att upprätthålla för att förhindra diabetes sena komplikationer. Syftet var att beskriva distriktssköterskans erfarenheter och reflektioner av typ 2 diabetespatienters följsamhet till distriktssköterskansråd avseende livsstilsförändringar. Syftet var även att beskriva distriktssköterskans erfarenheter och reflektioner av följsamhetens bidragande och hindrande aspekter. Metod En beskrivande design med kvalitativ ansats användes. Åtta distriktssköterskor från sju hälsocentraler intervjuades. Semistrukturerade intervjuer utfördes som sedan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att följsamheten varierar och påverkas av olika inflytelserika faktorer. Faktorer såsom patientens motivation och sjukdomsinsikt, andra samtidiga kroppsliga och psykiska sjukdomar, språksvårigheter och kulturella skillnader har antingen bidragande eller hindrande effekter på följsamheten. Distriktssköterskor uppgav att de använde olika strategier som till exempel att motivera till små förändringar i början, etablering av ömsesidig kommunikation och bekräftande relation och att ge individanpassade livsstilsråd, för att förbättra patientens följsamhet. Att genomföra grupputbildningar, involvering av diabetikers familj och tillgång till mer resurser ansågs som områdena som kunde förbättras för att öka följsamheten hos diabetiker. Slutsats: Följsamheten till livsstilsråd var varierande vilket påverkades positivt eller negativt av olika faktorer såsom individens egenskaper, motivation, sjukdomsinsikt, språksvårigheter och kulturella skillnader. Diabetessköterskor använde strategier som gynnade diabetikers följsamhet till livsstilsråd. Grupputbildningar, involvering av familjen och tillgång till mer resurser är områdena som behöver utvecklas.